Junior har haft ett snack med sin kompis som också vill ta mc-kort. Kruxet är bara att kompisens mamma inte går med på det förrän han fyller 30 typ… Frågan är nu varför jag säger ok, viket tydligen fler frågat.

Till att börja med så litar jag på min son till 100%. Jag vet att han inte buskör eller missköter sej i trafiken. Han har haft moppekort ett år ganska precis och övningskör för bil. Jag tycker nog att han är ganska säker i trafiken numera.

Dessutom betalar han det själv. Körkortet för bil står jag för, moppekortet bjöd mormor på – dessa två ger honom frihet och det vill vi ge honom. Mc är i mina ögon ganska onödigt och då får han stå för det själv. Alltså får han fixa pengarna själv också. Vill man ha något så får man kämpa för det, vilket han också gjorde. Som han letade sommarjobb! Han åkte runt med sitt ansökningsbrev och CV på moppen och pratade med företag av alla slag och fick till slut napp! På Öland  🙂

Han fixade jobbet på egen hand och ska nu bo på Öland i fyra veckor, långt från flickvännen… alltså vill han ha det där körkortet ganska mycket. Han har fått ta reda på vilka kurser han måste gå, kollat/jämfört priser och bokat. Han har fixat allt själv och vem är jag då att säga nej?

Som sagt vill man ha något så får man kämpa för det och det har han gjort. Han har vuxit, mognat och hjälper till mer hemma. Hade han varit sur, tvär och ohjälpsam vete sjutton hur jag hade ställt mej till det hela. Men nu är han en skötsam grabb och det tycker jag att man ska uppmuntra.

Ok, jag vet att jag inte är som andra mammor. Visst, han kan köra ihjäl sej… men det kan hända olyckor på andra sätt också, det vet vi av erfarenhet… Han tar ansvar och det vill jag att han ska fortsätta med. Jag hoppas förståss att det hela ska gå bra utan olyckor, men man vet ju aldrig. Men hade jag sagt nej pga olycksrisken så hade jag ju aldrig kunnat säga ja till något och hur kul hade då livet varit? Ibland måste man gå på magkänslan och våga lita på sina barn. Det gör jag och det enda jag kan göra nu är att hoppas att han är så ansvarsfull som jag tror han är.

.