Jag hörde en intervju med Carolina Gynning här om dagen som bla handlade om att komma tid. Gynning berättade glatt att hon alltid kommer för sent och att det är sån hon är. Intervjuaren frågade om inte det är respektlöst mot andra och det tyckte hon inte alls. Där sjönk hon i mina ögon…

Det är en sak att komma för sent då och då, en helt annan att skryta om att alltid göra det. Jag avskyr både att komma för sent och att vänta på folk som inte kan passa tiden. Det är respektlöst. Punkt!

Visst händer det att saker och ting inte blir som planerat, särskilt när man har med kommunala färdmedel att göra och när man bor i förorten… SL är inte min kompis alla dagar… men detta är sånt jag vet och oftast tar något tåg tidigare för att undvika. Blir man ändå försenad så meddelar man självklart den som väntar.

Att alltid komma för sent är att förringa andra människor och att se deras tid som oviktig. Det är ett sätt att säga att man själv är viktigare än den man ska träffa. Å jag undrar lite hur en sån person reagerar när andra kommer för sent?

Jag kommer alltid på minuten eller långt i förväg. Sån har jag alltid varit och uppfostrat mina barn till att vara. Men man får heller inte komma för tidigt… särskilt inte om man ska hem till någon. Då får man helt enkelt ta en promenad runt kvarteret eller nåt. Jag har laddat telefonen på åtskilliga kaféer den senaste tiden för att fördriva tiden när jag tagit ett eller ett par tidigare tåg för att helt säkert komma i tid. Hellre slösar jag med min tid, än med någon annans.

Hur tänker du om detta? Är du som Gynning eller retar du dej också på den typen av människor?