Hörde en massa sirener och såg ambulanser, poliser och brandbilar svänga runt hörnet där jag bor. Det första jag tänker när jag ser en ambulans på min gata är om det har hänt vår gamla granne något. Hon är en liten söt dam som snart fyller 100 år, som klarar det mesta själv. Men så himla länge till kan hon ju inte leva, av naturliga skäl…
 
Men idag var det inte det som var problemet, de stannade nämligen inte utanför henne. Jag tog Baileys och gick ut för att titta till henne ändå. Då ser jag att de bolmar rök ur ett köksfönster i lägenheterna en bit ifrån mej. Det stinker och sticker i ögonen.
 
Ingen är tydligen hemma i bostaden och det brinner inte. Ambulansen kan ganska snabbt åka vidare på ett annat larm och brandkåren ställer in stora fläktar i trappuppgången. En av mina grannar kommer springades, hans son bor i just den porten – men kan lugnas ganska snabbt. Ingen har kommit tillskada.
 
Jag passar på att prata med en av brandkillarna som ligger och solar i gräset, medan han väntar på klartecken att åka därifrån. Jodå, Senior kan nog ha sin prao där även den här hösten. Han var omtyckt och får gärna komma tillbaka, bara det passar i deras schema. Så vi ska höras nästa vecka.
 
Så egentligen var det ju bara goda nyheter; ingen skadad och Senior har förmodligen en praoplats. Bra!