Sitter för mej själv här hemma, inte ofta man är helt ensam och inte har hundra grejer att göra… Alltså hinner man tänka lite.

Jag har ett himla bra liv! Visst har jag haft det lite si och så med hälsan, men jag lever och mår ganska bra ändå. Benet är väl kanske inte tipptopp, men det går åt rätt håll. På fredag ska jag göra en sömnregistrering, så får vi se vad den säger. Men på det stora hela så har jag en himla bra liv!

Jag har ett fint hus och en man som älskar mej precis som jag är. Jag har två underbara ungar som växer upp till två unga män som folk tycker om och respekterar. Jag har tre bonusungar som alldeles frivilligt väljer att ha kontakt med mej trots att det är många år sedan deras pappa och jag bröt. Åsså har jag yngste sonens flickvän som jag tycker så mycket om och som passar så bra in i vår familj. Baileys är ljuset i hela familjen, han håller oss uppe när livet är tungt och ger oss motion och mys. Ovillkorlig kärlek är han bäst på!

Våra föräldrar har det bra och lever ett lungt liv. Enda smolket i bägare är väl att min pappa har skadats vid en operation och har problem med handen. Men det hoppas vi ska lösa sej.

Vi har tak över huvudet, pengar nog för att ställa maten på bordet och för att lägga undan lite till resor eller annan lyx. Vad mer kan man begära? Jag är tacksam för det jag har och har vett att uppskatta allt detta. Visst jobbar jag med vikten och visst vill vi väl alla ha mer pengar, men jag är nöjd som jag har det – resten får man jobba vidare med i den takt man orkar.

Idag har jag en slö dag. Just nu sätter jag in de sista bilderna från vår resa till Egypten. Martin är ute med Baileys, Junior är hos Mandisen och Senior är hos mormor och morfar. Det är tyst i huset, inget mer än tvättmaskinens surrande hörs. En sån där skön dag utan några större krav. Kanske blir att titta på fler bilar senare… eller så blir det inte så…

Livet är rätt behagligt  🙂

.