Jag blir vansinnig när jag glömmer saker! Förr hade jag ett minne som slog det mesta, jag kom ihåg ALLT! Även det jag inte behövde komma ihåg…

Numera är det tvärtom. Sen jag blev frisk från min utbrändhet (om nu kan bli det helt och hållet?) så är minnet som ett såll och det är sååå irriterande. Det är precis som om det bara finns ett begränsat utrymme och det går absolut inte att få plats med mer när det är fullt. Enda lösningen är att skriva lappar och minneslistor – och ändå hjälper inte ens det ibland…

Just nu har jag ganska mycket att hålla i huvet och har lixom inte hunnit sätta mej ner och tänka igenom allt som ska fixas och skriva upp det. Så jag försöker bäst jag kan att komma ihåg och glömmer saker på vägen… nyss skulle vi hämta grejer på VV i Tullinge och hade glömt nycklarna. Vi fick åka hem igen och hämta, åka tillbaka och därmed blev Martin sen till jobbet… kostar både tid och pengar att vara tankspridd 🙁

Jag skulle bokat besiktningstid till bilen ett tag nu och var helt säker på att jag hade även december på mej… det hade jag inte… bilen ska besiktas senast 30 november och nu finns det förståss inga tider på hela södra sidan av Stockholm på den här sidan året. Så det blir till att ligga på och hoppas på återbud… F-n att det ska vara så svårt!

Jag blir frustrerad och irriterad. Arg över att jag är så klumpig! Hur svårt ska det vara att komma ihåg saker? Det har ju alltid funkat förr! Blä!!!

.