En knöl i bröstet
Igår var det återbesök på bröstcentrum, slutbesiktning trodde jag. Jag har inte haft några besvär alls efter min bröstförmisnkning, men en av ”sömmarna” är inte jättesnyggt avslut på. Det är som ett hörn som kläms i behån och eftersom jag inte har någon känsel där så kan huden klämmas hela dagen och bli en större skada med tiden. Och så har jag känt en liten knöl i en av sömmarna. Inget som oroat mej, jag har mest trott att det kanske är ärrbildning.
Min läkare konstaterade precis som jag att ena ärret inte är särskilt snyggt och att det kan bli värre och att det andra nog går att snygga till lite också. Så det ska göras efter nyår, under lokalbedövning eftersom jag helst inte ska söva i onödan. Jag hade ju lite svårt att vakna sist…
Så nämnde jag den lilla knölen och hon trodde precis som jag att det var en fettknöl eller död hud som lagrats under ärret. Ändå ville hon att jag skulle göra en mammografi när jag ändå var där. Så jag gick en trappa ner där man stod färdig och körde in mej i apparaten direkt. Vilken skillnad! Att göra mammografi med en E-kupa gör ONT, att göra mammografi med en C-kupa är ok. Nu var man iofs extra försiktig eftersom jag har alla ärr och fortfarande är lite ömtåligare än innan, men ändå!
Efter mammografin var det bara att kliva in i nästa rum, nu skulle jag göra ultraljud. För säkerhets skull. Här tog man det säkra före det osäkra och kollade upp mej och knölen ordentligt, trots att ingen egentligen trodde att det var allvarligt. Å när ultraljudet var gjort gjorde man även en biopsi på knölen, men ut ur den 15 cm långa nålen kom bara en vit massa. Så det var nog bara en körtel eller nåt som hade blivit inflammerad. Svaret kommer inom några dagar och när jag ska fixa till ärren, suger man bort knölen också. Ingen fara alltså.
Men tänk ändå vilken otroligt vård vi har i Sverige. Här kommer jag på en enkel kontroll och säger som i förbifarten att jag har en liten knöl. Å då kopplas alla varningslampor på och man kollar upp mej direkt på alla tänkbara sätt. Bröst och knölar tas verkligen på allvar, allt kollas direkt. Jag är förstås tacksam och bannar tanten brevid mej i väntrummet som var sur över att det kostade att göra nån undersökning som hon var inne för. Jag betalar gärna för vård, så länge den tar mej på allvar och hjälper mej.
En enkel liten besiktning blev alltså en massa akuta undersökningar och tog betydligt längre tid än det från början var tänkt. Men nu är allt kollat och även om jag inte var orolig innan, så vet vi att nu finns det absolut inget att oroa sej över. Jag ska fixa till ärren lite och suga bort knölen. Allt är ok!