Fick faktiskt svar från min kompis igår. Hans förklaring till att vi inte hörts på länge var bla att han har så många projekt på sitt fritidshus att han försummar det mesta och de flesta. Eftersom jag trots allt vet hur han är så kan jag förstår att han gör det, samtidigt så hörde jag i tonen på mailet att han inte var nöjd med den prioriteringen…

Frågan är ju vad som är viktigast? Vad och hur ska man egentligen prioritera? Vill man ha en skön fritid och ett fint boende är det klart att man ska fixa det runt sej. Men vad är det värt när man inte längre finns…? Vad vill man bli ihågkommen för? Ska folk minnas en som den som hade finast hus eller den som hade tid med sina vänner?

Jag har skaffat mej ett nytt mantra: ”Det är BARA pengar!” Detta med anledning av att killarna spenderat alldeles för mycket pengar iom dykkursen som de precis börjat. Bara kursen går på 1500 per skalle, sen tillkommer utrustning för ett par tusen, resan till Egypten och uppdyket där. Redan nu är de upp i 10 000 och då har de inte ens satt sin lilltå i vattnet…men efter senaste veckans händelser känns det ändå rätt. De förverkligar sin dröm och gör det NU! De väntar inte och gör som många andra som ska göra en massa saker först. Visst är det mycket pengar, men om de nu vill ha dykcert så är det väl bättre att ta detta tidigt så man kan utnyttja det länge? Utslaget på år blir det ju isf billigare 🙂

Skulle något hända någon av dem, så fick de iaf en av sina stora drömmar uppfyllda och det är väl det som är viktigt? Dessutom är det en aktivitet som de gör tillsammans som svetsar dem samman och det är iaf i mina ögon superviktigt. Så jag försöker se det som en investering i ett lyckligare liv. Det är ju faktiskt bara pengar… visst, de där pengarna skulle vi kunna använda till att rusta upp badrummet eller fixa nya skåpluckor till köket. Men blir man lyckligare av ett nytt badrum? Vissa kanske blir det – inte jag!

Jag blir lycklig av att se min familj göra saker de älskar och av att se dem umgås. Att se dem sitta med huvudena tätt ihop och tissla och tassla fyller hjärtat på ett alldeles särskilt sätt. Det är lycka för mej! Jag struntar mer och mer i pengar och ser istället till upplevelser och samvaro. Att göra något tillsammans är mycket mera värt än alla pengar i världen. Jag vill bli ihågkommen som någon som faktiskt satte värde i att umgås med familj och vänner – inte för den som hade mest pengar på banken eller finaste bilen.

Att ge av sin tid är det finaste man kan göra tycker jag. Och det kostar så lite – men ger så mycket tillbaka. Vad tycker du?

.