För ett par år sedan lärde vi känna Therese som delvis bor i Egypten och känner massor med folk där. Hon tog då med oss på en sk LUS – Lunch Utan Slut, som var helt fantastisk. Detta ville vi såklart göra igen och den här gången blev det verkligen med extra allt!

LUS – Lunch Utan Slut, är en himla mysig grej. Vi har tidigare gjort som så att vi ätit lunch på ett ställe och suttit så länge att vi på nästa ställe har ätit en lättare middag för att på ett sista stället äta efterrätt. Just den här gången började vi efter lunch, då blev allt lite förskjutet.

Vi tog oss från Hurghada till El Gouna med en Uber, det är så billigt. Det kostade oss strax under hundringen att åka 40 minuter. Väl framme mötte vi upp Therese och Per (som äger restaurangerna) på Maritim, som ligger i marinan omgiven av en massa häftiga lyxbåtar.

Per hade anställt en ny bartender som påstod sej kunna allt, så vår uppgift blev att testa honom. Vi fick också veta att vi skulle utse bästa Margaritan av hans tre restauranger. Det gjorde vi så gärna, vi visste ju (med erfarenhet från förra gången) att nästa ställe hade vääääldigt goda Margaritas.

Dagen började alltså med att vi beställde varsin drink som inte fanns på drinklistan. Det tog en bra stund innan vi alla hade fått våra drinkar, de flesta var helt ok och bartendern fick godkänt. Det knepiga i Egypten är att all alkohol som importeras beläggs med ungefär 1000% i skatt, alltså försöker man att göra sina egna varianter av tex vodka, likörer, whisky och rom. Jag fick smaka på en Baileys som gjorts av Per och hans personal, som var helt ok. Alltså beställde jag en typ Kaffe Karlsson, som fick mer än godkänt. Margaritan däremot var inte jätteimponerande. Den får bartenderns fila lite på till nästa gång 😛

Innan vi gick vidare till nästa ställe, tog Therese med oss på en båttur. För att vi skulle få se El Gouna från ”utsidan”. Orten ligger på en udde vid Röda Havet och är helt och hållet uppbyggd för turister och nyinflyttade. Allt är fejk alltså, kanaler, dammar, gräsmattor, allt… men det är så fint. Och väldigt trivsamt. Här finns inga påflugna försäljare, utan man kan i lugn och ro ströva runt precis som man vill.

Efter kanske 45 minuters båttur i solnedgången, gick vi vidare till Bodega där vi skulle äta middag. Här vet vi att både maten och drinkarna är väldigt bra. Så vi satte oss till bords och lät oss väl smaka av alla godsaker som ställdes fram. Bodega har mexikansk mat, så det var tacos, guacamole, ostbollar, quesadillas och en massa annat. OCH Margaritas.

Här satt vi länge och njöt verkligen av både mat, dryck och sällskap. Men vi hade ju ett ställe kvar, så vi tackade för oss och gick vidare till Jobo´s Sportsbar, som jag tror ligger Per lite extra varmt om hjärtat. Meningen var att vi skulle äta efterrätt här, men vi var sååå mätta att det bara blev lite småplock. Och en Margarita såklart. Nu skulle vi ju se vem som hade den bästa. När chefen såg att vi inte var superimponerade började han ändra, mixtra, lägga till och dra ifrån direkt vid bordet. Och snart var den riktigt bra. Iaf nästbäst. Bodega har den överlägset bästa Margaritan i hela Egypten, iaf i El Gouna… eller iaf av de ställen vi testat 😛

När vi satt där och hade som trevligast hände något riktigt speciellt. Mannen vid bordet brevid, friade till sin flickvän. Och hon sa ja! Nu blev det kalas på riktigt. Per bjöd paret på bubbel och de blev så överväldigade att de började gråta. Där satt de med varsin juice och skålade, och helt plötsligt hade de bubbel att fira med. Så himla fint av Per!

Tack var detta fick även vi en annorlunda kväll där glädjen stod högt i tak och hela baren firade det nyförlovade paret. Det var verkligen så himla fint. Där var dessutom underhållning med en suverän sångerska, som även bjöd på dans och en massa skratt. En riktigt bra kväll alltså.

Sisådär vid 23-tiden var vi både mätta, otörstiga och trötta. Då kallade Per på sin chaufför som körde hem oss. Så himla skönt att slippa rodda med taxi, bara kunna sätta sej i en bil och bli körda direkt till hotellet.

Oj vilken rolig dag det blev! Och två gånger måste väl vara en tradition? Så nu måste vi göra om det nästa gång vi är i närheten. Får vi se vem som vinner Margarita-utmaningen då… fast det kanske blir en annan drink som utmanas då? Man vet lixom aldrig…

Det som händer i El Gouna – stannar i El Gouna 🙂

---

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube