Skulle ha en hel dag i tingsrätten, men det strulade till sej med en massa så jag ”gav” bort eftermiddagen till en annan nämndeman. På så sätt löste vi trasslet; Martin kunde ta vår bil till jobbet och Senior kunde ta sin bil till skyttet. Å jag blev helt plötsligt ledig  🙂

Jag har ögnat igenom dagens tidningar och förfasas över en del grejer och glädjer mej över annat. Så börjar jag fundera på mitt eget liv… Jag har så mycket att vara tacksam för. En sak är att jag numera har tid att tänka! Bara en sån liten grej, som de flesta tar för givet. Förr hade jag faktiskt inte tid att tänka en hel tanke, det vara bara barn, barn, barn och allt som hade med dem att göra. Den senaste tiden har jag fokuserat en hel del på mej och kommit på en hel massa som jag måste ordna och ta itu med för att jag ska få det ännu bättre och vara ännu friskare i fortsättningen. Sånt som varit viktigt även tidigare, men som jag inte prioriterat förr.

Att barnen växer upp och klarar sej själva är superskönt! Jag kan med gott samvete säga att jag gett dem det viktigaste jag vet; nämligen tid. Jag har sett dem och varit med dem, ledsagat dem in i vuxenlivet och nu står de stadigt på tröskeln in i vuxenvärlden. Jag har lixom gjort mitt och nu får de klara sej själva, med mej lite sådär snett bakom ryggen alltså… Nu är det MIN tur! Å det känns kanon! Jag har absolut ingen ångest inför kommande flyttar eller så, som många andra verkar ha. Jag gläds med dem och förundras över hur fina de har blivit.

Nu finns det energi för att ”fixa” mej! Nu får ungarna ta hand om sina sjukdomar, mediciner och läkarbesök. Nu är det min tur att fixas! Först och främst MÅSTE jag gå ner i vikt, de där sista 3 kilona som suttit som berget. Nu SKA de bort! Å när de är borta ska min Dr Kompis fixa remiss för bröstreducering. Jag ska oxå be att få en remiss för att bränna slemhinnorna i livmodern så jag slipper alla jäkla blödningar. Med de här två livskvalitethöjande åtgärderna kommer mitt liv att ta en helt annan riktning. Jag blir FRIIIIIIIII!

Jag kommer slippa en hel del ryggont, slippa dumma kommentarer, ligga som jag vill i sängen, klä mej i normala storlekar och en massa annat. Jag kommer dessutom att kunna jobba normalt ALLA dagar i månaden utan att veta var närmaste toalett finns, sova gott om nätterna och även sova på hotell om jag vill, när jag vill utan att riskera deras sängkläder. Förstår ni vilken skillnad det kommer att bli för mej?

Man kanske måste vara kvinna med en E-kupa och Stockholms blodbad för att förstå mej helt och hållet. Men jag tror att ni greppar läget. Lyxåtgärder? Nä, det tycker jag inte. Särskilt inte som jag är beredd att betala för det om min remiss inte går igenom. Jag behöver detta och har insett det nu när jag haft tid att tänka. Tänk vilken omställning det blir när man inte längre behöver skänka sina barn varenda tanke, utan faktiskt kan tänka lite på sej själv. Herregud! Det finns ett liv efter barnen  🙂

MITT LIV!

.