Är man på en ny plats så ska man såklart upptäcka den. Det tycker iaf vi. Så när vi hade en dag i Åbo passade vi på att kolla in den finska staden. Och fick smaka en av världens godaste pizzor, på riktigt alltså!
Det har gått kryssningar till Åbo i decennier, men det har nog inte varit någon tur där man kunnat kliva av förut. Som det varit till Helsingfors, där man haft hela dagen på sej i land. Men sedan någon månad så har TallinkSiljas Baltic Princess en tur i veckan, där man är i Åbo varje onsdag mellan 10 och 18 ungefär. Himla kul tyckte vi och var ju tvungna att testa när vi ändå hade ett julbord att testa.
Innan vi åkte kollade vi upp lite av det som staden har att bjuda på, där finns en hel del. Men så här på hösten, närmare jul, kan ju vädret ställa till det lite, så vi bokade bra en sak i förväg och det var ett besök på slottet. Det ligger nämligen bara ett stenkast från båten, tar kanske 6-7 minuter att gå, så det kan man göra även vid dåligt väder. Å vädret var inte toppen… blåsigt och rätt kallt, men uppehåll.
Vi klev av båten och gick den korta biten till slottet, man ser det från båten. Det är faktiskt baksidan man ser och även den vägen man kommer när man går från båten, det hade ju inte vi koll på och gick in den vägen. Inte förrän vi var inne i slottet och kunde titta ut, samtidigt som vi såg en modell av hela bygget, fattade vi att vi alltså inte sett framsidan än. Jaja, då var det bara att ta allt lite bakvänt och sedan ta resten.
Slottet (Turun linna) är stort! Skitstort faktiskt. Från receptionen leder en otroligt pedagogisk snitslad bana runt hela kalaset, så man inte ska missat något. Det är mängder med trappor och ojämna stengolv, värsta träningspasset faktiskt. Men det är så intressant!
Åbo slotts är mer än 700 år gammalt och börjar sin historia runt 1280-talet. Från början ett sk lägerkastell som så småningom utvecklades till en mäktig gråstensborg. År 1556 utnämnde Gustav Vasa sin son Johan till hertig över Finland. Utnämningen var början på en ny fas i slottets byggutveckling. Då byggdes festvåningens salar. Johans renässanshov i Åbo slott gav startskottet till renässansen i Finland.
Slottet har vid ett tillfälle nästan brunnit ner och sedan förstördes det nästan helt under bombningarna 1941. Efter krigsslutet inleddes restaureringsarbetet, som blev färdigt 1961. En stor del av utrymmena har återfått sina ursprungliga skepnader och är idag en av stadens finaste sevärdheter. Här visar flera olika utställningar slottets händelserika historia. Det är så otroligt intressant att gå runt här!
Vi gick kanske 2 timmar, sen var vi helt slut i benen. Jag vet faktiskt inte hur många våningar vi såg och hur många trappor vi sprang upp och ner för, men det var ett helt gäng långa, smala trappor och iaf 3-4 våningar. Vi hade kunnat kvar längre om vi orkat och inte blivit hungriga. När klockan drog över 13, var det lixom dax att hitta något att äta.
Så vi lämnade slottet och gick längs kanalen in mot stan. Jag ville se Saluhallen (Turun kauppahallissa). Efter lite letande hittade vi den långa, röda tegelbyggnaden lite bakom stora torget. Här snackar vi tradition och historia. En riktigt härlig saluhall helt enkelt, men massor av olika varudiskar, små caféer och matställen. Vi gick ett varv först för att se vilka olika alternativ vi hade att välja på. Det var inte alls svårt att bestämma sej. Här finns en mycket speciell pizzarestaurangen.
Restaurang 450 C har deltagit i en mängd tävlingar och placerat sej som bäst på 29:e plats i hela Europa. Självklart ville vi äta där. Vi bad den Italienska pizzabagaren att göra den godaste pizzan som skulle göra sej bäst på bild. Han funderade ett tag och serverades oss efter en stund en sk vit pizza med mortadella och buffelmozzarella. Asså… mums! Det kan vara den goaste pizza jag någonsin smakat!
Nästan pinsamt att säga det, men sen orkade vi inte mer. Vi hade nästan 16 000 steg i benen och visste att vi skulle filma och fota julbordet ganska snart. Vi skulle stå upp lite till och måste vara lite pigga i benen en liten stund till. Så vi letade rätt på en busshållplats och åkte tillbaka till hamnen. Nu var det dessutom rejält kallt och började skymma.
Vi missade alltså en hel del, bla gamla stan, det gamla fängelseområdet och en massa annat. Men då har vi ju en anledning att komma tillbaka. Fast då får det bli på sommaren, med lite värme och längre dagar. Kommer tillbaka gör vi iaf!
Så var det dax. Årets första julbordskryssning är avklarad och första julbordet är testat. Julbordskampen på Östersjön 2024 är inledd. Om ett par veckor vet vi vem som står som årets vinnare 🙂
I tisdagskväll tog vi oss till Värtahamnen i Stockholm för att kliva ombord på Baltic Princess, Tallinksiljas fartyg som går mellan Stockholm och Åbo. Det är faktiskt en ny rutt, där man varje onsdag har en heldag i land att utforska Åbo, innan fartyget går tillbaka till Stockholm igen. Precis som man kunnat göra till Helsingfors i många år, nu kan alltså besöka Åbo också – iaf en gång i veckan.
Vi var alltså ombord för att testa rutten, filma fartyget, kolla in Åbo och äta julbordet. Jobbet börjar faktiskt redan innan vi går ombord med att filma en sk ”påa” redan i terminalen. Sen är kameran med under hela resan. Den här gången blir det en film om julbordet och en om båten samt våra 24 timmar ombord. Lite från Åbo också alltså, men väldigt lite – vädret var alldeles för dåligt.
Kryssningen började i Happy Lobster med en läcker skaldjurstallrik. Jag älskar skaldjur och de blir så bra på bild. Att få äta upp sitt arbetsmaterial är ju väldigt lyxigt. När vi jobbar är vi väldigt försiktiga med vad vi dricker, så det blev bara cola zero till. När vi fotat, filmat och ätit upp tog vi ett varv runt fartyget för att filma det. Sen dök vi i säng.
På morgonen blev det lite sovmorgon, vi skulle ju inte vara i Åbo förrän vid 10 och hade gott om tid att äta frukost och bara sitta ner en stund. Baltic Princess tar nästan 3000 passagerare, både dit och hem var det ca 300. Vi hade det väldigt luftig och superservice hela vägen. Det var definitivt ingen trängsel vare sej i baren på kvällen, vid frukosten eller när vi skulle gå i land. Jätteskönt.
Jag ska berätta om hela dagen i Åbo i ett eget inlägg, men snabbt kan sägas att slottet bara ligger ett stenkast från båten – så vi började där. Sen gick vi längs kanalen in till stan, där vi gick till Saluhallen för att äta lunch. Där åt vi en pizza som kan vara den godaste jag någonsin ätit. Pizzerian har varit 29:e bästa i Europa, inte illa!
Efter sisådär 15 000 steg gick vi ombord igen och förberedde oss för middagen. Strax innan matsalen The Grand Buffé öppnade fick vi komma in och fota/filma julbordet. Detta var den allra första dukningen, så det var lite extra peppad personal i köket. Det var inte bara vi som fotade, det gjorde både kockar och servitriser också.
När vi hade vårt material var det dax att börja smaka. Kanske inga sju turer som traditionen säger, men iaf tre eller fyra. Vi har ju lärt oss med åren hur vi ska göra för att helt enkelt inte äta ihjäl oss. Vi testar särskilt alla nyheter samt skinka, Jansson, köttbullar, prinskorv och lutfisk (om det finns). Detta är det som folk är mest nyfikna på. Samt efterrätterna.
Julbordet ombord på Baltic Princess och även de andra siljabåtarna är väldigt fint i år. MEN där finns inga prinskorvar! Jättekonstigt! De fattades även på Viking Glory förra året, så de kanske är på väg bort? Det återstår att se…
Här fanns två särskilt intressanta nyheter, sill med lingon och ingefära samt en rödbetsglaserad lax om var så sjukt god! Tre olika skinkor, gott men inget som stack ut. Jansson var god men lite för lös, köttbullarna små och saftiga, lutfisken helt ok men med för lite sås. Allt var alltså helt ok och några grejer stod ut lite extra. Dessutom var matsalen mysigt julpyntad, sånt gillar vi!
När det sista var filmat var det dax att ta lite ledigt. Då blev det en stund i de olika barerna ombord för att testa lite av årets utbud av drinkar. Vi tar alltid olika så vi kan smaka av varandra. Det blev ett par stycken innan vi gick tillbaka till hytten och somnade ovaggade. Både mätta och otörstiga.
På morgonen hade vi missförstått precis allt och trodde att vi hade hur gott om tid på oss som helst. När vi åkte var det ju vid 18-tiden, så vi tänkte att det skulle vara så nu med. Så var det inte. Båten skulle gå redan vid 8, så det blev att skynda in i det lilla caféet ombord för att köpa frukost och sedan kasta oss av båten med bara några minuters marginal. Den där lugna frukosten som vi sett fram emot var alltså bara att glömma. Hoppsan lixom.
Detta var den första av fem julbordskryssningar. Redan imorrn drar vi till Grisslehamn för nästa. Ni hänger väl med?
Det här att få göra något först är lite häftigt. I torsdags var vi med på invigningen av Finnlines sprillans nya fartyg Finncanopus och i fredags fick vi åka med på jungfruturen. Fartyget kom till Sverige så sent som söndagen innan, så rykande färskt alltså.
Förra helgen kom fartyget alltså till hamnen i Nådendal, efter en lång resa från Kina. I torsdags kom hon till Stockholm och stadsgården för ett tillfälligt besök och invigning. Vi var några journalister som fick komma ombord bland de första och hade första stoppet uppe hos kaptenen på bryggan för invigningsskål och trevligt mingel. Sen fick vi en rundtur ombord innan fler gäster kom och det var dax för middag.
Det är rätt häftigt att upptäcka ett helt nytt fartyg, ungefär som att upptäcka ett helt nytt hotell. Det doftar nytt, alla detaljer är inte helt på plats och personalen är både förväntansfull och lite förvirrad. Men allt är kul och alla är glada 🙂
Kvällen blev inte så sen, vi skulle nämligen hem och packa för att åka med på jungfruturen på fredagen. Finncanopus ska gå mellan Kapellskär och Nådendal, så under natten hade hon flyttats från stan till Norrtälje. Vår mötesplats var i Solna kl 8, där vi stuvades in i en buss och skjutsades iväg. Efter en liten försening fick vi gå ombord, installera oss i våra hytter och börja ett minst sagt hektiskt dygn.
Vi skulle alltså bo i en hytt som ingen annan hade bott i, sova i sängar som ingen annan har sovit i och som första gäster äta i helt nya restauranger med menyer som testades för första gången. Så himla roligt, men samtidigt får man inte glömma att vi var där för att jobba. Allt ska ju dokumenteras på ett eller annat sätt, i vårt fall både på film och med bilder för att sedan bli filmer och texter. Den här inlägget är mycket för att komma ihåg allt och kunna gå tillbaka till när jag ska skriva texten.
Programmet ombord på båten körde igång direkt. Vi fick ett par korta genomgångar och se det som vi missat kvällen innan. Sen började vi filma fartyget, från akter till för, nerifrån och upp. Varenda vrå gick vi igenom, restauranger, SPA, hytter… allt!
Lunchen åt vi i buffén som såklart filmades, middagen åt vi i restaurang Mickes, som såklart också filmades. Å efter middagen testade vi fartygets fyra signaturdrinkar designande av Josephine Sondlos. Jag skulle kunna prata hur länge som helst om mat och dryck ombord, allt är så otroligt gott, vackert serverat och smakfullt. Personalen är dessutom så jäkla trevlig och personlig, att man blir kompis med dem alla direkt!
Enkelt kan man säga att nya Finncanopus är en bilfärja 2.0. Tänk er en bilfärja som hottats upp med fina hytter, läckra panoramafönster och förstklassiga restauranger. Det är fortfarande främst ett fraktfartyg men två våningar har gjorts om för passagerare, både dem som enkelt vill ta sej över till Åland eller Finland men även för dem som vill kryssa fram och tillbaka. Äta gott och handla taxfree.
På första turen var vi kanske 150 pers, båten tar drygt 1000 – så vi hade rätt mycket utrymme och personalen hade all tid i världen för oss. Väldigt lyxigt alltså! Och en stor fördel när man ska fota och behöver lite utrymme. Personalen visste ju varför vi var där och hjälpte till på alla sätt de kunde genom att hjälpa oss med fotografering, fixa snyggaste drinkarna och i övrigt serva på alla möjliga sätt. Tack alla i SPA och restauranger som öppnade för oss trots att det egentligen var stängt.
Nackdelen med att åka morgonturen är att man kommer tillbaka till Stockholm väldigt tidigt. Så redan 4.30 ringde klockan, för att vi skulle hinna äta och filma frukosten innan vi kom i land 6.15. Tror de allra flesta av oss tog en liten tupplur medan bussen tog oss tillbaka till Solna.
Ett par roliga dygn med mycket båtsnack, massor med intryck och nya bekantskaper. Nu planerar vi att ta husbilen över till Åland, där det skulle vara himla kul att åka runt. Kanske blir det redan i vår… man vet aldrig 🙂
Det här att testa julbord, det är ju ett rätt konstigt jobb, men nån ska ju göra det också. Det konstigaste kanske är att vi kommit på det jobbet själva. Vi testade våra första julbord julen 2015 och efter att ha testat hundratals julbord kan vi nog titulera oss julbordsproffs.
När vi startade vårt onlinemagasin Du i Fokus hösten 2014 var det mest för att skapa en sida där 45+:are utan barn, skulle kunna få tips om kul saker. Det fanns nämligen inget sånt forum och det var något vi själva efterlyste när barnen flyttade hemifrån. Det skulle egentligen bara vara ett hobbyprojekt, men spårade rätt snabbt ur. Det var många som var intresserade av det vi gjorde och skickade iväg oss på en massa olika saker som de tyckte passade vår målgrupp. Snart blev resor, mat och upplevelser vår stora grej.
Numera är det alltså julbord som tar upp nästan all vår tid några veckor innan advent, så även i år. Vi började med Eckerölinjen förrförra helgen och fortsatte med Viking Cinderella på tisdagen för att direkt gå ombord på Viking Glory på onsdagen. Sen var vi hemma några timmar, innan vi klev på Silja Serenade på fredagen för en 36-timmars kryssning till Helsingfors. Det är tur att vi gillar att åka båt 🙂
Så fort vi haft tid över har vi skrivit texter, redigerat bilder och klippt film. Och motionerat. Antingen har vi gått promenader eller tränat. Allt för att så lite som möjligt av julmaten, ska fastna på kroppen. Tydligen funkade det, vi har gått upp knappt ett kilo var. Då har vi ätit 6 julbord, massor av godis och en massa annat gott.
Jag tänkte sammanfatta julborden lite enkelt så ni själva kan ta beslut om vilket som passar er bäst. Om ni inte redan bokat, så kanske detta kan hjälpa er. Det finns platser kvar på alla båtar, kanske inte på helgerna – men andra dagar finns fortfarande.
Om man inte vill kryssa ett helt dygn, men kan tänka sej att åka till ”ottahejti”, så måste jag rekommendera Eckerö Linjens fina julbord. Här hittar man ett traditionellt julbord med lokala produkter och hemlagad mat. Allt är så otroligt gott, restaurangen är julmysig och personalen supertrevlig.
Mina favoriter på bordet är kalvsyltan och Janssons – som är de godaste jag någonsin ätit. Och räkorna, så otroligt fina. Men allt är gott, det finns inga klavertramp alls. Vi åt både julbordet och julbrunchen men jag måste tipsa om att välja julbordet, där finns lite mer av de bästa rätterna.
Vi har åkt hur många gånger som helst med Viking och tuggat oss igenom julbordet i buffén utan att ens fundera på alternativen. Så fick vi nys om lyxjulbordet i Seaview och blev nyfikna, så förra året testade vi det och blev totalt ”blown away”. Vilket julbord!
Det lyxigare julbordet ombord på Viking Cinderella är ett traditionellt julbord, men lite finare presenterat, vackrare dukning och lite avskilt med personlig service. Och här finns skaldjur, i mängder! Det är insjökräftor, havskräftor, färska räkor, rökta räkor och ibland även musslor. Så otroligt fräscht och gott! Trots detta överdåd så är det bara någon hundring dyrare än den vanliga julbuffén.
Glory är Östersjöns största och nyaste fartyg och så otroligt fint. Fartyget känns lyxigt och rymligt, lite Finlandskryssning 2.0. Tyvärr avspeglar sej detta inte i julbuffén. Allt är gott, men restaurangen känns inte julig alls, prinskorven saknas och det finns nästan inga desserter förutom godis. Man har pyntat lite bland maten och det står en fin gran i entrén, men där man sitter och äter finns inget pynt alls. Jättetråkigt tycker jag.
Med tanke på hur Glory ser ut i övrigt räknar man lixom med att även julbordet och restaurangen ska vara lite extra. Inte pråligt, men smakfullt pyntat. Kanske iaf en rosett i lampan vid bordet… nånting som visar att det inte är mars eller september utan advent och jul.
Vi avslutade vårt julbordstest på Östersjön med det största julbordet av dem alla och här hittade vi även största dessertbordet. Här serveras över hundra rätter och vid efterrättsbordet hittar man både tårtor, godis, glass och chokladfontän. Ändå är det inte lika stort som det brukar… men här finns allt och allt är gott. Favoriten för mej var renpajen, vilket är lite överraskande eftersom jag inte är jätteförtjust i paj.
Här är mycket folk och större sällskap, det blir ganska stimmigt – men sitter man en stund så blir det lugnare. De flesta äter ganska snabbt och lämnar restaurangen efter inte ens ens timme, sen blir det lugnt. Vi sitter länge och snaskar på ostar och efterrätter och bara njuter av att få sitta ner och inte göra något alls en stund.
Sammanfattningsvis kan jag säga att Eckerö Linjen går snabbast och har godaste maten. Det tar en stund att åka hela vägen till Grisslehamn, men sen får man en mysig tur med mat och taxfree. En dagsutflykt kanske? Vi stod med husbilen i hamnen och hade jättemysigt. Detta är billigaste julbordet och de enda som har flera sorters lax.
Viking Cinderella har mysigaste julbordet, iaf om man väljer Lyxjulbordet med skaldjur i Seaview. Båten är fint pyntad och maten är god. Det blir 24 mysiga timmar ombord och julkänslan infinner sej. Här finns även en liten show med iaf ett par jullåtar. I mitt tycke bästa julbordet för vuxna. Här finns allt, utom kall- och varmrökt lax.
Viking Glory har finaste restaurangen, men saknar det där lilla extra. Det som finns är gott, men här saknas både prinskorv, kall- och varmrökt lax samt ett lockande dessertbord. Vi hoppas att det bara är en inkörsfas och att nästa år blir lite mer ”julig”.
Silja Serenade har största julbordet och mängder med efterrätter. Fartyget är pyntat från akter till för, har man inte julkänsla när man går av så har man missat nåt. Detta är nog bästa julbordet för familjen och större sällskap. Godisbordet är något alldeles extra! Kryssningen tar 36 timmar, med möjlighet att gå av några timmar i Helsingfors. Här finns allt, utom kall- och varmrökt lax samt lutfisk.
Vad man ska välja beror alltså på vem man är, hur mycket tid man har och vilket slags julbord man vill ha. Alla har sina fördelar och alla bjuder på god mat.
Förra årets långresa gick upp i norra Sverige, lite Norge och lite Finland. Vi var borta i nästan 6 veckor och hade alltså ett helt gäng övernattningar. Här ska jag försöka spalta upp dem, tror de är 24 stycken om jag räknat rätt. Hoppas att det ska hjälpa någon på resan 🙂
Vi bor i Tumba, några mil söder om Stockholm. För oss började resan norrut med att åka till vår vän Tobbe, aka Plåtis-Tobbe, som bor i Gävle. Här stod vi några nätter, medan vi bla kollade in Mackmyras lite annorlunda anläggning.
Dalarna
Vår resa fortsatte till Dalarna. Vi började med Falun där vi bodde på First Camp Lugnet. En typisk vintercamping skulle jag kunna tänka mej, vid en skidanläggning med hoppbacke och skidstadion. Vi stod jättefint på en ytterplats med massor av grönska och blommor. Bland alla cyklister… här var mängder med cyklar och vi misstänker att det var någon slags tävling, men är inte helt säkra. Vi gillade iaf campingen som låg på ett lagom avstånd från Falun. Här finns såklart både toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning.
First Camp LugnetSundbornSundborn
Efter Lugnet fortsatte vi till Sundborn, där vi fricampade på parkeringen strax innan. Här får man stå gratis, men det finns toa för den som behöver. Från parkeringen är det kanske 300 meter till Sundborn, perfekt vid besök där alltså. Här finns kanske 15 platser och man står otroligt fint alldeles brevid en liten sjö. Hit återkommer vi gärna!
Hälsingland
Några mil senare stannade vi på Camp Järvsö, där vi stod på en sprillans ny ställplats brevid campen. Här finns 20 platser, men den som planerade platserna har nog inte husbil själv eller isf en väldigt liten. Peppe är knappt 7 meter och vi fick precis plats, en enda stor husbil skulle blockera för fler att komma in. Dessutom lutade platserna så mycket att vår kyl la av, trots att vi stod på klossar. Personalen verkar ha fattat problemet och vi tror att detta kommer att åtgärdas om de inte redan har gjort det. Här finns toa, dusch och tvätt – men ingen tömning av något slag. Än, det var också något som skulle fixas.
Lill-Babs museumCamp JärvsöCamp Järvsö
Jämtland
Några mil till och vi hamnade i Bräcke och Bräcke ställplats, som ligger så fint i en björkdunge brevid vattnet. OCH Glassbaren en liten bit bort, som är mästare på att göra glass och vunnit guld i Glass-SM. Det var lite knepigt att hitta rätt den sista biten pga ändring av vägen, men följer man bara pilarna istf gps:en så kommer man rätt. Här trivdes vi verkligen! Trots närheten till järnvägen och låååååånga tåg som passerade, en del hördes mycket – andra inte alls. Öronproppar kan dock vara att rekommendera. Här finns toa, dusch, tömning och påfyllning.
Bräcke ställplatsBräcke ställplatsBräcke glassbar
Nästa stopp var First Camp Frösön, här stod vi jättefint med utsikt över Storsjön. Personalen sliter som djur här, med ganska dåliga förutsättningar. Campingen ligger jättefint, men i en sluttning som är svår att få ordning på. Dessutom lutar det åt alla håll, man får ha olika klossar på flera olika hjul – ändå blir det inte helt bra. Särskilt inte när det dessutom börjar ösregna, då är risken att köra fast överhängande. Men det är mysigt här och det finns mängder med söta ekorrar! Här finns både toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning. Det ska bli spännande att komma tillbaka, man försöker verkligen och har många idéer – jag vill se vad som händer i framtiden.
First Camp Frösön
Är man i Jämtland måste man besöka Åre, så det gjorde vi och sov på parkeringen vid Åre gamla kyrka. Här stod vi jättebra och kunde enkelt utforska den lilla byhålan som är så otroligt fin.
Norge
Så var det dax att äntligen köra in i Norge. Några mil in i Namsskogan hittade vi en mysig liten familjecamping. Vi hade tänkt fricampa, men det började ösregna och vi behövde tvätta – så det fick bli camping när vi ändå passerade och den såg mysig ut. Familjen som ägde campingen var så fina, de gick runt och pratade med folk och pysslade med platserna. Det sk servicehuset var i samma hus som familjen har som bostad, toa och dusch var i en tillbyggnad och jättefräscha. Tvättmaskinen stod i familjens kök som även var för gästerna, lite pittoreskt kan man nog säga. Här finns alltså toa, dusch och tvätt – men jag tror inte att det fanns tömning eller påfyllning… har försökt att kolla upp det, men hittar ingen information.
Namskogan Norge
Nu började resan norrut på riktigt! Vi tog oss till Polcirkeln och minusgraderna. Vid Artic Circel Center finns två stora parkeringar, där man får stå gratis över natten och används centrets toaletter (under deras öppettider). Det finns ingen el och var alltså rätt kallt, så nu fick vi tillfälle att testa värmen i Peppe. Det funkade alldeles utmärkt! Här står man fint med utsikt över fjällen, vackert pudrade med snö. Kallt med fint. Film finns HÄR.
Vi fortsatte norrut och körde in i Sverige igen vid Riksgränsen, för att besöka Ishotellet. Film från ishotellet finns HÄR. Här sov vi på en överfull parkering med utsikt över Lapporten, innan vi körde in i Norge igen och fick en kort date med Reiselinda som vi träffade bakom ett industriområde i Storsteinnes. Där stod vi så fint och hade en fantastisk kväll med solnedgång över vattnet.
LapportenIshotelletFricamping i Norge
Vi rundade krönet på Sverige och körde in i Finland för att sova på campingen Kilpisjarven Retkeilykeskus i Kilpisjärvi. En rätt sunkig camping med väldigt tråkiga platser för husbilar. Inget mys alls. Toa och dusch var helt ok, men vi undrar lite varför tvättmaskinerna enbart är åtkomliga för kvinnor. De finns nämligen inne på kvinnornas toa… Hade vi tänkt lite till, hade vi fricampat nere vid vattnet istället – där båten till Treriksröset går. På campingen finns iaf tömning och fyllning. Film från campingen finns HÄR.
Båten till TreriksrösetTreriksrösetCampingen i Kilpisjärvi
Vi kollade in Treriksröset och drog vidare, in i Norge igen. Nu var siktet inställt på Nordkap, Europas nordligaste punkt. Norge är så fint! Bakom varje kurva kommer en ny fantastisk vy, vet inte hur många ”ÅH” vi utropade längs vägen. Kanske 15 mil från Nordkap, i Kvalsund, hittade vi en fin rastplats precis vid en älv. Här tränade jag tillsammans med två renar innan vi drog vidare.
Efter några riktigt smala vägar och läskiga tunnlar var vi framme vid Nordkap! Här finns en liten entré, där säger man bara att man ska titta – inte gå in i centret. Då står man gratis på parkeringen under ett dygn, med tillgång till en byggnad med toaletter. Här finns vatten, men inget annat. Försök att ställa er i raden längst åt vänster, med utsikt över nästa klippa. Då får ni solnedgången precis framför bilen, så läckert!
Nordkap
Finland
Vi lämnade Nordkap och Norge, och körde in i Finland. Här hittade vi en jättemysig rastplats i Martinjärvi/Martinsjön. Här var det som en rastplats innanför rastplatsen. Man svängde av från vägen och in bakom lite till. Vi stod brevid en liten tjärn och det var helt tyst. Så otroligt mysigt!
Nästa stopp var i Rovaniemi. Här finns den välkända tomtebyn och tvärsöver vägen från den, finns en ställplats med 24 platser (såklart). När vi var där var den sprillans ny. Det är en grusplan, som blir rätt lerig när det regnar och det gjorde det såklart när vi var där. Det är den första rastplats vi står på där det finns bastu (gratis), en stor grillplats med gasolgrill med gasolflaska (fastkedjad), parasoll och solmöbler. Här finns toa, dusch, tömning och påfyllning. Otroligt fräscht.
MartinjärviStällplatsen RovaniemiPolcirkeln Finland
Efter besöket i Tomtebyn och finska polcirkeln, åkte vi till kompisar i Kokkola där vi tillbringade några dagar innan vi åkte tillbaka till Sverige igen.
Sverige – nordöstra kusten
Vi tog oss in i Sverige via Haparanda och siktade på Kukkolaforsen. Vid forsens eget center finns en ställplats, vi valde dock att fricampa på en liten rastplats kanske 5 minuter söder om det. Bara vi och ljudet från forsen, så mysigt!
Nu var det dax att påbörja resan söderut. Vi startade med ett par nätter i Norrbotten, vid Jävrebodarna tillsammans med nyfunna husbilsvänner. Jävrebodarnas fiskecamp är precis som det låter, ett himmelrike för den som tycker om att fiska. Här finns gott om plats för husbilar, en lång brygga för fiske och färdiga grillplatser. Man står precis vid vattnet och det är så otroligt mysigt ordnat. Här finns toa och dusch, inte jättefräscha – men fungerande, samt tömning och påfyllning. OCH ett museum!
Jävrebodarna
Så var det dax att kolla in den omtalade Vildmarksvägen! Detta hade vi verkligen sett fram emot. Tyvärr var vädret emot oss och hade så varit någon vecka, men men… det är ju inte mycket att göra åt. Vi körde in på Vildmarksvägen vid Vilhelmina och körde motsols, som vi blivit rekommenderade. Första natten stannade vid parkeringen till Kultsjöån. Det var ok, men hade vi fortsatt bara några minuter till så hade vi stannat vid Trappstegsforsen istället. Det var riktigt fint och fanns tom toaletter där.
Vi kollade in fantastiska Fatmomakke, Stekenjokk och allt annat man ska se på vägen och avslutade turen på en rastplats mellan Gäddede och Strumsund. Det finns gott om rastplatser och parkeringar längs Vildmarkvägen, så det går bra att stanna och sova lite överallt. Det är en fantastisk väg om vi kommer att åka fler gånger och rekommenderar er andra att göra det också.
Beppe Wolgers MuseumFatmomakke
Nästa destination var Umeå (Västerbotten). Vädret var sådär och vi ville ha det lite mera bekvämt, så vi bestämde oss för att parkera på First Camp Nydala. Första dagen var vädret helt ok, då besökte vi stan och Gitarrmuseet. Sen vräkte vädret ner och vi satt mest inne i bilen och redigerade filmer. First Camp Nydala är ju en camping, så här finns såklart toa, dusch, tvätt, tömning och påfyllning. Chefen som tagit över är helt ny och har mängder med idéer, det blir roligt att komma tillbaka någon gång och se vad som hänt. HÄR finns film från First Camp Nydala.
Många landskap blev det, nu var vi inne i Ångermanland och Höga Kusten och bron som var ett av de större delmålen. Hit har vi varit på väg med båt flera gånger, men av olika anledningar (bla covid) har det inte blivit av. Här finns en särskild husbilsparkering, som alltid är full med personbilar, och en husvagnsparkering där det står husbilar. hur som helst… här får man stå gratis en natt. Vi stod med nosen mot bron och hade så otroligt fin utsikt, men det var definitivt inte lugnt. Det brummar till varje gång en bil kör över skarvarna i bron, när lastbilar kör över låter det väldigt mycket. Fin utsikt, men öronproppar är att rekommendera.
En liten bit ifrån Höga Kustenbron ligger High Coast Destilleri. Vi gick rundtur på destilleriet och var på smakprovning, då är det väldigt praktiskt med ställplats direkt utanför. Detta är en av favoriterna faktiskt! Man står så otroligt fint, på en liten platå, med utsikt över Ångermanälven. Vi hade helt magiska solnedgångar. Lugnt och skönt, vi återkommer gärna. Här finns toa, dusch, tvätt och tömning av toa – inte av gråvatten och ingen påfyllning. Film från ställplatsen finns HÄR.
Vi fortsatte söderut och tog en natt på en parkering i Härnösand. Resan var nästan slut och vi var snart tillbaka i Hälsingland igen, den här gången bodde vi på First Camp Fläsian i Sundsvall. Martin behövde jobba, solen var lite sisådär och då har solpanelerna svårt att klara av två datorer. Vi behövde el, då är campingar bra! First Camp Fläsian har plats för husbilar längst ner mot vattnet. Där står man jättefint, men tyvärr i sällskap av väldigt närgångna duvor. Här finns såklart toa, dusch, tömning och påfyllning. Film från Fläsian finns HÄR.
First Camp Fläsian
Sista stoppet på vår norrlanstripp var i Bergvik. Här finns en stor grusplan vid idrottsplatsen där man fixat ställplats. Det kanske inte är jättemysigt, men helt ok. Det finns toa, dusch, påfyllning och tömning för toa – men inte av gråvatten. Film från Bergvik finns HÄR.
635 mil, 36 nätter och 24 olika platser. Jag har valt att inte skriva ut priser, eftersom de ändras hela tiden. Jag har heller inte skrivit något om husvagnar, för jag har helt enkelt ingen koll. Men det är länkat till de hemsidor jag har hittat och ni kan alltid klicka på filmerna, där priser står.
Hoppas det hjälper er något i er planering. Norra Sverige är verkligen fantastiskt! Och även våra grannländer, som jag tycker är mer anpassade för husbilar än vad Sverige är. Sverige har mycket att lära av tex Norge, som har som krav att varje kommun ska ha fri tömning av både toa och gråvatten. Det borde Sverige ta efter.
Berätta gärna om ni besökt någon av platserna eller om ni fått idéer om någon ni vill besöka. Ni kanske kan tipsa oss om övernattningsställen till nästa gång 🙂
Det är högsäsong för julbord och vi smaskar på så mycket vi bara kan. Vi brukar säga att vi är julbordsproffs och smakar ungefär en handfull julbufféer/jultallrikar varje år. För ett par veckor sedan åt vi det första och det var ombord på Silja Symphony.
Där stod vi i snöstormen efter att ha korsat halva Helsingfors för att nå terminalen för båten till Stockholm. Vädret var minst sagt galet och vi räknade med en gungig hemfärd, men så blev det inte. Vi hade en väldigt behaglig resa över Östersjön faktiskt. Ni kan se hela filmen från resan längre ner.
Syftet var att testa julbordet, så direkt när vi kom ombord gick vi till restaurangen för att prata med dem. Vi fotar och filmar alla julbord innan gästerna kastar sej över maten och får alltså komma in lite före alla andra. Då har vi ungefär en kvart på oss för att dokumentera allt.
Silja Symphonys julbord är stort! Fast det beror mest på att det är så många stationer med förrätter, för att minska köerna och trängseln. Och det funkar! Här är nästan inga köer alls, vilket är jätteskönt. Här finns allt som ska finnas, ni vet: Janssons, köttbullar, julskinka och sill. Allt är gott, inget snack om saken… men en del är lite tråkigt serverat – som de olika lådorna. Janssons missade jag faktiskt, den var gömd bakom en kastrull med potatis. Man har heller inte julpyntat mer än någon granslinga här och en gran där. I matsalen har man blå pappdukar… inte särskilt juligt. Vi vill ha mer jul!
Det är ändå något särskilt med årets första julbord, särskilt den där första skinkmackan. Då börjar julen på något sätt. Här finns flera olika skinkor och alla var lika goda, på skinkmackan ska det dock vara griljerat – det är inte förhandlingsbart.
När man ska provsmaka mycket mat gäller det att vara smart. Man får bara ta EN köttbulle och EN bit sil osv, annars orkar man inte. Man kan heller inte smaka på precis varenda grej, vi fokuserar mest på det vi vet att folk tycker är viktigt (Janssons, köttbullar, julskinka och sill) och nyheter. Martin tycker mer om sill än vad jag gör, alltså testar han mer av det medan jag gillar lax.
Både gillar dock efterrätter och på Siljas fartyg finns en hel del! Här trängs tårtor, frukt, bakelser, glass och godis. Det finns flera olika skålar med lakrits! Å då är jag mer än nöjd 🙂
Se gärna filmen från Silja Symphony
Det var länge sedan vi åt Siljas julbord och jag måste säga att jag tycker att både utbudet och kvaliteten är bättre. Det är inte lika många olika sorter som jag minns det och det är inte negativt på något sätt eftersom det som bjuds är väl avvägt och väldigt gott.
Mätta och belåtna gick vi från restaurangen och såg en affisch med kvällens show. Under advent kör man en ABBA-show på vägen till Helsingfors och en QUEEN-show på tillbakavägen. Vi fick alltså inte bara njuta av god mat, utan ven av en skitbra show – rent ut sagt. Jag älskar Queens musik, så det blev en himla bra julbordspremiär!
Efter Nordkap var det dax att lämna Norge och åka till Finland. Där skulle vi träffa en god vän, men först skulle vi träffa Tomten i Rovaniemi – det blev en besvikelse.
Vår vän, som tyvärr dog av covid i januari, var en riktig Tomte. Han var ordförande i Svenska Tomtegillet och deltog i Tomte-OS. För att ens vara med i Tomtegillet är det krav på ett äkta skägg, det ska hålla för barn att dra i för att se tomtens äkthet.
Det sägs ju att den riktiga Tomten bor i Rovaniemi. Så när vi ändå skulle passera, var det ju passande att titta in i Tomte-byn. Där fann dessutom en ställplats med dusch, som vi behövde. Så vi åkte dit, installerade oss på ställplatsen och gick över gatan där byn ligger. Det är gratis både att gå runt i byn och att träffa Tomten, men allt annat kostar – som att träffa renarna, köpa bilder från besöket inne hos Tomten och lite annat smått och gott.
När vi ändå var där ställde vi oss också i kön för att komma in i Tomtens rum. Efter några minuter kom vi in och det var inte alls vad vi förväntade oss. Visst var det en ”tomte”, men han hade lösskägg. Vitt, felfritt, långt och superoäkta. Om man påstår att den riktiga Tomten finns i Rovaniemi och vill att barn ska fortsätta tro på honom, då borde väl minsta kravet ändå vara en äkta skägg? Så otroligt dåligt!
Dessutom kan man träffa Tomten på två ställen samtidigt i Tomtebyn? Hur ska barnen tänka om det…
Jag kanske är partisk, just för att vår vän Tomten var så äkta man kan bli i Tomte-världen. Vår Tomte var så otroligt stolt över sitt uppdrag som auktoriserad Tomte och bar titeln med stor respekt.
Så svårt kan det väl inte vara att hitta män med äkta skägg? Det finns säkert ett finskt Tomtegille också… de finns ju över hela världen.
Utger man sej för att ha en äkta vara, får man baske mej anstränga sej lite för att få den att se äkta ut. Visst är det väl ändå kul för småttingar att träffa Tomten, men de ska inte säga att den riktiga Tomten bor i Rovaniemi – för han fanns i Tumba! Så det så!
Nej, vi köpte inga bilder från vårt besök. Billigaste bilderna kostade 35 Euro, för en bild tillsammans med en fejktomte. Nej tack. Vi har bilder av äkta vara hemma. Det blir en konstig jul utan vår vän, vem ska nu säga HoHoHo och lysa upp vår hall med sitt fina leende?
Innan corona var jag ute och reste minst varannan månad. Sista resan vi gjorde innan pandemin var min 50-årsresa till Dominikanska Republiken i början av 2020. Vi hann precis hem innan världen stängdes. I lördags åkte vi utomlands igen, till exotiska Åland 🙂
Just nu testar vi julbord för glatta livet. Innan pandemin testade vi ett tiotal varje år, under pandemin blev det såklart inget julbord alls, men nu är vi igång igen. Hittills har jag ätit mej igenom fem stycken och hunnit skriva om fyra av dem. Dock finns det färdiga filmer HÄR från samtliga, så vi har faktiskt varit rätt duktiga.
Äntligen fick vi packa en väska, gå igenom en säkerhetskontroll och dra iväg på kryssning igen! I lördags var det dax att åka på första kryssningen på två år, Viking Lines Cinderella skulle vara vårt hem för ett dygn. Rutinen att packa finns inte längre, jag stod med väskan länge och funderade på vad som skulle läggas i. På en Finlandsbåt går det mesta att köpa, så det var ju iofs ingen större panik om man skulle glömma något.
Med fyra julbord i magen valde vi att gå hela vägen från Södra Station till Vikings terminal vid Londonviakdukten. Det är ett sätt att minska viktuppgången 😛
Vi fick gå på långt före alla andra och passade på att gå runt och filma och fota på en helt tom båt. Väldigt mysko känsla, men en otrolig förmån. Lagom till övriga passagerare kom ombord var även vår hytt 11221 städad, så vi kunde flytta in. Nu var ju inte detta en nöjeskryssning, utan jobb… så det var bara att byta om och gå ner till buffén. Jag filmade maten och pratade med personalen medan Martin tog bilder med kameran. Nytt för i år är att även om det ser ut som en buffé, så är det personal som läger upp maten åt en. Man får peka på det man vill ha och kan självklart be om mer om man vill.
Detta är såklart både pga covid, men också för att man ska tänka sej lite för och inte ta mer än nödvändigt. Man vill helt enkelt minska matsvinnet och det tycker jag är kanonbra! På grund av detta känns det lite fräschare och det ser fräschare ut också när inte hundratals med händer varit där och pillat. Rätter i små portionsglas och tallrik får man dock ta själv.
Viking Lines Julbord 2021 är nog det bästa på många år. Här finns något för alla smaker, allt är fräscht, vällagat och vackert upplagt. Jag har sällan sett så glad personal och det finns någon ingen lika glad kökschef som danska Kim. Han hälsar välkommen i filmen, kolla det. Pyntet och julstämningen ombord är som den brukar, med den skillnaden att det inte finns någon godishörna. Det är nämligen så att efterrätterna kommer till bordet, som små smakportioner på en tallrik. Och godiset får man i en påse, som man kan ta med till hytten. MEN i påsen finns ingen lakrits, något som både jag och Kim såg som en smärre katastrof 🙂
Allt var verkligen jättegott! Skinkan och Janssons var bland de bästa vi testat i år och det vill inte säga lite. VI åt även brunchen dagen därpå och då var det faktiskt Janssons som Martin siktade in sej på. Brunchen ja…man serverar inte frukostbuffé längre ombord, utan det är brunch som gäller. Å då får man ta själv… lite konstigt, men det kanske beror på att inte lika många äter då? På brunchen bjuds det nästan på hela julbordet, samt några ”vanliga” rätter. Vill man hellre äta i a la carten men ändå ha julmaten, så kan man alltså ta den på hemvägen.
Vi hade glömt att vi sist bestämde att vi skulle testa julbordet i a la carten, som har skaldjur, på kvällen och ta brunchen dagen därpå. Jag kanske ska läsa mina gamla blogginlägg med tips… haha… nu kommer vi nog ihåg det till nästa år. Både förra gången och den här gången var vi inne och tittade på skaldjursbuffén och den ser helt fantastisk ut! Jag älskar ju skaldjur och här fanns bla havskräftor som såg väldigt fina ut. Så nästa år får ni i bästa fall en recension av Vikings lite lyxigare julbord. Vi ska bara komma ihåg det 🙂
I övrigt kan man säga att det var rätt lugnt ombord, ingen trängsel och inga köer. Nu är vi inga partyprissar direkt, så efter maten körde vi en kort live på Youtube, köpte läsk i taxfree och sen somnade vi faktiskt rätt tidigt. Tempot senaste veckorna har varit galet och vågorna var perfekta att vagga oss till sömns. Jag sover så himla bra på båtar, så jag vaknade bara av att det var party utanför hytten vid 2 och sen igen kl 9! Äntligen en god nattsömn, så himla skönt!
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det är rätt lugnt ombord trots att vi åkte en lördag. Maten är bra, bättre än på flera år och stämningen ombord är kanonhärlig. Det var så himla kul att komma ut igen, att faktiskt resa. Även om det ”bara” var en kryssning till Åland som vi inte ens gick i land på… Åland är jättefint, vi hoppas åka dit med husbilen hyfsa snart.
Vi kan alltså verkligen rekommendera årets julbordskryssning med Viking, det är faktiskt jättemysigt att komma iväg lite 🙂
