Shirley Valentine kan lära oss en del…

Shirley Valentine kan lära oss en del…

Igår hade vi förmånen att se Maria Lundqvist som Shirley Valentine i nya föreställningen med samma namn på Maximteatern. Jag såg filmen på 80-talet men hade glömt nästan hela handlingen och det berodde nog på att det var ”fel fas” i livet. Igår fick föreställningen en helt annan mening!

Valentine är Shirleys namn som ogift. Tiden innan äktenskap, barn och vuxenliv. Som Shirley Valentin vågade hon ta både chanser och risker och levde livet så mycket hon bara kunde. När hon gifte sej blev hon Shirley Bradshaw och långsamt en helt annan människa. Hon blev fru och mamma. En person hon inte längre känner igen och hennes närmaste samtalspartner är en vägg… En dag får hon en biljett till Grekland av sin väninnan. Ska hon åka eller ej?

Medan hon lagar middag till sin man (som måste landa på köksbordet samma ögonblick som han kliver in genom dörren, annars blir han arg) får vi höra hennes funderingar om hon ska åka eller ej. Det doftar ljuvligt av stekt potatis och lök i hela salongen och vi funderar över vem som äter maten varje kväll och om hon någonsin kommer att laga rätten igen när pjäsen är över…

Maria Lindqvist är helt suverän som Shirley och får oss att både skratta och gråta med henne. Många av funderingarna har vi nog alla haft när vi kommit en bit i livet. Ska vi gå kvar i samma hjulspår? Var det så här vi ville att livet skulle bli? Var det inte mer än så här? Kan man ändra spår mitt i livet? Vad ska folk säga OM man tar steget till en förändring? Vad vill vi egentligen göra resten av livet? Jag har, som ni vet, haft de tankarna och lagt om kurs total och nog kan man ana att även Maria Lundqvist funderat… hon är alldeles för övertygande för att inte ha gjort det  🙂

Jag såg alltså filmen som 20-åring och det var alldeles för tidigt för att förstå budskapet. Idag som 47-åring, med en större livförändring (eller kanske fler) bakom mej, kan jag ta till mej berättelsen på ett helt annat sätt. Jag kan nästan bli förbannad på Shirley som ens behöver fundera på sina alternativ och att hon övht tvekar! Om man inte trivs med sitt liv måste man göra något! Att gå omkring i ett hem där man aldrig får uppskattning och tas för given är nog ganska vanligt. Det blir en vana… men kanske ingen trevlig vana. Å inget liv som jag skulle vilja ha, då är jag hellre ensam!

Föreställningen ger många tankar och Maria Lundqvist är helt suverän som Shirley. Det här är föreställningen för alla som kommit en bit i livet och som inte är rädda för att utmana sina egna tankar. För tankar blir det! Alla vill vi väl skapa oss ett liv som vi trivs med och inte önskar fly ifrån…?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *