Larmkillen var här en sväng för att ställa om larmet. Nu verkar det fungera 🙂

Efter allt fixande och trixande, fick vi iaf till slut iväg körkortspapper och en massa annat som legat och väntat. Martin körde Junior till träningen och strax efter det kollapsade jag. Jag tvärslocknade och sov som en död i kanske 45 minuter. Jag sov så hårt att jag inte märkte något alls av det som hände här hemma; att Senior var ute med hunden, att han tydligen pratade med mej… osv.

Sen var jag en ny människa! Junior skulle bara träna småttingarna, eftersom han vaccinerats idag så fick han inte träna själv. Så när han skule hämtas tog vi en sväng till Maxi, hela familjen. Det är första gången på väldigt länge som vi handlar tillsammans allihopa. Rätt mysigt faktiskt. Vi kunde gå där och resonera oss fram till vad vi skulle ha som extragott ikväll och till middag imorrn när vi är ensamma med Junior. Senior den banditen, ska på julfest/julbord på Hågelby imorrn… morr!

Nu står Martin och Senior och fixar maten till ikväll. Vi ska äta taco. Idag blir det extra mycket guacamole, så vi kan sitta och götta oss lääääänge. Vet inte om det är nåt på tv, men alltid hittar vi väl nåt att titta på? En skön hemmakväll med två lediga ungdomar. Vi är alla lite småsänkta efter Gula Feber-sprutan, så en tv-kväll passar perfekt!

Det är en gåva att trivas tillsammans som vi fyra faktiskt gör. Att mina ungar inte har några problem med att sitta hemma med oss en fredagkväll. Äta gott och umgås. Ibland slår den där härliga känslan till när man tittar på dem alla och bara älskar. Att se de finaste personerna som finns och veta att vi finns där för varandra helt och hållet – i alla lägen. En otroligt skön känsla.

Jag är tacksam!

.