Nu så…
Tredje veckan avklarad och nu börjar bitarna falla på plats. Martin har alltså jobbat tre veckor och jag har försökt få nya rutiner här hemma lika länge. De första två veckorna var inte alls bra, allt kändes bara rörigt och tiden räckte inte till. Men igår började jag känna lugn i kroppen igen, jag får nästan ihop dagarna.
Planen var att göra allt på förmiddagen så att eftermiddagen kan gå åt till jobb. Hundpromenad, träning och handling ska alltså vara gjort innan lunch. Det går sådär… Oftast sätter jag mej inte och jobbar förrän vid 16-tiden, men då får jag å andra sidan en jäkla massa gjort. Just den här veckan har det varit pressvisningar efter lunch, så då har jobbet fått vänta tills jag komit hem. Men det har funkat och allt har blivit gjort. Förra veckan var jag stressad mest hela tiden för att jag inte fick ihop det, den här veckan känns det ganska lugnt. Rutinerna börjar sitta.
Idag lyckades jag både träna och ta en hyfsat lång promenad med Baileys innan lunch. Nu ska jag handla och sen sätta mej och jobba en stund innan Martin kommer hem. Igår lyckades jag tom ha maten klar när han kom hem! Å han svimmade inte av chocken 🙂
Helgen är knökafull. Imorrn ska vi se första publikrepet av En Man Som Heter Ove och sen ska vi fira sonen som fyller år nästa vecka. Å på söndag ska vi på filmpremiär på förmiddagen och matlagningskurs på kvällen. Så ikväll måste jag få ur mej ett gäng texter som vi kan plocka av under helgen. Vi har fått massor med grejer hemskickade som vi ska testa, det är bla fler olika snacks som ska smakas på. Passar ju bra till allt vin som vi fick förra veckan och läsken vi ska få testa nästa vecka. Det är himla kul med allt som vi får prova, men illa för vågen. Så de där 10 000 stegen om dagen är extra viktiga just nu. Missa inte alla nyheter vi tipsar om, det är en hel del bra grejer!
Men nu känns det som det vänt. Jag börjar återigen trivas med tillvaron och livet. Hoppas bara att katastrofer kan hålla sej borta och att vi kan få vila i detta nu. Men det känns inte helt säkert… det behövs mer tid. Vi måste komma längre bort från skiten för att det ska kännas säkert. Jag behöver fler bevis på att allt är lugnt. Så än är jag inte trygg, men jag är en bit på väg.
Nähä, dax att slåss med alla andra som ska fredagshandla…