Bläddra efter
Etikett: Bloggevent

Åhlens jultrender 2014

Åhlens jultrender 2014

När vi var färdiga på Eva Solo i tisdags, gick vi vidare till Åhlens show-room på söder. Det här var nog det vi sett fram emot mest av allt, Åhlens har i mitt tycke alltid haft väldigt fina julgrejer. Så är det även i år.

Ni kommer att se mycket i rött och silver. Men det mest utmärkande är känsla av ”timmerstuga-uppe-i-fjällen”. Ni vet så där som det är på film, med en murrigt inredd stuga, skinnfällar och ombonat. Back to nature lite grann. Samtidigt känns det lite som att det inte är så noga, man kan gärrna ställa fram ungarnas hemsnickrade grejer på framträdande platser och blanda nytt och gammal lite som man vill.

Jag föll totalt för silvertemat. Det enkla med raka linjer. Inga krusiduller för min del, det blir för rörigt i skallen. Det fanns väldigt mycket fint att titta på och shoppingtarmen gjorde rejäla utslag.

På Åhlens fick vi även ta del av vinterns modetrender och även här är det jordnära färger och enkla, raka linjer. Det är inte alls lika mycket bling längre och kragarna har blivit högre. Jag såg fler ljusgrå kappor och stövlar, jättesnygga!!! Men även när det gäller kläder kändes det som att det var helt ok att blanda stilar och lixom klä sej i det man trivs bäst.

Jag har ingen aning om varken hur jag kommer att klä mej eller vilka nya julgrejer som kommer att flytta in. Jag tror jag kör på en lite minimalistisk jul i år faktiskt. Vi kommer ju hem från Gambia efter första advent och då känns det lite meckigt att plocka upp 6-7 lådor med julgrejer och bara njuta av dem några veckor. Det jobbet gör jag gärna när jag inte ska resa bort innan jul. Jag vill njuta av julen minst två månader! Men vi får se vad som händer när jag väl står där med alla grejer… Jag älskar ju julen, så vad som helst kan hända…

På Åhlens fick vi också en massa gott att äta, så nu var vi både trötta i fötterna och mätta. Men ett ställe till skulle vi besöka… det ska jag skriva om i nästa inlägg  🙂

Julen har börjat!

Julen har börjat!

Igår började julen! Jorå, så är det  🙂

Jag mötte upp Nadja på tåget in till stan strax innan lunch. Vi skulle besöka flera olika pressvisningar och jag hade lagt upp en preliminär rutt som vi skulle ta för att hinna med allt. Vi hade tänkt börja på ett annat sätt, men eftersom Annelie redan klarat av allt så tyckte hon att vi skulle ses på hennes sista ställe för dagen. Alltså stegade vi iväg till restaurang F12 för att se Eva Solos nyheter och träffa Annelie.

Eva Solo har otroligt cool, snygga och funktionella grejer. Martin fick kastrullen Gravity i julklapp och den gillar han skarpt och lagar nästan all mat i. Nu har man tagit fram redskap som passar kastrullen och som går att hänga på kanten så man slipper spill och kladd. Jag har länge sneglat på orkidekrukan som är så himla fiffig och snygg och som nu finns i ännu fler färger. Så snart ska jag skaffa mej ett par stycken. Ska bara få lite pengar över först… nästa år kanske…

En annan himla praktiskt grej var ett grytunderlägg med inbyggd våg. För oss som väger och mäter allt vi äter är det ju superpraktiskt! Desstuom snygg och en snygg våg är det ju svårt att hitta.

Nadja och jag kom dit först, direkt när de slog upp dörrarna. Så vi fick en privat visning (på danska…) och satte oss sedan och åt medan det trillade in lite mer folk vartefter. När Anneli kom blev det ett glatt återseende och kramkalas. Det är ju nästan två månader sedan vi sågs och hon har inte sett mej sedan operationen. Både Nadja och Annelie tyckte det var stor skillnad på mitt utseende, bla att jag ser mycket piggare ur. Kul att höra, jag ser ju inte så stor skillnad själv.

Vi uppdaterade varandra på allt som hänt och en del om vårt event Lilla Bloggdagen. Nu är det bara knappt två månader kvar och alla bitar måste falla på plats med program, sponsorer och allt annat. Vi är ett bra team, där vi är totalt prestigelösa. Annelie och jag hörs nästan varje dag på nåt sätt och vi jobbar med eventet när det finns möjlighet. I vår egen takt, utan att någon av oss blir sur på den andre för att den ena gör mer eller mindre någon dag. Hon är världens bästa kollega! Det kommer bli kanon!

När vi sett allt, smakat på den goda maten, druckit ur de superläckra glasen och pratat klart med Annelie sprang vi iväg till nästa ställe. Om det berättar jag i nästa inlägg. Jag äskar ju julen och efter att ha firat jul nästan hela dagen igår, har jag massor att visa och berätta om julens trender  🙂

Inget recept för lycka

Inget recept för lycka

I morse möttes vi alla av det tragiska beskedet att Robin Williams valt att avsluta sitt liv. En person som jag beundrat sedan jag såg första avsnittet av Mork och Mindy. Hans död visar väl tydligt att rikedom och framgång inte automatiskt är ett recept på lycka?

Ibland måste vi nås av såna här besked för att förstå vad som verkligen är viktigt. Jag gjorde det när min vännina dog 12/8 2000. Tänk att det är på dagen 14 år sedan… usch va jag saknar henne! Hennes död fick mej att förändra mitt liv, till det bättre. Jag är en mycket klokare och trevligare person idag, men det har varit ett hårt arbete.

Ändå sitter jag här och har haft svårt att välja kläder till dagens många event. Idag börjar nämligen julen 2014… jo, så är det! Idag ska jag springa runt på ett gäng olika pressvisningar och kolla på nyheter inför jul. Perfekt för den här julnörden som redan har köpt de första julklapparna. Det handlar nämligen om pynt, tillbehör, hösten och vinterns kläder mm. Å jag vet aldrig vad jag ska ha på mej. Jag kan ju inte så mycket om mode och vad som är inne, men jag försöker lära mej… samtidigt vill jag att det jag har på mej ska vara bekvämt. Å så får ju inte volangerna synas för mycket…

Resultatet blev väl ganska ok, det tycker iaf Martin. Jag kan röra mej som jag vill och får plats med allt jag behöver i fickorna, så jag slipper ha väska med mej. Å blinget är på plats  🙂

Men vad spelar egentligen kläderna och blinget för roll, det viktiga är ju att vi mår bra och att våra nära och kära mår bra. Å precis allt det har jag idag! Det är det viktigaste av allt!

Fixat lite

Fixat lite

Redan innan 8 var jag uppe i morse. Då hade jag sovit klart och var pigg. Jag har faktiskt börjat sova himla bra och vaknar nu inte mer än kanske 8-10 gånger per natt, mot 25-30 förut. Och det märks verkligen på dagtid. Jag är mycket piggare och klarare i skallen. Så skönt!

Det första jag gjorde var att lägga mej i badet. Jag skrubbade varenda centimeter, så gammal hud försvann och ny frisk hud kom fram. Jag kände mej superren efter badet och betydligt fräschare än innan. Nu är det bara att fixa lite ny bränna på nya skinnet  🙂

Sen åt jag en snabb frukost och så skyndade vi ut med Baileys innan det blev för varmt. Å självklart började det regna medan vi var ute. Så promenaden blev bara hälften av vad vi tänkt… men men, bättre än inget. Får ta igen det ikväll, för nu är det fint väder igen.

När vi kom hem från promenaden torkade vi och sen gick jag upp till Vårdcentralen för att reda ut lite frågor. Det är enklare att gå de 100 metrarna dit än att ringa. Men några svar fick jag knappt ändå… så imorrn får jag ändå ringa runt lite för att reda ut grejerna. Från vårdcentralen gick jag ner till centrum för att hämta ett paket från Cellbes. När man beställer grejer därifrån har jag hört att man är gammal, så då är jag väl det då… När jag gick hem började det regna igen, men Martin kom och mötte mej med paraply så det gjorde inget.

Väl hemma packade jag upp paketet medan han fixade lunch. Till mej fanns det snygga toppar och underkläder och till Martin shorts och linnen. Sen fanns det lite presenter och julklappar där också… så nu börjar julklappshögen att ta sej också. Det är ju trots allt bara 141 dagar kvar!!!

Min hög med ”efteroperationenkläder” börjar ta sej. Nu finns det några nya toppar i stl 36-38, en klänning, en bikini + extra överdel i medium, en behå i C80 och en sportbehå i medium. Läkaren sa att jag skulle få medium eller möjligen en C-kupa, så jag har chansat lite. När grejerna kostar 30-50 kr så är det ok att chansa tycker jag. Å jag måste ju ha nåt som passar, det mesta kommer ju att hänga och vara alldeles för urringat. Sen tar det iofs nästa ett år innan man verkligen ser slutresultatet, men ändå…

Medan vi åt lunch kollade vi ikapp på lite grejer på tv och jag passade på att fixa mina naglar både på händerna och fötterna. Så nu är jag redo för en inspelning på torsdag, tingsrätten på fredag och en grillfest på lördag. Kanske håller de även över eventen nästa vecka också, men det är tveksamt.

Hela eftermiddagen har gått åt till att komma ikapp med mail och planera Lilla Bloggdagen. Samtidigt som ett öga hålls på nyheterna om branden. Det är läskigt med den stora branden och alla som blir drabbade. Vi har bekanta som inte vet om de har kvar sitt hus snart eller ej… usch och fy!

Så en hel del har jag faktiskt lyckats fixa redan. Resten tar vi imorrn  🙂

Lilla Bloggdagen – planeringen fortskrider

Lilla Bloggdagen – planeringen fortskrider

Ni har väl inte missat höstens event?!
En heldag exklusivt för 30 bloggare om foto. Vår fotolärare lär oss grunderna i fotografering, ger oss idéer till roliga bilder och tips som gör fotograferingen ännu roligare. Har du missat detta är det hög tid att du anmäler dej direkt! Vi har några enstaka platser kvar, först till kvarn…

Datumet är spikat, platsen bokad, fotoläraren vidtalad och programmet nästan färdigt. All info finns HÄR! Den senaste tiden har det mesta krutet lagts på sponsorer. Såna måste man ju ha… särskilt för att fylla en goodiebag med spännande saker. Särskilt som just vår goodiebag kommer att vara huvudperson under dagen och den vi använder som rekvisita när vi fotograferar. Våra tävlingar kommer att utgå från det som finns i goodiebagen och mestadels utgå från Instagram. I nuläget kan jag avslöja två av tävlingarna, Dagens Bästa Bild och Roligaste bild på goodiebagens innehåll. Här finns fiiina priser att vinna!

Men jakten på sponsorer fortsätter, så känner du att du bara måste vara med och bidra med något till våra goodiebags eller ett större pris så går det alldeles utmärkt att kontakta mej på mrinda@swipnet.se Det mesta är välkommet och vi kan lova att det man bidrar med kommer att exponeras väl. Tänk er 30 bloggare med både Instagram och Twitter, låt säga att var och en har 100 följare per forum per dag… nu får räkna själva. Men det blir en hel del och tänk då att vissa av oss har några tusen följare per dag… bra och billig reklam alltså. Så kom igen! Här finns inget att förlora  🙂

Så du som har en aktiv blogg och inte än anmält dej – gör det här! Det här vill du inte missa! Å du som har ett företag och vill nå ut till en kanske helt ny kundkrets kan höra av dej till mej. Jag kan avslöja några av sponsorerna… SolentroCurvesLiving and RoomLustjakt.se… avslöjar fler inom kort igen…

Vi ses väl?

Vänskap som äldre…

Vänskap som äldre…

Vänskap är en knepig grej. När man är liten tänker man inte så mycket på den, det kommer oftast naturligt och man leker med den som finns i närheten. Men så blir man äldre, vännerna försvinner och det är svårt att hitta nya. Jag har nästan ingen kontakt med kompisarna från skolan. Hade det inte varit för facebook så hade det nog inte varit någon kontakt alls. Nu har vi iaf lite koll på varandra och ett och annat meddelande skickas mellan ett par av oss.

De flesta i min ålder har små barn, medan mina har flyttat hemifrån,vi lever helt olika liv. Jag har min nyvunna frihet och en sambo som låter mej göra allt jag vill. Den friheten har gett mej två nya bekantskaper som jag är väldigt glad för. Två härliga kvinnor som blivit goda vänner och som dessutom fyller år under en och samma vecka. Annelie fyller år idag! Grattis fina du! Och Gunilla fyller år på torsdag. Välkommen till 40-klubben  🙂

Hur hittar man nya vänner i ”vår” ålder då? Jag har försökt på massor med sätt, det finns inget generalknep det ska gudarna veta. Till slut var det Bloggen som öppnade
den dörren. Jag tog mod till mej förra våren och anmälde mej helt ensam
till en  bloggträff på Kolmården. Min första i en låååång rad av bloggevent. Där fanns Gunilla som även hon var på sitt första event och även hon kände sej lite bortkommen, även om hon var där med folk hon kände. Vi började prata på kvällen och morgonen efter kom ett sms att hon satt och käkade frukost och jag gärna fick göra henne sällskap. Det sms´et hade jag väntat på i typ 25 år! Ungefär så länge sedan är det sedan någon sökte mitt sällskap. Annars var det ju jag som skickade såna sms. Någon ville faktiskt umgås med mej helt frivilligt! Sedan dess har vi hörts flera gånger i veckan och något halvår efter Kolmården delade vi hytt när vi skulle på Bloggkryssning. Å nu ska hon med till Gambia!

Annelie och jag hamnade nästan brevid varandra på en bloggmiddag i oktober förra året. Stackars Jessica satt mellan oss och fick vara med i vårt tjatter. Jag vann en klänning i storlek 116… jag har inte den storleken… men det har Anneli! Eller… kanske inte hon, men hennes dotter – så vi bytte vinst. Hon fick min klänning och jag fick jättefina kuddöverdrag, alla nöjda och glada. Hennes dotter är jättefin i sin klänning. Efter middagen träffades vi på fler event och när jag skulle iväg på en grej i december och fick ta med mej en person kastade jag ut frågan på Facebook och hon nappade direkt. Sedan dess har vi nog träffas i snitt en gång i veckan och nu ska vi alltså arrangera ett eget event till hösten. Nästan på dagen ett år efter vårt första möte  🙂

Visst finns det fler som jag träffar, men inte lika mycket som de här två. De har kommit att bli en del av min vardag och betyder mycket i mitt liv. Att inte ha träffat Anneli på ett par månader känns himla mysko när man umgåtts så tight under hela våren, men om ett par veckor är ordningen återställd. Då ska vi på event två dagar i rad  🙂

Man kan förstås inte ta något för givet, men det känns som och jag hoppas att det här är vänner för livet. Jag vill inte tro något annat, även om jag vet att det händer saker på vägen. Det händer mycket, framförallt i Gunillas liv och jag vet att hon kommer att förändras en hel del av resan till Gambia. Man gör det där… förändras alltså… till det bättre. Och får Anneli jobb på dagtid blir det svårt att ses som vi är vana vid. Men är det meningen så håller vi ihop till dödagar och rullar runt varandra på event i rullstolar.

Det är härligt med vänner, särskilt när man knappt haft några. Jag uppskattar dem hur mycket som helst och är inte rädd att säga det. Jag vet att Anneli blir lite generad, men hon vänjer sej nog. Medan Gunilla är som jag och säger titt som tätt att hon är glad för att vi hittat varandra. Gunillas man är kanske inte lika lycklig, medan Annelis man Jocke och min Martin tycker det är kul att vi har vänner med samma intresse. 

Idag önskar vi Anneli ett stort Grattis på födelsedagen, gå gärna in och gratulera henne på hennes blogg och ett grattis i förskott till Gunilla. Två härliga kvinnor som jag är väldigt glad och tacksam att ha i mitt liv. Love you girls!

Bling bling…

Bling bling…

Väska från Urban Expression, love it!!!

Jag är ju inte särskilt inne eller kan något om mode och trender. Före mitt första bloggevent föra ca 15 månader sedan ägde jag knappt ett smycke, knappt något smink och definitivt inga snygga handväskor. Naglar har jag iofs alltid brytt mej om, men inte lika mycket som jag gör nu.

Men vart efter bloggeventen och bekantskaperna blev fler så utökades sortimentet av både smycken och smink och när jag fick min fantastiskt snygga väska i vintras så var mitt sk modeliv fulländat. Jag kan nu säga att även om jag fortfarande inte kan något om trenderna, så tycker jag det är himla kul att använda allt fint som jag numera har. Å eftersom jag litar på att man inte får gamla otrendiga grejer i goodiebagsen så borde jag ju vara lite inne om jag använder dem. Smart va?

Naglarna fixas numera en gång i veckan. Martin får oftast välja färg och sen sitter jag där en hel kväll med fingrarna spretande och kan inte göra nånting med risk för att nagellacket ska bli förstört. Jag kör hela kittet med underlack, två lager nagellack, glitter eller annan dekoration och sedan förseglas allt med ett överlack. Då håller det drygt en vecka och det var när jag upptäckte det som det blev kul med snygga naglar. Å med lacket blir naglarna dessutom mer hållbara och växer sej långa och fina.

Har jag blivit en ytligare person? Nej, det tror jag inte. Däremot en person som helt plötsligt bryr sej om hur hon ser ut och trivs mer och mer med sej själv. Det går ju faktiskt att göra något åt den här ruggugglan. Jag är inget hopplöst fall 🙂

Å visst är det kul att få komplimanger! För det får jag faktiskt. Igår när jag kom till Tingsrätten var det första vaktmästaren sa ”Oj, va du ser pigg och utvilad ut å så somrig!” Det säger iaf mej att operationen var lyckad och att han gillade det han såg. Fina Seppo som hjälpte mej igenom min första period i tingsrätten 2002 när den låg i Huddinge och jag var väldigt osäker i mitt uppdrag. Han passade ungarna några gånger när jag inte fick någon barnvakt och sysselsatte dem medan jag satt i någon rättegång. Härliga bekantskaper på udda platser.

Även om jag fortfarande inte är särskilt intresserad eller tar del av trenderna utan mest klär mej som jag tycker är bekvämt, så har det nog ändå gått framåt. Bara det där att jag faktiskt numera bryr mej är ju en framgång. Nu är det dax att klä om och blinga mej lite, om en stund väntar en eftermiddag i tingrätten igen. Väskan hänger med, det är ju lixom den enda jag har… frågan är vilka smycken det ska bli idag  🙂

Lilla Bloggdagen – Tema: Foto

Lilla Bloggdagen – Tema: Foto

Då har alla pusselbitar trillat på plats och vi har släppt biljetterna till vårt event Lilla Bloggdagen – Tema: Foto. Annelie och jag har fixat och planerat under våren och nu ser allt klart ut.

Söndagen den 5 Oktober kl 10-16 är ni välkomna på höstens bloggevent för er som är intresserad av fotografering och nybörjare. Vi kommer att hålla till på Sundbygård i Huddinge där vi har fina miljöer att springa runt med kameran och fota för fullt.

Schemat är inte helt klart, men ser preliminärt ut så här:
10.00 Fika och smörgås
10.15 Välkomna
10.30 Fotoläraren Thorleif Robertsson lär oss grunderna inom fotografering.
12.30 Lunchbuffé
13.30 Praktiska övningar
14.45 Fika
15.10 Enkel fakta om regler kring tävlingar, tips på hur vi får bloggen att växa och avslut.

Under dagen har vi tävlingar och utlottningar och i slutet av dagen utser vår fotolärare dagens bild och självklart ska var och en få en goodiebag med sej hem.

Allt detta kostar 595 kr och bokas genom att anmäla sej på Facebook HÄR. Strax efter anmälan kommer ett kontonummer i FB-mailen. När man betalat är man garanterad en plats på eventet. Vi har bara 25 platser för att var och en ska hinna ställa frågor och faktiskt lära sej något. Så det är verkligen först till kvarn.

Vi har dock ett krav på dej som vill vara med och det är att du måste ha en aktiv blogg. 
Så skynda dej nu! Det här vill du inte missa!

Sveriges vackraste ögon?

Sveriges vackraste ögon?

Har ni lyckats klura ut vilka jag träffade igår, som jag ska skriva om idag? Om ni följer mej på Instagram så vet ni att det handlar om Susanna Delastacia och Carina Lidbom.

Är det nån gång man får komplex så är det när man ska fotas med vackra människor och det gör jag då och då. Igår var ett sånt tillfälle. När man träffar kvinnan med Sveriges vackraste ögon så måste man ju ha bildbevis, men ack så grå och trist man ser ut brevid henne… Jaja, jag är jag och det är inte så mycket att göra åt saken.

Susanna blev iaf väldigt glad över att jag sa att hon har Sveriges vackraste ögon och som alltid när jag ger en komplimang så får jag hör att jag är ovanlig. Ovanlig för att jag ger just komplimanger till folk jag inte ens känner. Men vaddå? De där ögonen har jag beundrat länge och nu fick jag tillfälle att säga det till henne. Hon blev glad och då blir jag glad. Alla glada!

Vi pratade lite och det visade dej att vi hade gemensamma bekanta. En både vacker och trevlig kvinna, ett möte jag uppskattade väldigt mycket! Hoppas vi ses fler gånger  🙂

Under kvällen fick jag även krama om Carina Lidbom som jag faktiskt lärt känna tack vare Vingresor! Vi åkte bägge på en sistaminutenresa till Gambia 1989 och Ving hade vänligheten att placera oss i samma rum vilket ju var himla kul. 25 år sen… det har hänt lite sen dess kan man nog säga. Då hade Carina något år tidigare varit med i en av Sällskapsresefilmerna och hade en blomstrande karriär framför sej. Men det jag fastnade för var hennes kärlek till Afrika och berättelserna om uppväxten i Liberia.

Carina köpte en lägenhet i Gambia och fortsatte att åka dit regelbundet, medan jag åkte hem, gifte mej och skaffade barn. Våra vägar har korsats lite då och då på nån filmgala, nåt mail osv och igår fick vi återigen krama om varandra och prata lite om vårt kära Afrika. Lägenheten har hon sålt och numera är det jag som är återkommande i landet igen medan Carina riktat sina insatser mot Liberia igen. Våra hjärtan klappar för Afrika och det vi försöker få fram är att man måste våga åka dit och när man väl är där måste man även våga gå utanför hotellområdet och faktiskt prata med invånarna i landet. Det är fantastiska människor som vi kan lära otroligt mycket av.

En härlig avslutning på kvällen alltså och nu hoppas jag att det inte dröjer lika länge tills vi träffas nästa gång. En del människor lämnar avtryck i ens liv även om man kanske aldrig mer träffas eller ses väldigt sälla, Carina är en sån människa. Jag är väldigt tacksam att Ving placerade oss tillsammans så jag fick höra om mungon hon hade som husdjur och hur annorlunda hennes första år i skolan var och om kärleken till sin familj. En fin människa helt enkelt!

Efter att ha träffat de här två vackra, starka och karismatiska kvinnorna kunde man ju inte må annat än bra. Så det var med en go känsla i magen som vi gick genom stan och åkte hem till vår förort igen. Lite kallt var det, men värmen i hjärtat var desto större.

Skivsläpp med Diamond Dogz

Skivsläpp med Diamond Dogz

Vi har haft en så otroligt mysig kväll! Det var faktiskt värt att lämna Öland någon dag tidigare för att åka bil hela förmiddagen och få vara med om Diamond Dogz grillkväll med skivsläpp.

Vi lämnade vårt hus i Löttorp prick kl 6 imorse och var hemma i Tumba drygt 5 timmar senare. Allt gick hur bra som helst, det var nästan ingen trafik alls på hela vägen hem. Efter att ha ätit lunch, fixat några telefonsamtal och tagit en liten tupplur så var det dax att åka in till stan.

Vi letade oss fram till Drottninggatan 110 där vi var inbjudna till grillkväll på en supermysig innergård. Om jag skulle bo i stan så skulle jag kunna tänka mej att bo så, det var jättemysigt! Röda mattan var på plats, rosévinet satt som en smäck och bordet var fyllt med god mat. Som bla serverades i hundmatskålar… jag hoppas de var nyinköpta…  🙂

Vi åt, pratade med lite folk, minglade och fick till slut lyssna på det vi var där för; nämligen fem av låtarna från Diamond Dogz nya skiva ”Min utegrill och andra grillbitar”. Superskönt gung, svensk dansbandsmusik men inte så där mossig som den kanske ibland kan vara (något fräckare texter kan man nog säga)… Sån musik som man lixom inte kan låta bli att stampa takten och gunga lite till. Ni fattar va? Annars kan ni lyssna här:

Sen var det utlottning av lite grillprodukter, men vi vann inget. Det gjorde däremot bla Arja Saijonmaa som var en av gästerna. Andra man kunde se i vimlet var Sussi Päivärinta som är en av dem som skrivit en del av låtarna, Dana Dragomir (då blev jag faktiskt lite starstruck! Älskar hennes panflöjt!), Ylva-Maria Thompson och en massa andra… bla de två jag ska skriva om imorrn, berättar mer snart…

När alla var mätta och belåtna och hade dansat klart va det dax att dra sej hemåt. Vi lovade att ta med solen hem från Öland och det har vi hållit. Trots att det var lite kyligt så sken ändå solen hela kvällen på vår lilla innergård. Vi har verkligen haft en supermysig kväll! Men det här är bara första delen av allt som hände, den ytliga delen… imorrn ska jag berätta om kvinnan med Sveriges vackraste ögon som jag hade förmånen att berätta detta för och den härliga kvinna som jag för 26 år sedan delade hotellrum med i Gambia och som jag sedan dess stött på lite här och var… Bägge träffade jag och pratade med under kvällen och kan ni klura ut vilka dessa två är då är ni bra! Imorrn får ni veta  🙂

Nu börjar bitarna falla på plats…

Nu börjar bitarna falla på plats…

Min ”partner in crime” Annelie och jag har planerat ett spännande event hela våren och nu börjar bitarna falla på plats. Inom kort kommer vi att bjuda in till en dag som kommer att handla om att ta bilder till blogg och Instagram. En kursdag inom foto helt enkelt.

Vi kommer att hålla till i Huddinge på Sundby Gård som har helt fantastiska omgivningar och är perfekta att springa runt med en kamera i. Och det kommer att bli en söndag i oktober mellan 10-16, vilken vet vi inom kort. Vi har en tvättäkta fotolärare med oss som kommer att lära oss grunderna i fotografering vad det gäller ljus, inställningar, komposition osv. Och det blir från grunden, för amatörer… och det är därför vi kommer att sätta ett tak på 25 deltagare. För att alla ska få möjlighet att ställa frågor och faktiskt lära sej något.

Priset kommer att ligga på runt 600 och då ingår fika, lunch, fotolärare och självklart goodiebag  🙂

Så håll koll! Vilken dag som helst släpps bokningen och då gäller det att hänga på låset för den som vill vara med. Vi har förstått att intresset är STORT!

Ett helt liv med er!

Ett helt liv med er!

För några veckor sedan hade jag en liten bloggskola i nämndemannarummet på tingsrätten. De flesta nämndemännen är av den lite äldre skolan och har bara hört talas om bloggare som tex Blondin-Bella och Kissie på Let´s Dance. Så att helt vanliga lilla  jag skulle ha en blogg var kanske inte helt självklart i deras ögon. Men jag möttes inte av misstänksamhet och skepsis utan mer av nyfikenhet och intresse. Då berättade jag vad en blogg är, hur man tänker lite som bloggare och varför jag skriver och var min gräns går när det gäller ämnen och tabun.

Idag kom ämnet återigen upp då en av herrarna berättade att han aldrig läst en blogg i hela sitt liv, men numera följer min och han berömde mitt sätt att skriva. Så var snacket i full gång igen och eftersom det var nya deltagare i konversationen så blev det lite av en repris från förra gången. Även denna gången var intresset större än skepsisen och det är jätteskönt att kunna förklara istället för att försvara. För så har det varit lite till och från, folk kan vara ganska misstänksamma mot oss bloggare.

Jag är fortfarande lika fascinerad över det faktum att folk läser mina texter och jag är vansinnigt nyfiken på vilka ni är. Det är trots allt väldigt få som lämnar kommentarer efter sej, men jag ser ju på statistiken att det är ganska många som läser varje inlägg. Flera hundra faktiskt… Idag kom frågan upp om detta är något som jag lever på och om jag ser det som mitt jobb. Å jo, jag ser det till viss del som mitt jobb – men jag kan inte leva på det! Visst kan det bli en liten slant då och då (som jag skattar för), men det är inte regelbundet eller sånt jag kan räkna med. Men jag hoppas och önskar att det kan bli så och funderar på att ta upp min vilande F-skattesedel igen.

Så särskilt mycket pengar blir det inte men däremot får jag ju lite grejer vilket gör att jag inte behöver köpa tex smink och hudvård. Sånt har jag iofs knappt köpt förut heller, men nu behöver jag definitivt inte göra det. Eventen vi går på är ofta med lunch, vilket i sin tur innebär att jag sparar pengar på mat den dagen… så även om jag inte tjänar pengar så lever jag billigare tack vare bloggen. Och sen får jag ju göra så himla mycket kul! Tänk bara i höstas när hela familjen fick se SPÖK helt gratis på första publikrepet eller som nu i höst när Martin och jag har förmånen att få se Morgan Allings show En föreställning om kärlek. För det är just så jag ser det; som en förmån – ingen självklarhet!

Jag bjuds in att göra, se eller testa något och sedan skriver jag om det om jag själv vill. Det finns inga krav från någon att jag SKA göra det, det väljer jag själv! Å jag skriver både det som är bra och dåligt och det har hänt att företag blivit arga på mej och bett mej ta bort inlägg, vilket jag vägrar. Är något bra så skriver jag det och är något dåligt så skriver jag det också. Sån är jag!

Men det är himla kul att nyfikenheten och intresset finns för oss som har den här lite annorlunda tillvaron som bloggare. Det är ju ett ganska konstigt sätt att leva faktiskt. Man har ständigt mobilkameran eller kameran redo, man fotar precis ALLT, samlar intryck och bilder och går sedan hem till kammaren och skriver ner alltsammans. Å sen kommer det där konstiga; folk läser! Jag är tacksam att ni finns där ute och följer mitt liv och mina äventyr. Att ni (oftast) är snälla i era kommentarer och tröstar mej när livet är tungt och gläds med mej när det händer något skoj. Utan er skulle det bara vara en dagbok på nätet, med er är det ett helt liv!

Idag skulle jag egentligen skriva om dagens resultat på vågen, men det får vi kanske ta imorrn istället  🙂

Grace of Monaco – galapremiär!

Grace of Monaco – galapremiär!

Igår hade Martin och jag en himla rolig kväll! Vi var nämligen inbjudna till galapremiären på Rigoletto av filmen Grace of Monaco. Med galaklädsel, champagne, snittar, mingel och allt  🙂

Förberedelserna började redan i helgen, då fixades naglar som sedan skulle hittas kläder till… Med mörklila naglar var det ju inte helt lätt. Ibland är jag ganska osmart… I söndagskväll började jag gå igenom lämpliga kläder. Galaklädsel… hur mycket gala då? Jag har flera glittriga långklänningar och fodral, men kände att det var lite för mycket och ganska opraktiskt att åka tåg i. Dessutom skulle det eventuellt bli ombyte på en toalett på tingsrätten…

Valet föll till slut på en röd klänning med detaljer i guld och till det bruna pumps och lite smycken. Allt packades ner på morgonen och Martin körde mej till Tingsrätten med hela packningen. Tack och lov blev eftermiddagens mål inställt så jag kunde åka hem och byta om. Ibland blir man glad när saker trasslar till set i rätten… Alltså fick jag ganska gott om tid att fixa till mej hemma och slapp dessutom att släpa på en väska. Men pumpsen fick stanna hemma, regnet öste nämligen ner och temperaturen sjönk. Så de ingångna och sköna stövlarna åkte fram istället.

16.30 gick vi hemifrån och mötte upp Sofia från tidningen Se och Hör utanför biografen för att ta en Instagram medan vi tog oss i på biografen och blev fotade där också. Har ingen aning om vi hamnar i papperstidningen, det visar sej  🙂
bild tillsammans. Bilden åkte genast upp på deras

Jag passade på att kramas lite med Lotta /Vimmelmamman som jobbade. Å sen tog vi oss längre in i foajén för att smaka på champagnen och snittarna, Martin tog ett glas cognac också. Medan vi tuggade i oss av godsakerna kollade vi in de andra som kom in genom dörrarna; Kjerstin Dellert, Marie Ljungstedt, Gunilla Pontén, Michael Bindefeldt, Katerina Jonouch, Shirley Clamp och en massa andra!

Sen var det alltså dax att se filmen och den var väldigt sevärd! Jag lärde mej en massa om Europas historia som jag inte vetat mycket om innan. Det enda som störde mej var en del rejäla närbilder medan kameran rörde sej och det tycker jag är jobbigt medan Martin inte berörs allt. Jag tycker absolut att man ska se filmen! Man har hittat precis de rätta skådespelarna och otroligt fina miljöer. Å nog kände man igen sej! Killarna och jag var i Monaco för några år sedan och såg en del av det som visades i filmen. Men nu är jag sugen på att åka tillbaka och visa Martin det lilla furstendömet.

Tack Se och Hör och Zap events för att vi fick komma  🙂

Stor käft ger coola möten

Stor käft ger coola möten

När allt var som rörigast i torsdags var Martin och jag inbjudna till Gondolens Terrass för vinprovning och lite mat. Det var tveksamt in i det sista om vi skulle åka iväg, men när det stod klart att Senior skulle vara kvar på sjukhuset så tyckte vi att det var ok att åka iväg. Och vi skulle inte ångra oss!

Solen sken och det var äntligen lite varmare ute. Som jag längtat efter sol och värme! När vi letat oss upp på Gondolens tak hade vi en fantastiskt utsikt i kvällssolen och det var riktigt mysigt. Jag trodde det skulle vara en massa bloggare där, men det vara bara en enda som jag kände igen och det var Kari. Vid hans bord var det fullt, så vi frågade paret vid bordet brevid om vi fick sitta där och det var en riktig fullträff! Paret vi satt hos var bägge journalister/skribenter/författare, väldigt trevliga dessutom. Vi hade massor att prata om och avhandlade ämne efter ämne och hade snart pratat om allt mellan himmel och jord medan vinet avsmakades och timmarna bara försvann. Ibland är jag extra tacksam för min glappande käft och för att jag inte är det minsta blyg utan vågar vara osvensk och fråga. Den där glappande käften gav oss två nya bekantskaper som jag är väldigt glad för, vilka härliga människor!

Men vi var ju där för vinet! Syftet med kvällen var att smaka av olika bag-in-box-viner; vitt, rött och
rosé. Jag kan som bekant inte ett smack om vin, vet egentligen bara att jag inte tycker om tunga röda viner… knappt några röda viner alls faktiskt. Nu kunde våra nya bekanta tipsa om vita viner som de trodde att jag skulle gilla efter att ha kollat lite vad jag tyckte om för smaker. Jag lyssnade intresserat och följde deras råd och insåg att jag ska hålla mej till vitt i fortsättningen och då särskilt chardonnay. Det var framförallt två av boxarna som föll mej i smaken; Las Moras Organic Chardonnay KRAV BIB och Mad House Riesling. Sen hittade jag en rosé som jag också gillade; SomeZin White Zinfandel BIB. Bägge finns på systemet till helt ok priser.

Eftersom jag inte vet vad jag tycker om, inte är särskilt intresserad, dricker särskilt ofta eller vill spendera så mycket pengar – så är en sån här provsmakning himla bra! Här fanns ca 20 boxar och jag kunde gå från box till box och ta några droppar av varje, smaka och hälla ut. Paret Ericsson-Wärn hjälpte mej att hitta goda viner som jag nu vet att jag gillar. Till vinet fick vi snickra våra egna hamburgare och smaka grillad lammkorv. Å på varje bord stod ett fat med smågodis, allt helt och hållet i min smak och vi stannade mycket längre än vi tänkt.

Å visst var vinet gott och tillställningen välordnad, med det var sällskapet som gjorde hela min kväll! Just de här oförväntade mötena är något av det bästa jag vet! Att med helt öppet sinne prata med människor som man inte vet ett skvatt om och hitta samtalsämne på samtalsämne är så häftigt! Att klicka med människor man aldrig förr träffat, hitta gemensamma nämnare och intressen är väldigt inspirerande. Vi pratade om resor, kultur, barn, boende, politik, bloggvärlden, egoism – ja allt mellan himmel och jord lyckades vi avhandla på några få timmar.

När Martin och jag lämnade Gondolen var vi både uppspelta och avslappnade på samma gång. Kvällen var verkligen lyckad;vi hade haft väldigt trevligt och gjort nya trevliga bekantskaper som vi hoppas träffa fler gånger. Jag hade fått en massa tips som jag kommer att jobba vidare på och jag tog till mej och la allt de sa på minnet. Å visst fanns det en blogg också i gömmorna, kolla in HÄR  🙂

Tack Prime Wine Group för en jättemysig kväll! Utan er hade vi kanske aldrig träffats, tänk vad lite vin kan göra ändå  🙂

Bara 15 dagar kvar nu!!!

Bara 15 dagar kvar nu!!!

Tiden springer iväg! Allt går snabbt snabbt och det känns som jag hela tiden missat eller glömt något… almanackan ligger ständigt uppslagen på soffbordet och där tittar jag hundra gånger om dagen. Det är jobb som ska avslutas, extrajobb jag just nu håller på med iom EU-valet, roliga event, hundvakter ska kallas in och en del läkarbesök och lite annat smått och gott. Saker jag både måste, vill och borde göra – men bordena får vänta titt som tätt.

I lördags hade vi ett gäng kompisar här på taco och melodifestival. Ett blandat gäng människor i olika åldrar som trivdes tillsammans verkade det som. Ingen hade iaf särskilt bråttom hem… Det är så himla mysigt att folk verkar trivas här och kommer när vi bjuder, jag är inte van vid det men otroligt tacksam och ödmjuk. Jag har längtat efter att känna gemenskap och samhörighet med andra än min familj och nu gör jag faktiskt det. Annelie är en stor del i detta! Jag är så glad att jag träffat en så fin och naturlig människa som tar mej precis som jag är. Man kan få nära vänner även i vuxen ålder, men det är svårt! Jag har verkligen haft tur som fått fler (Gunilla, Nadja mfl) å allt har jag att tacka bloggen för  🙂

Eftersom lördagen blev lite sen så blev söndagen pannkaka. Tack o lov öste det ner så vi behövde inte ens gå ut med hunden. Han vägrar gå ut när det regnar… han gör det han ska på tomten i nån slags superfart för att slippa bli blöt. Så vi låg mest i soffan och latade oss, kollade på tv och åt rester från lördagen. Å sen var det helt plötsligt måndag igen!!!

Igår vet jag inte riktigt vad jag gjorde… eller jo… jag var till soc för att prata om mitt uppdrag som kontaktperson för en ny ung tjej. Det är en av Seniors kompisar som vill ha mej som kontaktperson och bara jag fått utdraget från Polisens brottsregister så är allt klart. Jag hoppas att allt ska bli bra och att jag kan vara till nytta för henne.

Vid 17-tiden igår åkte jag in till stan för att träffa Martin. Vi var inbjudna för att vara med vid invigningen av restaurangen Gotland Grill. Precis när jag parkerade bilden tittade solen fram och kvällen blev jättefint. Folk minglade runt,vi fick god mat, träffade andra bloggare, lyssnade på bra musik och hade allmänt mysigt. Men vi stannade inte så länge utan åkte hem så vi hann se Biggest Loser, som är ett måste för oss!

Å idag är det arbetsdag igen! Bara 15 dagar och 6 arbetspass kvar! Sen blir jag pensionär 44 år gammal… nä, lyxsambo var det ju! 15 dagar är ju ingenting! Särskilt inte när man räknat ner sedan det var 560 dagar eller nåt sånt… Om två veckor är det slut! Martins 14 år och mina 13 år som arbetande på Viktväktarna är snart historia. Å historia har vi gjort! Han som första manliga konsulenten och vi som blev ett par efter att vi börjat jobba tillsammans. Så nog kommer man att minnas oss… dessutom är vi jäkligt bra på vårt jobb! Om 16 dagar är nycklarna återlämnade och jobbet avslutat. Känns konstigt men ganska skönt, men vi kommer att sakna några av våra medlemmar och undra hur det går för dem.

Gud så svamligt det här blev, men precis så ser min hjärna ut just nu. Allt är en enda röra och jag kan inte tänka en tanke klart förrän nästa tar över… lite jobbigt, men bara tillfälligt tack o lov, snart är jag mej själv igen  🙂

Jag avslutar här innan det blir för rörigt och önskar er alla en fin dag! Snart kommer en ny tävling, då ska smycken från Living and Room tävlas ut och TVÅ av er vinner! Så håll koll! Följ bloggen på FB och mej på Instagram (marlenerinda), så missar ni inget.