Vågar ni testa?

Vågar ni testa?

Jag gick i samtalsterapi under en kort tid runt 1990. Då var det för att jag sprungit rätt in i väggen och var rejält utbränd. Sen gick exet och jag 1 eller 2 ggr när vi skulle skilja oss, för att helt enkelt skilja oss ”snyggt”.

Jag lärde mej en hel del i terapin och är tacksam för att jag fick möjlighet att göra det. Jag tror att alla skulle behöva lite samtalsterapi då och då, för att helt enkelt förstå lite bättre vem man är och hur man funkar. Därför blev jag så glad när jag tittade på ”Strömstedts” när de besökte Julia Dufvenius och Christoffer Wolter som just pratade om att de gått i parterapi och hur det hjälpt dem. Att fler vågar berätta gör att det inte blir så mycket hokuspokus.

Terapeuten hade gett dem läxa, som de tyckte var lite smålarvig, men tog den på allvar. De skulle svara sex enkla frågor och de fick inte avbryta den andra medan denne svarade.

Frågorna var:

  • Vad är det bästa med den här dagen?
  • Vad är det sämsta med den här dagen?
  • Vad tycker jag om hos dej?
  • Vad behöver jag av dej?
  • Hur mår jag just nu?
  • Vad drömmer jag om?

Det kan ju se enkelt ut, och för ett par som inte har en konflikt kanske det inte är någon större grej. Men ju mer jag tänkte på frågorna, desto mer fick jag att fundera på. Jag var ju såklart tvungen att testa detta på Martin en kväll när vi gått och lagt oss. Han svarade så snällt på alla frågor och lyssnade lika snällt på mina svar. Det svåraste var att inte avbryta varandra och ställa följdfrågor. Jag ville ju veta mer hur han menade, men så går det inte till. Man ska lixom nöja sej med partnerns svar.

Hur som helst så var det en rätt mysig grej att göra. Att få höra vad jag faktiskt betyder för honom och berätta mer ingående vad han betyder för mej. Varför han är viktig i mitt liv. Väldigt bra att dessutom få veta vad han behöver av mej, när frågar man någon sånt lixom? Det borde man nog fråga fler än sin partner…

Vi har inga problem alls i vår relation, kanske låter pretentiöst, men så är det faktiskt. Vi har det skitbra, rent utsagt. Men jag tror att vi kommer att göra den här övningen lite då och då, som ett sätt att uppdatera varandra på vår betydelse för varandra. Som en slags bekräftelse på relationen kanske man kan säga. Terapi kanske inte löser något sådär direkt, men det ger verktyg att komma vidare. Jag tyckte att den här övningen gav överraskande mycket.

Vågar ni testa?

Missa inga inlägg: följ bloggen på Facebook och mej på instagram

11 tankar på “Vågar ni testa?

  1. Vi är väldigt bra att prata med varandra och berätta vad den andra betyder för en. Min sambo är nog bäst att uttrycka sig.
    Men jag tycker det känns viktigt och så tar man inte varandra för givet heller.
    Kram Kajsa

      1. Fin idé! Men bara så att jag är med; ska han svara på vad jag tycker bäst om med honom, hur jag mår och vad jag drömmer om eller ska han svara på vad han tycker bäst om med mig, hur han mår och vad han drömmer om?

        1. Han ska svara på vad han tycker är bäst med dej, vad du kan göra för honom, hur han mår osv och du gör samma sak från din sida. Man utgår alltså från sej själv.

  2. Det tycker jag låter alldeles utmärkt!
    Nu har ju inte jag någon Pusselbit längre att prata med men vi var väldigt öppna mot varandra och han tyckte att man skulle ”erövra” kärleken varje dag och det räckte jag upp handen på *hjärta*
    Vår kärlek räckte hans liv ut.
    Kram, Gerd

  3. Det kan säkert vara bra. Först trodde jag att den andre skulle svara på frågorna. typ om hen visste hur jag mådde. Det hade varit intressant för det är nog inte så enkelt.

  4. Viktigt at vårda relationen och inte ta varandra förgivet. Riktigt bra frågor att ställa sig och jag kan verkligen tänka mig att det är svårt att inte flika in när den andra svarar på dem.

  5. När jag gick hos psykolog fick jag också göra det där och ställa dem frågorna och det är ju absolut jättebra även om vissa dagar inte alls kanske känns så

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *