Har fått en fråga om varför man kan kalla sej Ensam Mamma? Det skulle nämligen bara den göra som är typ änka och inte träffat någon ny make få göra. Detta eftersom en singelmamma oftast inte är särskilt ensam, har en pappa till barnen som både delar tid, ansvar och pengar med en.
 
Utan att bli för privat, kan jag väl säga att så är det inte i mitt fall. Jag har varit ensamstående sedan nio år, mer eller mindre på heltid. Barnen är hos sin pappa 2 resp 4 dagar per månad, detta är enligt FK ”värt” 1173 kr per barn och månad. Om någon tycker att detta är halva tiden, ansvaret och pengarna så undrar jag hur den personen räknar???
 
Dessutom har det med känslan att göra. Jag känner mej väldigt ensam och utsatt i många situationer. Inte bara när det kör ihop sej, utan främst när allt är bra – när man faktiskt skulle vilja dela en framgång eller härlig stund med barnens pappa eller annan person. Som det är nu så är det ett tomt hål av saknad av att någon borde dela detta med mej… 
 
Så Ensam Mamma kan man vara på flera vis. Jag tycker jag har rätt att kalla mej precis vad jag vill, så länge det inte är kränkande för någon annan. Precis som alla andra har den rätten. Rätta mej om jag har fel.