Fick så mycket skit!

Fick så mycket skit!

Tänk om det var så enkelt…

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg att världen stängdes ner. Ni kan läsa det HÄR. Jag fick så mycket skit för den texten! Det hette att jag förstorade upp saker och skrämde folk. Tänk om jag ändå hade haft fel…

Redan när jag skrev den texten var jag bekymrad för världsekonomin som jag direkt insåg skulle bli otroligt påverkad särskilt av den uteblivna turismen. På en av de resesidor jag är med på tyckte ett par av de yngre kvinnorna att ”det väl bara är att resa nästa vecka, det blir nog inte så farligt”. Redan då hade bla SAS och Scandic varslat mängder med anställda och detta försökte jag få dem att förstå. Då hette det att jag inte skulle tro att jag vet allt bäst och skrämma upp folk i onödan. Jag fick tom hot på messenger.

”Nu ska vi inte hitta på siffror bara för att…”

Idag vet vi mer, idag är katastrofen verklighet. Vi har mängder med vänner som inte längre har vare sej arbete eller inkomst. De flesta arbetar inom underhållning, turism och restaurang – förstås höll jag på att säga. Det är ju dessa branscher som hittills drabbats hårdast. Många av de här vännerna har varit och är sjuka i corona, de flesta ordentligt sjuka. Att ha 40 graders feber i 15-20 dagar är en enorm påfrestning för kroppen. Och ingen av dem är ens över 70 eller i sk riskgrupp, utan runt 50 allihop utan underliggande sjukdomar.

Ni kanske har läst My Martens blogg, hon låg länge med feber och hennes son är allvarligt sjuk sedan många veckor tillbaka. Han blir inte frisk! En liten kille, en sån som ”förtåssejpåarna” menar inte skulle bli vare sej sjuk eller kunna sprida smitta. Jag vet inte hur många gånger de åkt fram och tillbaka till vården och varit inlagda, något är allvarligt fel med honom!

Jag tror att det handlar om kanske 15-20 personer som vi vet har varit riktigt sjuka i vår bekantskapskrets, men förmodligen är det fler. Igår hände det som man befarat, men skjutit undan… första dödsfallet av någon vi kan relatera till. Inte någon av våra vänner, men någon som många av våra vänner är nära. Adam Alsing, bara 51 år gammal, orkade inte kämpa längre efter några veckors sjukdom. Vi har varit på samma fester och han var Viktväktarnas ansikte under en tid, vi känner inte varandra med hälsar när vi ses.

Han var 51! Inte 70+! Corona kom med ens rakt in i vårt vardagsrum, totalt oinbjuden. Vi var väl medvetna om att även vi eller någon i vår omgivning skulle drabbas – men inte att det skulle vara någon som var så pass ung. 51 måste väl ändå räknas som det? Jag tror att jag ropade till när jag fick veta, för Martin stannade av med allt han gjorde och frågade vad som hänt. Direkt gick mina tankar till alla som jag vet är nära och som skulle få en chock av beskedet. Många har jag på min facebook och snart började statusarna ändras, man kunde inte förstå. Corona fick ett ansikte.

Det enda jag hoppas av detta är att man nu förstår att vem som helst kan drabbas! Detta är på riktigt! Detta händer nu, det händer här och det är upp till oss att göra vad vi kan för att inte sprida vidare smittan. Tänket ”Det händer inte mej” är bara att glömma! Det kan faktiskt hända just dej! Och i nuläget är du jävligt ensam om det händer just dej. Du får ligga på en vårdavdelning, dit dina anhöriga inte har tillträde, tar du dina sista andetag gör du det ensam och den dagen du begravs blir det i sällskap av max ett par personer. Med det i bakhuvudet kanske det är ok att hålla avstånd, att håll sej hemma och faktiskt skjuta upp det där som man absolut inte behöver göra.

Jag fick så mycket skit när jag skrev de där raderna i början av mars, om jag bara hade vetat vad som väntade…

6 tankar på “Fick så mycket skit!

  1. Vad är det för fel på folk?! Säsongsanställda inom vinterturismen är ju också hårt drabbade. Här uppe i norr har vi flera biltestföretag som dragit sig tillbaka långt tidigare än förväntat så många företag är i kris. Jag tror att mycket beror på att vi inte upplevt så stora kriser här – att skyddsnätet fungerat, ingen är ju odödlig, men många verkar tro det…

    1. Vi har varit så skyddade i lilla Sverige. Men kris, krig och katastrof får man en helt annan erfarenhet och ödmjukhet, tror jag.

  2. Jag har en kille som jag umgicks med för typ 20 år sen, han är några år yngre än jag. Såg på hans facebookstories att han låg på sjukhus med corona. Nu har jag ingen aning om ifall han har underliggande sjukdomar men ändå, han är inte gammal.

    Nä jag håller mig hemma så mycket jag bara kan, är tacksam att jag kan jobba hemifrån.

    1. Fler och fler är eller har varit sjuka runt oss. Jag kan bara hoppas att vi klarar oss med de åtgärder vi har vidtagit. Men ingen verkar gå säker…

  3. Jag bor i Peru och här är vi i total lockdown sedan den 16:e Mars, endast apotek, banker och livsmedelsaffärer får ha öppet och vi får bara gå ut en och en. Jag och sambon driver ett internetcafé och får därmed inte ha öppet, som tur är hade vi lite sparat annars hade vi inte haft mat. Där vi bor lever ca: 90% av befolkningen av turismen och det är verkligen jättesvårt just nu, vet med mig att minst 4 företag på vår gata inte kommer att klara sig (restauranger, ett tvätteri och ett litet B&B) då vi fått veta att restauranger bara kommer att få ha delivery, discotek, pubar och biografer får hålla stängt resten av året och troligen kommer gränserna att hållas stängda ett bra tag. Juni till augusti är normalt sett våran högsäsong då vi lägger undan för att klara oss mellan december och mars, hur ska det gå nu? Även när gränserna öppnar igen kommer folk inte att ha råd att resa i samma utsträckning på ett bra tag så vi får helt enkelt försöka klara oss på mindre eller söka jobb på annat håll utanför turismen (vilket nog många fler kommer att försöka göra).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *