För första gången på två år var vi på en massa roligheter under en hel dag, utan att ha filmkameran med oss. Så himla sjukt egentligen… Det blev en heldag i stan, som började på Djurgården och slutade på Zinken.

Jag såg att armén fyllde 500 år och ville gärna åka till Gärdet och se firandet, men Martin lät inte jättepeppad. Han ville däremot gärna följa med på Outdoor festivalen på Djurgården och när jag fick biljetter till 80-talsfestival på Zinken bestämde vi att det fick bli en heldag på stan. Å det skulle snart visa sej att han var mer intresserad av arméns historia än vad jag är 🙂

Vi åt en hyfsat tidig lunch och tog tåget in till stan. Det har ju trasslat med både tåg och spårvagnar senaste tiden, så istället för spårvagn hela vägen till ändhållplats fick vi ta ersättningsbuss till Skansen och gå därifrån. Outdoor Festivalen håller till vid Djurgårdsbrunn och i år var festivalen betydligt större än förra året. Här finns det mesta som gäller camping, jakt, hiking… ja, allt som man gör utomhus. Vi visste att ett par husbilskompisar var där med ett företag som säljer hängande sovsäckar, typ… så vi hälsade på dem först och främst och sedan tittade vi runt hos alla utställare.

Även om festivalen var större i år, så är den ändå inte särskilt stor – så det var rätt snabbt gjort att gå igenom allt. Då var vi ju på promenadavstånd från Gärdet och fortsatte dit. Vädret var ljuvligt, så det var en jättehärlig promenad. Snart såg vi en massa tält, kanoner och soldater klädda i historiska uniformer. Vi hann titta in i olika tidsepoker innan en parad upptog hela vår uppmärksamhet. Här var soldater i tidsenliga uniformer från tiderna begynnelse, iaf svenska arméns begynnelse. Så häftigt att se!

Det var inte jättemycket folk, så vi kunde se alla som passerade utan problem och ta mängder med bilder. För även om filmkameran var hemma, så var våra mobiler med förstås. Vi började långsamt gå mot tunnelbanan, men i slutet av Gärdet stod pansarvagnarna och där tog det lixom stopp. Här började Martin banna sej att han inte hade kameran med sej ändå. Är det något som intresserar honom så är det pansarvagnar. Här blev det ändå en himla massa bilder, innan vi fortsatte.

Vi tog oss med tunnelbanan till Zinkensdamm och gick den korta biten till idrottsplatsen. Här var 80-talsfesten i full gång. Jag älskar musik och sjöng tillsammans med tre andra tjejer på just 80-talet. Vi sjöng en massa covers, men mest av utländska artister som Toto, Chicago, Phil Collins osv. Jag lyssnade mest på Queen, Yazoo, Spandau Ballet, Duran Duran, UB 40 och liknande. Den svenska musiken talade inte riktigt till mej förrän på 90-talet. Så kvällen blev kanske inte riktigt den nostalgitripp den kunde ha varit, det hade däremot 90-talsfesten varit som vi inte kan gå på 🙁

Vi fick iaf en mysig kväll, åt gott, träffade lite bekanta och myste i solen. Efter sisådär 20 000 steg åkte vi hemåt, väldigt nöjda!

---

_{Missa inga inlägg:}

_{Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube}