Vilken kvinna älskar inte skor? Förr var det något av det bästa jag visste och jag hade mängder! Men så är det inte längre, allt på grund av en väldigt proffsig ortoped.

Jag har alltid vetat att jag är lite sned i kroppen, men det har inte varit något som stört mej (eller hur!) och ingen inom vården har sagt något om det. Min kompis som är kiropraktor har knäckt till mej när jag sett för jäklig ut och så har det varit ok ett tag. Ont i höfter och rygg har jag haft, men inte tänkt så mycket på.

Men så fick jag väldigt ont i benet för några år sedan, vilket visade sej vara en infektion i smalbenet som sedan spridit sej i kroppen. Vilket gjorde att min Dr Kompis skickade mej till en ortoped för att hitta orsaken, så infektionen inte skulle återkomma. Dr Torsten (ortopeden) klämde, kände och sträckte på mej och konstaterade på ungefär 3 sekunder att mitt vänsterben är 3 centimeter längre än höger och att det påverkar värken i knän, höfter och längdrygg rätt mycket. 3 centimeter är rätt mycket i just det här fallet… Jag ”halkar” även inåt med fotlederna, vilket också påverkar nämnda områden. Dr Torsten skickade mej direkt vidare till Ortopedtekniker med order om klack på höger sko och inlägg i bägge skorna. Där försvann glädjen att köpa skor.

Numera måste alltså mina skor ha en sula som går att bygga om, dvs skäras i och sätta i en kil (klack), de måste också ha plats för inläggen. Nätta, söta skor är numera ett minne blott, pumps likaså. Jag har dem ändå ibland och straffas med värk förstås.

Jag får bygga om två par skor gratis per år, vilket gör att jag måste välja rätt noga. Ska det vara gympaskor som man använder ofta, eller vinterskor så man inte fryser om fötterna, hikingskor, träningsskor, snyggskor, snyggstövlar osv osv. Jag har fått två inlägg gratis från början, alla andra får jag betala ca 1500 kr för. De inlägg jag fått är rejäla saker som inte slits första taget, sen har jag även köpt en lite nättare variant som jag kan ha i tex snyggstövlar och boots. Jag har också fått några lösa klackar att lägga i skon, under hälen, som nödlösning.

Det gäller alltså att planera lite. Jag kan gå i skor utan både klack och inlägg, men då får jag ont och behöver oftast besöka kiropraktorn efter. Så det är ju självklart att skor jag använder ofta ska byggas om. Alltså har jag både träningsdojjor och promenadskor som är fixade. Såklart vill man ha någon schysst vardagssko också som inte är foträt gjord av goretex, så jag har även några sneakers fixade. Å nu var det dax igen, att ta ut årets skor. Jag var alltså tvungen att gå på skojakt, och jag avskyr det!

Nästan alla gympaskor har coola sulor med mönster och olika färger. De går inte att bygga om! Jag vet att Salomon och Adidas brukar funka, så det blir lixom att titta efter just dem. I söndags åkte vi till XXL, de hade rea och vi tänkte att där ska vi väl kunna hitta något. Ofta slutar det med att jag går hem tomhänt och Martin köper massor. Vi kliver in på XXL på Heron City och humöret sjunker direkt. Inte en enda sko med en helt vanlig sula finns där! Adidas finns definitivt inte. Jag blir sur och vill åka hem nästan direkt, men där finns en till sportaffär bara några meter bort. Vi går dit.

Sportringen hade iofs ingen rea med massor med skor (Adidas, jabba) och bra priser ändå. Jag hittade faktiskt en sko nästan direkt, halleluja! Jag är inte helt säker på att den fungerar, men Yacob som bygger mina skor säger att han klarar det mesta – så han får väl visa vad han går för. Skon var från Exani, som jag aldrig hört talas om, och superskön. Mina 36,5 har blivit 37-38 för att få plats med inläggen. Jag tycker fötterna ser jättestora ut!

Så ser jag en Adidassko som jag tycker är helt ok, hittar rätt storlek på vänsterskon – men högerdojjan är väck. Personalen börjar leta, hittade den inte. Humöret sjunker lite igen, så gör en i personalen ett nytt försök på lagret och hittar den! Den har en helt perfekt sula, Yacob kommer bli nöjd. Ena paret är nedsatt, inte det andra – men det gör inget. Jag har hittat två par skor, nästan utan problem och är nöjd. I mitt fall gäller det alltså numera att hitta skor som funkar och är hyfsat snygga, inte som är snygga och sitter bra. Å därför är det inte kul att köpa skor längre!

Men visst, det är ju ett lyxproblem. Jag bor dessutom i ett land där man hjälper såna som mej. Men nog sjutton saknar jag att bara kunna gå in och ta en sko i min storlek, utan tanke på något annat. Men nu är det som det är. Årets skor är hittade och inköpta, imorrn åker vi till Yacob i Södertälje och lämnar dem. Sen väntar nästa utmaning, skavsåren. Jag har så svårt att gå in nya skor och får stora skavsår efter bara några steg. Jag får till och med skavsår när jag tar fram väl ingångna skor från förr säsongen, varje gång när sommarskorna ska fram igen. Så tröttsamt, de var ju så sköna när jag ställde undan dem.

Jag brukar tänka att jag iaf har fötter, det är det ju inte alla som har. Å jag har skor, det är det inte heller alla som har. Så det är väl rätt bra egentligen antar jag, var bara tvungen att gnälla lite 🙂