Men det blev ju inte alls som jag planerat iom att jag fick min ide om vårt magasin Du i Fokus. Efter mina två inplanerade operationer och konvalescensen därefter blev ingenting normalt igen. Det var länge sen jag jobbade så här mycket! 

Men det konstiga är att jag varken känner eller fattar att detta numera är mitt jobb. Jag har ju jättekul nästan hela tiden 🙂

Jag får testa nya spännande saker, äta god och annorlunda mat, dricka en massa goda drycker, göra roliga saker, se nya platser och träffa massor med trevliga människor. Och det ingår i mitt jobb! 

Det är ju jättekonstigt och känns inte alls som ett arbet. Därför är det svårt att se det som just jobb och ännu svårare att säga att jag jobbar när jag sitter där på en fin restaurang eller tittar på fina saker. Även svårt att ta sej tiden att faktiskt skriva texter också när man knappt tar sej själv på allvar… Än så länge tjänar jag inte ett öre, så just nu vet jag faktiskt inte vad man ska kalla det… Är det ett jobb fast man inte tjänar något?

Men jag har kul och vi klarar oss ekonomiskt. Å de jag skriver om verkar nöjda och det är ju en fördel. Nu börjar jag bli varm i kläderna och är på väg att hitta ett format på texterna som blir allt mer personliga. Snart ska nog även läsarna se skillnad. En del saker kan man inte skriva särskilt personlig om, men det mesta funkar. Inom kort kommer restips till Åland och där är det verkligen personligt!

Frågan är kanske hur man definierar ordet ”jobb” och ”jobba”? För mej är begreppet inte solklart. Vad betyder det för dej?