När vi var på jobbet igår ringde Senior ”Mamma, jag har spytt ner hela badrummet!”. Blä! Är det nåt jag är trött på så är det när han spyr. Han började när han föddes och höll på till han var runt 10 år pga sk reflux i magen. När han fick losec som sjuåring blev det mycket bättre, men inte helt bra. Så vi har levt med spypåsar i fickan i hela hans liv och fått springa ut från restauranger mm mer än en gång. Numera kräks han väldigt sällan, men känslan är densamma när det händer: inte nu igen!

När han får magsjuka reagerar vi alltså inte så jätte mycket, kräk som kräk lixom… problemet är bara att av det ”vanliga” blir inte någon annan sjuk men när han får en magsjuka kan ju fler bli smittade i familjen. Vi har alla blivit vaccinerade för vinterns influensa, men tydligen fattade inte just det här viruset det.

Det var meningen att Mandisen skulle vara här och vi hann inte förvarna henne. Tack o lov så var det hennes mamma som körde henne hit så vi kunde varna bägge två. Så vi vände på steken och skickade med Junior hem till dem istället. Vi har fortfarande bara en toalett, så det underlättar om vi är en mindre i huset någon dag till.

Senior spydde sista gången vid 2-tiden inatt och nu mår han ok. Lite trött och slut i kroppen, men har kunnat dricka ordentligt. Så nu är faran över. Han har fått order att ta ur lakanen i sin säng för tvätt och sanering av hans rum. Så får vi se om vi andra klarar oss… det är bara att vänta och se…

.