Idag fyller jag år, 45 år, 20 kvar till pension. Jag har inga problem med att bli äldre, inte ens att bli gammal faktiskt. Tycker det är ganska skönt att bli klokare och inte ta så alvarligt på allt. Tycker faktiskt att de rynkor jag har är helt ok de också, det ska väl synas att man levt lite?

Men det är lite knepigt också, man önskar sej ju inget längre. Jag har allt jag vill ha och har svårt att svara när jag blir tillfrågad. Men några grejer funkar alltid; blockljus, lakrits och nagellack  🙂

Dagen började på gymmet och där träffade jag en av våra fd medlemmar som jag har tänkt mycket på. Vi pratade och jag uppdaterades på allt som hänt henne. Nu hoppas jag att vi kan hålla kontakten lite bättre. När jag kom hem tog jag tag i snöskottningen när jag ändå var varm och igång. Blöt, tung snö… inte kul! Idag var vår gamla plogbilsnisse tillbaka, så nu är det fint plogat utan minsta vall.

Medan jag var och tränade hade Martin gjort pannacotta, några med vanilj och några med vanilj och lakrits. Så när jag kom hem röjde jag lite snabbt och sen åt vi lunch innan vi fixade det sista. Klockan 14 kom barnen, mina föräldrar, Martins föräldrar och mina fd svärföräldrar. Kul att alla kan träffas och umgås. Vi fikade och pratade. Mina närmaste vet precis vad jag tycker om, jag fick rosor (inga tulpaner!), salmiakki, en papegojblomma, pengar och smycken.

Ett par timmar senare hade alla gått hem till sitt, så huset blev väldigt tomt. Av Martin fick jag en digital fotoram. Vi hade en sån som ständigt var igång i vardagsrummet i flera år, men som gick sönder för ett tag sedan. Nu fick jag en ny, men den hade sån liten skärm att Martin åkte och bytte den när de andra gick hem. Så nu sitter Baileys och jag och myser i soffan och väntar på att han ska komma hem med den nya skärmen. Det kanske kan tyckas otacksamt, men ska jag ändå ha en skärm så vill jag ha en som jag verkligen kan se bilderna på. Jag vet ju att den kommer att stå på jämt och att jag kommer att titta väldigt mycket på den.

Resten av födelsedagen blir lugn. Vi öppnade en flaska vin när familjen var här, den ska vi dricka upp. Vi ska äta en god middag, vräka oss i tv-soffan och glo på tv, jobba lite… en ganska vanligt kväll hemma hos oss alltså. Åsså ska vi äta upp pannacottan, för den blev riktigt god!

Så har jag alltså blivit ett år äldre. Undrar om jag är halvvägs i livet eller om jag blir lika gammal som min farmor som blir 95 om 2 månader. Man vet ju inte, jag kanske redan har passerat halvlek? Tänk om man visste…

Oavsett hur gammal jag blir så kan jag dö nöjd. Jag har uppfyllt alla mina drömmar och sett alla platser jag vill se. Visst finns det mycket kvar att se, göra och uppleva – men drömmarna är uppfyllda. Allt vi gör nu är guldkanter  🙂

Ha en fin lördag allihopa, det ska vi ha.