Man kan inte mäta sorg

Man kan inte mäta sorg

Alla upplever sorgen på olika sätt och reagerar olika på den. Det ser man bara på oss fyra här hemma. Martin som inte har några barn och som ”bara” varit med om äldre som dör, reagerar på ett sätt. Jag som varit på alldeles för många ”unga” begravningar reagerar på ett och killarna på sitt sätt.

Man kan inte mäta sorg, alla upplever den på olika sätt. Man kan inte säga att den eller den sörjer mer än någon annan. Min relation till den döde och sorgen, är min och kan eller ska inte jämföras med någon annans. Jag har rätt att vara ledsen även om det inte är min son som dött. Jag är inte bara ledsen över personen som inte finns längre, utan även för familjen som drabbats. Sorg är en komplicerad grej, som inte har några rätt eller fel.

Mina barn har varit ganska förskonade från sorg på nära håll. De var för små för att riktigt förstå vad som hände när min bästa kompis dog för 10 år sedan. Men vi har pratat mycket om det. De var på sin första begravning när de var kanske 7-8 år, men då var det en äldre man som begravdes och det fanns en mässingsorkester där. Så det var mest musiken som de kommer ihåg. Nu ska de gå på begravning för en kompis.

Självklart är sorgen tyngst hos föräldrarna. Den sorgen är ju av en helt annan karaktär. Men för en ung människa att möta sorgen genom att en kompis dör måste vara svårt och ofattbart. Det är ju inte meningen att unga människor ska dö. Det är inte meningen av någon ska bli av med sin klass- eller lekkompis pga död. Killarna kommer med frågor då och då. Vi svarar så gott vi kan.

En begravning för en ung människa är något helt annat än för en gammal. Oftast är det många som kommer till kyrkan och många är helt förstörda av sorg. Igår pratade jag och min väninna lite om ceremonin efteråt. Hon känner precis som jag att snittar, vin och prinsesstårta är helt fel och med så många gäster blir det dessutom för dyrt. Fredrik älskade Coca-Cola, han levde på Coca-Cola. Så varför inte ha Coca-Cola och hans favoritkaka? Mammas kladdkaka. Kan tänka mej en och annan som kanske har invändningar mot detta, men det tycker jag faktiskt att de ska skita i.

Klumpen i min mage har blivit mindre, men jag har blivit nojigare när Junior är ute med moppen, men vet att han är försiktig. Senior konstaterade igår att Fredrik nog har hittat en bra backe att cykla i, han älskade att cykla. Han kanske cyklar mellan molnen och skapar en och annan blixt som utmaning. Dessutom tittar han nog ner på oss och gillar säkert uppmärksamheten som han nu får 🙂

Han kommer aldrig att bli äldre än 20 år. Han fattas oss.

.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *