Nu är det jobbigt…

Nu är det jobbigt…

Jag kanske inte är den mest positiva person som går i ett par skor, men jag försöker iaf oftast att ha ett positivt synsätt och peppa mej själv att se ljust på det mesta. Men det går inte alltid… just nu är det riktigt jobbigt.

Får man verkligen prata om jobbiga perioder och att man inte mår bra? Alla tycker ju inte det. De flesta tycker nog att man ska hålla fasaden uppe och inte visa hur dåligt man faktiskt mår. Kanske för att slippa jobbiga frågor, men kanske också för att inte tynga andra. Jag vet att många även ser det som en svaghet att inte må helt ok, särskilt om det handlar om psykiskt mående, och att det är något fult. Å det är inte bara psykisk sjukdom som är en svaghet i vissas ögon, utan alla sjukdomar. Just det har jag svårt att förstå. Hur kan något man inte rår för vara en svaghet?

Förra våren när corona började mådde jag jättebra. Jag fick saker gjorda, var ikapp både med jobb, mej själv och hushållet. Vi började rensa och renovera, tog hand om oss och varandra och hade det jättebra. Våren kom tidigt, det var hyfsat varmt och skönt varje dag under en lång period. Jag vet att jag gick i shorts i mitten av april och tog bilder med körsbärsträden som stod i full rosa blom. Nu är det maj och de har precis börjat blomma….

Våren och sommaren flöt på, vi mådde bra. I augusti dog vår älskade hund, pälsbollen som varit vid min sida i drygt 13 år. Såklart var det fruktansvärt och sorgen var oerhört tung, men ändå hanterbar på nåt konstigt sätt. September och oktober gick väl ok, men sen kom mörkret… hade vi en timmes sol i november? Jag vet att jag tog bild av en lucka i molntäcket en dag och jublade. Hösten var mörk och vintern var väldigt kall och snörik. En period snöade det i flera dagar, hur mycket vi än skottade så tog det aldrig slut. Pga corona kunde vi inte fly till solen som vi brukar göra på vintern.

20 och 22 april

I mars i år började livet kännas väldigt jobbigt. Ett par härligt soliga dagar lättade upp allt i ett övrigt kallt och regnigt april, när snön började trilla ner igen fick jag nog. Det knäckte mej totalt. Sedan dess är jag helt orkeslös.

Jag är enormt väderberoende och min kropp skulle kunna agera barometer. Jag får rejäl värk vid väderomslag och värken tar förstås energi och gör mej extremt trött. Trötthet är även ett symptom för fibromyalgi, dåligt väder knockar mej totalt. Å där är jag nu; totalknockad. Ledsen, Uppgiven. Energilös.

Vädret har tagit knäcken på mej. Jag är så trött att ögonen svider. Jag fryser konstant hur jag än klär mej. Jag har ont i skelettet, inne i benen lixom, på olika ställen varje dag. Inget är roligt. Jag är trött på att vara trött och trött på mej själv. Det enda jag vill är att bli ordentligt varm och bli bländad av solen. Att ta promenader i shorts och veta att det är sol även imorrn och dagen därpå och dagen därpå osv. För då vet jag att värken och tröttheten håller sej på en hyfsad nivå. Det jag istället gör är att sova, så fort jag får tillfälle. Fick jag skulle jag lätt sova dygnet runt utan problem, så trött är jag.

Jag känner mej ledsen, tråkig, energilös och som världens sämsta fru till världens bästa man. Jag är så tacksam att jag har min Martin. Att han alltid finns vid min sida och vill mitt bästa. För honom är jag finast i världen och han gör allt för mej oavsett hur jag mår eller ser ut. Tänk om jag kunde se det han ser…

Jag skäms inte för att jag mår dåligt, däremot tycker jag såklart inte om att må så här. Jag brukar säga att man får må dåligt och man får tycka synd om sej själv – men inte hur länge som helst. När man mått dåligt länge måste man göra något, en förändring av något slag. För oss kanske det bli ett kortare miljöombyte. Vi pratar om att dra till Öland några dagar. Den totala räddningen finns längre fram, en dag är ju planen att vi ska lämna Sverige under den mörka och kalla årstiden. Vilken befrielse att slippa höst och vinter!

Jag fick en del verktyg när jag gick i samtalsterapi för 20 år sedan, dem dammar jag av nu. Jag har alltså mått dåligt förr, men så här dåligt var länge sedan. Jag vet att det går att ta sej ur mörkret, men man måste göra jobbet själv – ingen kan gör det åt en tyvärr. Det är inget lätt jobb och det går inte snabbt, men det går. Man är inte svag eller en sämre människa för att man mår dåligt, däremot är man stark som erkänner det och tar tag i sitt mående.

Jag vet att de dagliga promenaderna hjälper och att träningen lindrar min värk, så det är lixom bara att göra. Mitt mantra ”Fucking gör det bara” sitter i bakhuvudet och hjälper mej att följa mina rutiner som är extra viktiga nu. En stressad kropp och hjärna blir tydligen hjälpt av rutiner, då den inte behöver anstränga sej med något nytt – utan bara trampar på i gamla hjulspår. Så jag trampar på och hoppas slippa överraskningar.

Just idag tycker jag lite synd om mej själv och det får vara så. Jag kan faktiskt inte rå för att jag har en massa sjukdomar och diagnoser. Jag kan inte rå för att vädret är piss. Och jag kan definitivt inte rå för att corona styr världen. Jag är rätt bitter för att jag aldrig får mitt vaccin och att mina diagnoser som var i Fas 3 togs bort. Ena dagen varnar man mej för att bli smittad för att jag förmodligen skulle bli svårt sjuk och kanske dö, andra dagen är jag inte ens i riskgrupp. Trots att all forskning säger så…

Corona står mej upp i halsen just nu! Det känns som jag börjar ge upp… att jag aldrig ska bli glad igen. Det enda jag vill just nu är att ha sol, värme och en spruta i armen. Kan jag inte bara få det?

Jäkla skitvår! Jäkla skitcorona!

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

22 svar på ”Nu är det jobbigt…

  1. Självklart får man må dåligt och självklart får man skriva om det – säger jag som har så oerhört svårt för det, som aldrig talar om att jag mår skit – och därmed är det ingen som respekterar det heller. Jag lider också av vädret men inte psykiskt där är jag totalt väderoberoende, men kroppsligt….väderväxlingar är värst – det måste bestämma sig. Men oj vad jag trots detta längtar till värmen – i lördags hade vi fint väder och jag var ute hela dagen – jag längtar mest för att slippa de tunga kläderna som gör värken värre… men vi får stå ut – värmen kommer – coronan blir hanterbar och livet återvänder…. heja dig, kämpa på och bra att följa rutiner – förresten, har inte du fått gå på smärtrehab?

  2. Ojojoj vad jag känner igen mig. Så vansinnigt trött på allt just nu. Vill ha sol och värme.
    Jag kniper mest i hop och säger inget. Detta pga att jag fått höra av vad jag trodde var mina vänner att jag målar upp mig som ett offer. Jag har förstått att man med vissa människor inte får gnälla eller prata känslor för då är man inget värd.

    Håller tummarna att det vänder snart och att du mår bättre 💖

    Kram 🥰

    1. Känner igen det där och därför öppnar jag upp om detta nu. Alla har rätt att gnälla, men inte för länge 🙂

  3. Det är helt ok att må ”skit” ibland. Varför låtsas att allt är bra? Vi lever i en konstig tid, och påverkar det inte oss funderar jag lite på hur dom tänker. Man är orolig, man vet inte vad som kommer hända, är det början eller slutet på något? Frågorna är många. Livet rycks undan på en av någon anledning. Till det kommer det som tillhör det normala livet, såsom du beskrev med din hund.

  4. Självklart har man rätten att må dålig och skriva om det, tycker ingen ska få säga något annat. Ibland behöver man få tycka synd om sig själv – det är mycket man inte kan rå för här i livet.
    Hoppas på varmare väder och att den här coronaskiten försvinner snart!

  5. Jodå man får må dåligt och prata om det. Kändes som du lättade en pytte liten sten här. Vädret är just nu såååå tråkigt och man blir trött, hängig, frusen och orkeslös. Läste idag att snart kan det bli upp emot en 20 grader. Jag håller tummar och tår
    Kram Kajsa

    1. Jag öppnade tydligen en kran, jösses så många som har hört av sej! Det blev ju lite varmare av flera anledningar alltså 🙂

  6. Som jag känner igen mig i din text. Känner på samma sätt och vill bara ha ett liv där man kan leva och få göra allt det där som får oss att vilja gå upp på morgonen. Självklart får man skriva om hur man mår och ingen i hela världen mår bra precis hela tiden. Det är bara en fasad att man ständigt är glad och lycklig och alla har rätt att känna sig nere och less på situationen. Tror inte alls du är världens sämsta fru. Du måste få dippa ibland och han finns där för dig, det är det viktigaste <3

  7. Men hjärtat då. Självklart så är det så att du kan skriva om du inte mår bra. Jag är också extremt väderberoende. Jag förstår dig helt och hållet!! Massa kramar

  8. Självklart får man skriva eller berätta om när man mår dåligt, precis som man får berätta om när man är glad, stolt eller arg. Nu har du fått ur dig lite av alla känslor och jag hoppas att det känns aningen bättre nu när du lättat ditt hjärta lite. Jag hoppas verkligen att värmen kommer snart, iaf liiiite varmare, för nu är det ju löjligt kallt! Nu håller vi tummarna att det vänder!

    1. Lite bättre mår jag och tydligen var det många som kände likadant. Det var som att öppna en kran, så många meddelanden har kommit.

  9. Självklart får man må dåligt och ha dåliga perioder och då kan man inte bara skratta bort det och bloggen är ju jättebra att ventilera sig vid

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *