Browsed by
Etikett: mauritius

Tips inför resan till Mauritius

Tips inför resan till Mauritius

Nu är det drygt en månad sedan vi kom hem från Mauritius och vi har hunnit att summera resan. Här är lite att tänka på inför bokning, avresa och saker att göra där.

Mauritius är en ö i Indiska Oceanen, utanför Östafrikas kust. Ön är ungefär lika stort som Gotland, inte så stort alltså – ändå tar det rätt lång tid att ta sej mellan två platser. Vägnätet är helt ok, men trafiken är ganska hetsig och vägarna är krokiga och smala. Här är frodigt och grönt med azurblått, alldeles klart vatten.

Innan man bokar ska man fundera på var på ön man vill bo och om man ska bo på samma ställe under hela vistelsen, eller byta. Vi visste ingenting om läget, skicket på stränderna eller närheten till butiker osv. Vi valde hotell så nära vattnet vi kunde, med nivåskillnader och trappor för att det skulle vara så få barn som möjligt och vi vi ville ha ett lite mindre hotell med fin trädgård. Mer än så visste vi egentligen inte, men det skulle visa sej att Silver Beach Hotel på östkusten har en av Mauritius finaste stränder. Kritvita fina stränder med azurblått vatten och en otroligt vacker soluppgång. Vill man ha solnedgång istället ska man bo på västkusten och i Flic ´n Flac har vi hört att stränderna också ska vara fina.

Sen är det den där frågan som är lite känslig för vissa; halv- eller helpension eller kanske all inklusive? Men den är relevant här, för på många platser finns det absolut ingenting utanför hotellet. Som där vi bodde. På vårt rum fanns inga kokmöjligheter, inget supermarket eller restaurang inom gångavstånd. All inklusive var helt enkelt enklast. Valet föll på Silver Beach Hotell i Trou d’Eau Douce, ett mindre hotell alldeles vid stranden. Här trivdes vi otroligt bra!

Så! Alla beslut är fattade och resan är bokad. Vi valde att boka en sk reguljär charter med Ving, på så sätt gäller paketreselagen om något händer. Det var väldigt smart under covid, då blev vår resa till Bali inställd och utan att ens lyfta telefonluren satt pengarna på kontot inom några dagar. Så vi kommer nog att fortsätta boka på det sättet.

För att komma in i Mauritius måste man fylla i en hälsodeklaration, som helst ska skrivas ut och visas upp vid passkontrollen. Har man missat detta så finns det ett par datorer och skrivare på plats, men det var rätt många som stod och väntade på sin tur. Enklast att göra hemma alltså.

Flygplatsen är ganska liten, det går hyfsat snabbt att få väskorna och komma ut. Då kan det vara bra att veta att man inte får åka lokalbuss med resväskor. För att komma från flygplatsen till hotellet måste man alltså åka taxi och det finns mängder direkt utanför. Men som på alla andra ställen försöker de såklart att tjäna lite extra på dumma turister. Vi bodde nästan längst bort (ca 5 mil) och hade efterlyst taxi på en FB-sida om Mauritius. Priserna varierade väldigt, från 3500 Rupies till 1500 Rupies. Enklast är att dela med 4 för att få svenska värdet.

Man brukar säga att man får vad man betalar för, men faktum är att vi senare fick veta att 1500 är priset för en taxi FRÅN vårt hotell till flygplatsen. Ekonomiska (snåla?) som vi är så valde vi erbjudanden från den som var billigast och fick således ”rätt” pris direkt. Vi valde Kevin från My Magical Moments (finns på facebook) för att han var trevlig och svarade på mina en miljon frågor via WhatsApp. Han var så trevlig att vi direkt bokade en dag i Port Lois med honom.

Något vi är många som funderar på är mobil, internet och surf. Iaf gör jag det oavsett var jag ska eftersom jag behöver jobba var jag än befinner mej. På Mauritius finns ett sk turist-SIM-kort som är ett abonnemang som löper i två eller fyra veckor. Vi valde obegränsat för fyra veckor och betalade ca 500 Rupies vardera. Detta finns vanligtvis på flygplatsen, men inte helgdagar och vi kom en sån… Men Kevin tog med oss till en bensinmack där vi kunde köpa det enkelt och det funkade klockrent hela tiden. Man måste visa passet för att få köpa SIM-kort.

Vad gäller valuta så kan det vara smart att växla till kanske 2000 Roupies innan, så man har till taxin från flygplatsen. Alternativt växla eller ta ut pengar på flygplatsen. Om man vill ta med pengar och växla på plats, är det smartast att ta med Euro eller dollar, men det är inte jätteenkelt att hitta växlingskontor. På vårt hotell kunde man inte växla, men i Port Louis fanns det många kontor. Tänk på att man måste kunna uppvisa pass för att få växla.

Glöm inte adapter! På många hotell kör man med dubbla kontakter, så att alla sladdar ska funka – men det är ändå säkrast att ta med en adapter OM det inte skulle finnas eller om man vill ladda sin telefon på tex en restaurang eller flygplatsen.

Och packa ner ordentligt solskydd med hög solkyddsfaktor. Solen är starkt och det fläktar från havet, det är lätt att bränna sej rejält.

Vad MÅSTE man göra på Mauritius?

Man måste såklart ingenting, men har man åkt så långt och till ett så fantastiskt land så finns några saker som jag ändå måste rekommendera lite extra.

Port Louis

Kan man så tycker jag att man ska besöka ett lands huvudstad. Det visar en hel del hur ett land är och fungerar, men kanske ändå mer hur lokalbefolkningen lever längs vägen. Det tar drygt två timmar att åka från Trou d’Eau Douce till Port Louis som ligger på andra sidan ön. Vi ville ta lokalbussen, men den skulle ta minst tre timmar enkel väg – så det fick vara. Det blev taxi med guide istället, visst kan man hyra bil men då ska man vara medveten om att det är vänstertrafik och väldigt svårt att hitta parkering. Jag tror att vi betalade 2500 Rupies för en hel dag och vår guide var så himla bra!

7 Coloured Earth

På sydvästra sidan ligger Chamarel och där finns en massa intressanta platser, bla 7 Coloured Earth som är en nationalpark med kaffeplantage, ett häftigt vattenfall, jättesköldpaddor och sjufärgade sanddynor. Detta var en riktig höjdpunkt som jag hoppas att ingen missar som är på besök här. Parken ingår i de flesta rundresor som arrangeras, om inte – såg till. 7 Coloured Earth är ett MÅSTE när man är på Mauritius!

Tefabrik

Det kryllar av teplantage på ön och te är en av de äldsta och viktigaste exportvarorna. Här finns även flera fabriker, som såklart är värda ett besök. Vi kollade in Le Bois Cheri som är en av de äldsta och största tefabrikerna. Redan 1892 startade de sin verksamhet och har numera guidade visningar i sin fabrik, samt teprovning av hela 14 olika sorter. Även denna ligger i Chamarel, bara ett stenkast från parken och ingår ofta i samma rundtur som parken och även ”rommeriet” här nedan. Rundturen i fabriken är jätteintressant och tar kanske 30-45 minuter. Teprovningen gör man sedan en bit bort i en restaurang på en kulle, med utsikt över teplantagen.

Romdestilleri

Även om man inte dricker eller kan något om rom, så är ett besök på ett romdestilleri en kul och intressant grej. Sockerrör och rom är också en viktig del av Mauritius ekonomi och stor exportvara. Eftersom vi var i Chamarel, besökte vi Rhummerie de Chamarel som har en lång tradition av romtillverkning. Här får man guidad tur i fabriken och provsmakning (9 sorter när vi var där) och om man vill kan man även äta lunch i den mysiga restaurangen. Det finns såklart en butik, men där är rätt dyrt – i stort sett samma sortiment finns på flygplatsen en hel del billigare.

Ganga Talao – Den heliga sjön

Just nu pågår den största religiösa högtiden på Mauritius, vi var där när de förberedda alltsammans. Vi den heliga sjön Ganga Talao träffas en miljon hinduer, under en vecka. Det är stor fest, är man på ön ska man absolut åka dit. Jag såg bilder häromdagen från ett festivaltåg, så läckert! Här finns flera tempel, gudar kantar sjön där familjer ger gåvor till gudarna. Jag har aldrig sett så stora statyer eller så stora parkeringar, å de är förmodligen fulla nu… men åk dit om ni kan. Kommer ni någon annan tid på året, så åk dit ändå – det är ett fascinerande område.

Katamaran till en ö

Sist men inte minst ska man såklart ta en båttur till någon av öarna. Vi åkte motorbåt och missade hela charmen med en mysig båttur och missade även chansen att bada och snorkla från båten. Det får man om man tar en katamaran istället för motorbåt. Ut på vattnet ska man iaf och det vanligaste är att man åker till Iles aux Cerf. Där är fint, men vår strand var faktiskt finare och med färre turister. Kolla om det finns ett alternativ, annars: kör! Motorbåt inklusive lunch kostar 2500 per person om man åker en organiserad tur, annars 1000 med bara båten per person. Det finns en restaurang på ön, men den är dyr!

Mauritius är ju inte så stort, men det tar ändå rätt lång tid att ta sej mellan olika platser. Så gör inte allt på en gång. Ta lite i taget, kanske några saker som ligger nära varandra. Dessutom är det inte kul att åka bil i mörkret, då vägarna är rätt smala och de kör väldigt fort. Så det är skönt att vara tillbaka på hotelet innan det blir mörkt.

Att hyra taxi med chaufför och samtidigt få en guide på köpet är inte dyrt. Förhandla om priset, men var inte fräcka – de äger oftast sina bilar själva men har inga större löner. Ni kan ha som riktlinje att vi (jan-23) betalade 1500 för taxi från flygplatsen till hotellet, vilket är 4-5 mil. Och 2500 för en tur till Port Louis, med bil och guide för två personer. Som sagt; dela på fyra så får ni ungefärliga belopp i svenska pengar.

Mauritius är fantastiskt! Här finns massor att se och det ska man absolut göra. Visst är det härliga stränder, men det finns så mycket mer som berikar vistelsen. Passa på att uppleva en riktigt fin plats på jorden 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Dax att åka hem

Dax att åka hem

Så var det dax att lämna Mauritius och den härliga solen. Efter två härliga veckor och rejäl åkahemångest, var det dax att återvända till kalla Sverige. Det var länge sedan jag velat stanna så mycket på en plats, som jag gjorde den här gången.

Jag har alltid svårt att åka hem, eftersom jag inte trivs i Sverige eller i vårt hem. Men den här gången var det värre än vanligt. En känsla jag är väl bekant med när vi är ute med Peppe (husbilen) eller är i Gambia. Känslan av att stanna tiden och bara vara där man är, för att man trivs så jäkla bra. Den underbara värmen, de vackra stränderna och de långa, ljusa dagarna – asså… det finns lixom inget bättre.

Vi hade längtat så mycket efter värme och då snackar jag inte svensk sommarvärme, utan 30+. Den fick vi verkligen. Under två veckor hade vi inte under 26 grader någon gång, inte ens nattetid – vi har legat på 28-30 i skuggan på dagarna och kanske 26-27 på nätterna. För oss är det perfekta temperaturer och vi har verkligen njutit. Vi lever upp och min kropp fungerar. Men nu var det slut.

Vi fick behålla vårt rum ända fram till taxin hämtade oss vid 20-tiden och fick tom äta middag i restaurangen, trots att man egentligen är utcheckad kl 12.00. Hotellchefen gillade oss tydligen, lät och stanna och underlättade på så sätt hela dagen och hemresan väldigt mycket. Så vi kunde ligga i solen ända tills den gick ner, duscha och packa ihop oss och sedan äta lite snabbt och dra iväg till flygplatsen.

När man åker till en ny plats kan iofs resan dit vara jobbig, men då har man ändå något spännande att se fram emot. När man åker hem är allt bara jobbigt, det är inte det minsta spännande. Vår hemresa var närmare 22 timmar lång, dörr till dörr. Ändå gick det oväntat bra.

Mellanlandning i Dubai

Jag har insett mer och mer att jag gillar mellanlandningar, där man får gå av, sträcka på benen och röra på sej lite. Jag får väldigt ont i benen efter 6-7 timmar och det har varit väldigt jobbigt med längre flygningar. Nu när vi tvingats dela upp det mår jag mycket bättre. Så det kommer vi nog att fortsätta med.

När vi lyfte från Mauritius var det 27 grader varmt, när vi landade på Arlanda var det runt nollan. Helt ok för att vara januari. Det är rätt vidrigt när man kommer hem till massor med minusgrader och skillnaden blir väldigt stor i temperaturer. Ingen snö var det heller, så vi behövde inte börja med att skotta. Himla skönt.

Sedan vi kom hem har vi försökt att komma ikapp med både jobb och hemarbete. Det går sådär… vi har varit på Formex och några galor. Men längtar ut igen, det är ju så vi är. Å på fredag drar vi! Först ska vi klara av min födelsedag och en väldigt jobbig begravning, men sen blir det en helg borta från allt. Så skönt!

Och vi planerar redan för nästa vinters långresa. Kanske blir det den där Västindienkryssningen, eller så hälsar vi på vår by i Gambia… vi vet inte var det bär av – vi vet bara att det blir. Och att det blir varmt!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fantastiska 7 Coloured Earth

Fantastiska 7 Coloured Earth

Att naturen är fantastiskt och har mycket att bjuda på vet vi ju, men när man hittar det där lilla extra blir man nästan stum. Så var det när vi kom till 7 Coloured Earth, vilket ställe!!!

Sista stoppet efter en väldigt lång och innehållsrik dag, var till det lite mystiska 7 Coloured Earth, en sk geopark. i Chamarel, en kort bit från destilleriet. Som ni kanske förstått vid det här laget finns det väldigt mycket att se och göra i Chamarel. Vi hann bara med en bråkdel. Jag hade sett bilder från parken, men fattade inte riktigt vad det var. Berg och en massa färger, eller vaddå?

Först är det en entré till själva parken, där man kör in med egen bil. Parken är uppdelad i olika områden, alla ingår i entrén förutom just delen med färgerna. Där parkerar man, betalar ytterligare en avgift och går resten av vägen. Men den delen ska jag berätta om strax.

Direkt när man kör in i parken är det ett kaffeplantage direkt till höger. Här växer kaffeplantor på både längden och tvären. Jag har aldrig sett en sån planta i verkligenheten, så här stannade vi såklart och tittade lite. En bit längre fram till höger låg ett särskilt naturreservat, tror jag… men där åkte vi inte in. Istället fortsatte vi framåt några minuter och stannade vid en stor parkering.

Vi gick fram till utsiktsplatsen och såg ett högt vattenfall. Chamarels vattenfall är 100 meter högt och går man uppför trapporna lite till höger, kan man se nästan hela fallet. Efter några, typ massor, med bilder fortsatte vi med bilen en bit till. Det är en väg inne i parken som man följer, det går lixom inte att åka fel. Vi såg några som promenerade här, men det skulle vi inte göra – det är för många galningar som kör bil här och det finns lixom inget utrymme att gå säkert.

Så kom vi fram till ytterligare en parkering och en ny entré. Vi var framme vid själva grejen, den sjufärgade jorden. Efter den nya entrén går man en stig genom ett ganska tätt buskage och sen öppnar sej en otroligt spektakulär scen framför en. Det är svårt att förklara, men tänk er enorma sanddynor – i en massa olika färger mitt ute i ingenting. Och färgerna är alltså helt naturliga. Här kan man verkligen fastna med kameran, vilket vi såklart gjorde. Vi håller på att redigera filmen från platsen, den får ni inte missa!

Men här finns mer en ”bara” sanddynorna, inte så bara – men ändå. Till höger växer exotiska blommor och växter, här finns skyltar med namn på allt så man kan lära sej lite på vägen. Lite snett bakom blommorna finns en inhägnad där det bor 8 jättesköldpaddor. Man får inte gå in till dem, utan titta en bit ifrån, en vakt ser till så att turisterna håller sej utanför inhägnaden. Sköldpaddorna åt och sov mest när vi var där, och såg ut att ha det så bra man kan ha det när man bor i en park.

Till vänster om sandynorna finns en souvenirbutik och ett litet fik. Å på bägge sidorna om sanddynorna finns utsiktsplatser, så man verkligen kan se det magiska. För det är verkligen magiskt! Det är ett måste att åka hit när man är på Mauritius. En höjdpunkt på dagen och hela resan faktiskt.

Vi hann precis se det vi ville, och ta alla bilder vi behövde, innan parken stängde. En lång dag var slut, nu var det ”bara” 2,5 timme kvar i bil för att ta oss tillbaka till hotellet. Solen gick ner och det blev kolmörkt, sådärkul att åka bil i. Trafiken på Mauritius är kanske inte så tät, men rätt hetsig och väldigt många skarpa kurvor helt utan sikt typ… och vår chaufför längtade tydligen hem väldigt mycket. Han körde fort! Så man kan väl säga att vi är rätt glada över att vi kom tillbaka helskinnade.

Det blev en himla bra dag! Vi hann en hel del och är så nöjda med programmet som Turistrådet satte ihop åt oss. Vi fick ihop en massa bra material och redigerar film för glatta livet. Filmerna kommer vartefter på vår Youtubekanal Jikitas på äventyr. Ni som är nyfikna på Mauritius och kanske tom planerar att åka dit får verkligen inte missa dem 🙂

Ni som tycker om naturen, eller gillar att fota, måste faktiskt besöka den här parken, en gång i livet. Blir ni inte lite sugna?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Rom och sockerrör

Rom och sockerrör

På Mauritius växer det mängder med sockerrör och av dem kan man göra rom. Här finns det flera olika destillerier, vi besökte Rhumerie de Chamarel.

Förmiddagen hade varit rätt intensiv och vi låg efter lite i vårt schema. Men äta måste man, så vi stuvade om i planerna så att vi började med lunch och sen gick runt på destilleriet istället för tvärtom. Ganska smart att ha mat i magen, när man dessutom ska på romprovning 🙂

Entrén var riktigt pampig med välvda stenmurar, fina planteringar och krattat grus. Vi kom in i en vacker trädgård med exotiska växter och små fontäner, strax innan en liten damm gick vi direkt till vänster för att komma till restaurangen där vi skulle äta. Så otroligt harmoniskt ställe.

Många lite finare byggnader här är som en slags lodger, jag hittar inget bra svenskt ord – men en medelstor enplansbyggnad helt i trä med vacker veranda och stora öppna ytor. Ni vet ett sånt där hus som Karen Blixten bodde i, i ”Mitt Afrika”, som nu är ett museum. Typ så… Jag tycker de är sååå fina!

Restaurangen var just en sån byggnad. Fönstren stod vidöppna, bjälkarna syntes i taket och trägolv som det syns att många gått på under åren. Här fick vi en trerätterslunch, tonfisk som start, kyckling- och räkcurry som huvudrätt och grillad ananas till efterrätt. I varje rätt fanns någon komponent med rom, självklart fick vi en rompunch att börja lunchen med. Det ser kanske inte jättegott ut, men det var mer än ok!

Gott och skönt att sitta ner en stund, vi hade ju gått runt en hel del och åkt bil rätt mycket – så det var skönt att sitta ner en stund, äta god mat och få lite bris från fönstret.

Sen var det dax att gå rundtur. Den började i trädgården, där vi fick veta mer om sockerrören, hur de växer och vilka delar som används. Sen var det ett rundvarv där vi gick igenom alla moment i tillverkningen, innan vi slutligen kom ner i en bar där vi fick testa hela nio olika sorter. Av sprit är det väl rom som jag tycker är godast, då jämför jag med whiskey och cognac.

Rom kan lixom smaksättas på en massa roliga sätt, vilket de gjorde på vårt hotell. Man kan ha i precis vad som helst! Jag tycker om vanilj och vaniljrom är såklart vanligt på Mauritius eftersom man odlar vanilj på ön. Men vad sägs om litchirom? Eller apelsinrom? Lite kul faktiskt.

Efter provningen gick vi in i butiken, men här var det alldeles för dyrt att handla. Helt galna priser faktiskt! På väg hem från Port Louis var vi inne i ett lokalt supermarket och handlade mycket, mycket billigare – och när vi sedan kom till flygplatsen såg vi rommerna som vi testat till ett betydligt bättre pris. Så åk gärna till Chamarel och ta en tur där, men handla grejerna på flygplatsen.

Detta var ett roligt besök och något av det som vi verkligen önskat att få göra. Så vi var väldigt nöjda över att det blev av.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Teprovning med härlig utsikt

Teprovning med härlig utsikt

Provat vin och whiskey har jag gjort många gånger, att testa te är däremot helt nytt. Men nu har jag gjort det också, uppe på en höjd med fantastisk utsikt över teplantagen på södra Mauritius.

På södra delen av Mauritius finns en massa spännande grejer, bla ett av landets äldsta tefabriker: le bois Cheri tea factory. Här har man producerat te sedan 1892, numera både svart, vit, smaksatt och olika ayurvedavarianter. I fabriken får man se hela produktionen från planta till tepåse och en bit bort finns en slags taverna där man kan provsmaka och handla teer.

Vårt besök började i fabriken där vi blev visade runt av en otroligt duktig guide. Otroligt pedagogiskt fick vi se varje moment av processen ända fram till färdig produkt. Miljön i fabriken är inte den bästa, det är hög ljudnivå och små partiklar av te i luften – så man blir rätt trött på flera sätt efter bara en liten stund. Men det är otroligt intressant att se allt och de som arbetar där är glada och ställer stolta upp på bild.

Efter besöket i fabriken åkte vi upp på en höjd, där vi skulle på teprovning. Vi tyckte det var lite larvigt att vi skulle åka bil dit, hur stort kunde området vara lixom…? Efter typ 10 minuter rakt uppåt förstod vi, området är gigantiskt och väldigt mycket upp och ner. På vägen passerade vi otroligt häftig natur, med tätt buskage och träd med nästan roströda stammar och enorma trädkronor. Här hade vi kunnat gå runt och fotat hur länge som helst, men det hann vi inte så vi fick bara några bilder från bilen.

Väl framme möttes vi av en slags taverna, helt i trä. Utsikten var helt magisk, vi såg hur långt som helst – tebuskar precis överallt och så långt ögat kunde nå. Längs vägen såg vi även arbetare gå till jobbet och hur de skördade. Jag hade gärna varit med i den processen också. Tänk så fina bilder det kunde ha blivit.

Här stod mängder med små bord, alla med massor med olika teer. Vi fick in en kanna tevatten och socker och startade vår provning. Vi tog ett te i taget, först utan socker – sedan med. Nästan alla teer blir faktiskt godare med socker tycker jag. 14 teer senare var vi färdiga och konstaterade snabbt att de där ayurvedavarianterna inte alls var i vår smak, däremot de svarta och smaksatta var jättegoda.

På Mauritius är vaniljte det vanligaste, eftersom det även finns vaniljodlingar här. Men det blev faktiskt inte vår favorit, det blev däremot en med karamell och en med koks och vanilj som vi också köpte hem. Det blir vårt husbilste i fortsättningen 🙂

Martin dricker alltid te till frukost, men bäljar sedan i sej kaffe under dagen. Jag dricker bara te och gör det flera gånger om dagen. Är du te- eller kaffemänniska?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En heldag med turistrådet på Mauritius – Templen i Grand Bassin

En heldag med turistrådet på Mauritius – Templen i Grand Bassin

För några år sedan var vi på ett event i Stockholm, där Mauritius stod som arrangörer. Vi blev inbjudna att besöka landet, men då kom pandemin och ställde in allt. Nu var vi ju där, skulle vi kunna göra något tillsammans med Mauritius Turistråd när vi ändå var där?

På det där eventet fick vi flera bra kontakter, dem försökte jag såklart få kontakt med inför resan. Utan att lyckas. Under pandemin har många fått sluta sina tjänster och bytt jobb, så alla mail kom i retur. Och från den officiella mailadressen på Turistrådet var det knäpptyst. Ett turistråd ska svara på mail, så är det bara. De får pengar från sina länder för att hjälpa media att promota sitt land, det är deras uppgift.

Trots mina idoga försök under hela hösten, hade vi ändå inte lyckats få någon kontakt när vi kom till Mauritius. MEN! Vår suveräna hotellchef Dan hjälpte oss. När han fattade vilka vi var och att vi ville visa upp Mauritius både i artiklar och filmer, blev han otroligt irriterad men taggad. Så han ringde direkt upp en av sin kontakter, fick tag på rätt namn på turistrådet, ringde upp och skällde lite lätt på denne och lät sedan mej prata. Äntligen hade vi kontakt och skulle få hjälp att planera en dag med aktiviteter för att få material till både artiklar och filmer.

Några dagar innan vi åkte hem var det dax. Vi blev hämtade vid hotellet 8.30 och sedan var det full fart drygt 12 timmar framåt. Å då menar jag verkligen full fart, det var mycket som skulle hinnas med. Vi började med att besöka templen Grand Bassin i Ganga Talao. Vi hade inte gjort någon research innan, utan åkte bara med. När vi passerade en stooor parkeringsplats och en enorm gångbana, började vi undra vart vi var på väg.

Snart stod vi framför två gigantiska statyer och strax efter det kom vi till ett tempel vid Mauritius heliga sjö. Man säger att sjön är sammankopplad med Ganges och fyller samma funktion. Den 17 februari vallfärdar hinduerna hit, ungefär 1 miljon besöker platsen under några dagar – 700 000 av dem är från Mauritius. Det är hälften av landets befolkning! Det var alltså därför det var så stora parkeringar, allt har sin förklaring.

Vi gick in i templet och blev faktiskt välsignade med röda symboler i pannan. För hälsa och lycka, det kan vi nog behöva. Utanför såg vi flera olika familjer tända ljus och arrangera små gåvor till gudarna, som de ställde i den enormt fiskrika sjön. Det var så många fiskar och de var så nära att man kunde klappa dem. Här fanns också en apa, som orädd gick runt och inte brydde sej ett skvatt om oss besökare.

Utanför templet precis i kanten av sjön var det mängder med statyer av de olika gudarna. Hinduismen har ju en himla massa gudar, de flesta känner till Vishnu och Shiva och de finns såklart här. Alla pyntade med blommor och gåvor.

Tyvärr var inte vädret det bästa från början, men det lättade lite vart efter. Efter massor med bilder var det dax att åka vidare. Jag fortsätter dagen i nästa inlägg, annars blir detta jättelångt 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

50-årsdag!

50-årsdag!

Anledningen till att vi åkte iväg på långresa var inte bara semester, utan att Martin skulle fylla 50. Min 50-årsdag firades på Dominikanska Republiken, inte mer än rättvist att han också skulle få ett exotiskt resmål.

Jag fyllde 50 i januari 2020, strax innan världen vändes upp å ner alltså. Vi hann precis hem innan pandemin stängde allt och det är den sista privata resan sedan dess. Visst har vi rest, men det har varit jobb – så vi längtade verkligen efter sol, rejäl värme och lediga (nåja, hyfsat lediga) dagar.

Martins önskan var egentligen en Västindienkryssning, men det verkade vara så trassligt med visum när vi skulle boka, det var nåt strul just då, så vi funderade vidare. Vi tittade på Maldiverna, andra kryssningar, Dubai, Seychellerna och en massa annat – men så fick jag se Mauritius och kollade lite närmare på det. Å det slutade alltså med en bokning dit.

1/1 bar det av och 10/1 fyllde han år. Resan var ju en present i sej, men faktum är att vi inte köper presenter till varandra längre, iaf inte just på födelsedagen eller julafton. Vi köper presenter, men inte någon bestämd dag utan om vi hittar något särskilt bara sådär 🙂

Så när födelsedagsbarnet vaknade fick han alltså ingenting mer än en puss. Men jag hade packade ner ett bubbel och lyckats packa upp det utan att han såg. Ibland lyckas jag! När vi kom ner till frukosten hade hotellchefen plockat blommor som han ställde på vårt bord och städaren hade pyntade vår säng med handdukskonst och blomblad.

Dagen tillbringades mest på en solsäng och sedan med bubblet på balkongen. En helt ok födelsedag tycker vi, andra tycker nog att det är jättetråkigt att inte fira stort. Sol och varandras sällskap är lixom det enda vi behöver. Martin var nöjd och det är ju det viktigaste 🙂

Hur brukar ni fira era jämna födelsedagar och hur önskar ni fira dem? Det behöver ju inte vara samma sak faktiskt…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En mysig dag med båt

En mysig dag med båt

Den mesta av tiden har vi bara tagit det lugnt. Vi har sovit, ätit, tagit en promenad, solat/läst, ätit under dagen och jobbat ett par timmar på kvällen. Men vi har gjort några utflykter också, en av dem var med båt till Iles aux Cerf.

Detta är vår första långresa och ”nästansemester” på tre år, självklart har vi haft fokus på att vila. Men vi kan inte vara på en ny plats utan att upptäcka den. Huvudstaden såg vi förra helgen, nu var det dax att se övärlden utanför Mauritius.

Vi blev upphämtade vid hotellet vid 9.30 och körda till en en slags hamn några minuter bort. Dit vi gick första dagen. Det är egentligen ingen hamn, utan ett litet hus och en strand där båtar samlas för att plocka upp turister. Det är otroligt strikt och reglerat, hämtar man turisterna på annan plats än man har tillstånd för blir det böter. Vi såg polisen vara på plats och kontrollera tillstånden.

Man kan välja på att åka med katamaran och eller motorbåt. I detta fall fanns det bara plats på motorbåt, så det var inte mycket att välja på. Bestämmer man sej samma morgon får man skylla sej själv helt enkelt. Vi ångrade oss lite efteråt… med motorbåt går det iofs snabbare, men det skumpar rätt bra och är inte alls en sån där mysig tur som vi gillar.

På vägen till ön tar man en liten omväg in i en slingrande mindre flod och åker först till ett vattenfall, där såg vi även apor. Vattenfallet är rätt litet och vattnet är mer än skitigt, men det var ändå lite fint och en välkommen fotoplats.

Sen blev det fart på båten igen och vi var snart framme på Iles aux Cerf. En liten ö där man nästan ser från den ena sidan till den andra och här finns bara en strand, en strandbar, toaletter och en souvenirshop. En riktigt turistfälla alltså och båt efter båt stannade och lastade av gäster. Här skulle vi stanna i ca 3 timmar och vi började såklart direkt att utforska ön. Här kan man göra aktiviteter som paragliding, snorkling, åka sån där ”korv” efter båt och lite annat.

Vi valde dock att gå till andra sida och undersöka stranden. Snabbt konstaterade vi att stranden vi har utanför hotellet är mycket finare än den här, ändå är det just stranden man lockar med. Så vår taxichaufför hade rätt när han sa att vi nog skulle strunta i den turen och at vi bor vid den finaste stranden på ön. Men man måste ju kolla själv och se med egna ögon, för att kunna veta – eller hur?

Det är regnperiod på Mauritius just nu och rätt var det var så kom ett skyfall. De går dock över på 2-3 minuter och är fortfarande 28-29 grader varmt, ingen större grej alltså. Vi badade och kolla in souvenirerna och snart var det dax att åka till en annan ö för att äta lunch. Det tog inte ens 5 minuter att åka dit och där finns inget annat än några grillar och en massa bord – inte ens toalett!

Vi blev placerade vid ett bord och blev snart serverade en tallrik med grillad fisk, kyckling och sallad. Inte det godaste jag ätit, men helt ok och väldigt pittoreskt och mysigt. vi satt rätt länge och åt och sedan var det bara att vänta in båten tillbaka. Medan vi väntade gick vi runt och fotade. Hemresan var över på kanske 10 minuter, så när var det alltså – medan ditresan med sin omväg tog säkert en timma. Snart var vi tillbaka på hotellet igen, efter en trevlig dag.

Skillnaden om vi hade tagit en katamaran är att det är en lugnare båtresa och man stannar för att snorkla på vägen. Lite mysigare helt enkelt och något jag vill rekommendera om ni skulle åka till Mauritius och fundera på en sån här tur. För de flesta gör den och då kan man ju göra den mysigare varianten. Vi var nöjda, men kunde alltså varit ännu nöjdare 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Port Louis – Mauritius hektiska huvudstad

Port Louis – Mauritius hektiska huvudstad

Besöker man ett nytt land måste man besöka dess huvudstad. Om man kan alltså. Det tycker iaf jag. Så i lördags bokade vi taxi och åkte dit, en himla roliga dag!

Det var lite meck innan vi fick ihop allt. Vi testar gärna lokalbussen någon gång per resa. Det brukar vara väldigt billigt och fungera bra. Det är bara ca 4 mil från vårt hotell till huvudstaden, hur svårt kunde det va´…? Ganska svårt skulle det visa sej, eller kanske inte svårt – men krångligt.

Först skulle vi ta en buss till en by och där byta till en annan buss. OM allt klaffade så skulle det ta 70-80 minuter, om det inte klaffade så skulle det ta upp till tre timmar. Enkel väg. Det hade vi ingen lust med, utan bokade samma taxi som vi tog från flygplatsen till hotellet. Men vi fick en annan chaufför, nämligen superduktiga Anushka – som i sin vardag utbildar guider, detta var bara ett extrajobb. Snacka om att vi fick rätt person, hon kunde ju allt!

Film från turen

Anuska körde oss till Port Louis på ca en timme och parkerade i den gamla hamnen. Sen tog hon oss först till Aapravasi Ghat, som är platsen dit Mauritius första gästarbetare kom på 1800-talet. Som många andra sökte de lyckan och tog sitt pick och pack för att flytta till ett annat land. De flesta kom från Indien och vår guide hade faktiskt en anmoder som kom hit på just det sättet.

Sen fortsatte vi in i gyttret. Så mycket folk, trots att det bara bor ca 100 000 invånare i staden. Vi gick förbi bussterminalen, paradgatan med parlamentet i slutet, ner mot hamnen och till ”paraplygatan”. Just det här med paraplyer som sevärdhet har jag sett i flera städer och det är ju så läckert! Här var det fortfarande julpyntat, trots att julen var över. Lite kul, då bilderna blir lite annorlunda.

Vi fick även en tur inne på marknaden. Det är ett måste i varje ny stad. Här fick vi dofta på kryddor, smaka på frukt och testa nationaldrycken (?) Alouda. Det är en slags milkshake med geletopping, kanske man kan säga. Riktigt gott faktiskt!

En kul dag! Men man blir rätt mör när man ska försöka ta in massor och det samtidigt är 28-29 grader varmt utan minsta vindpust. På vårt hotell fläktar det hela tiden och det känns inte så varmt. Nu gillar vi ju värmen och har inte ont av den, så för oss är det ändå ok. Men det var rätt skönt att efter en lång dag i bil och med fötterna upptäcka en ny stad, att komma tillbaka till hotell, sparka av sej skorna och komma ner på stranden. Det är trots allt där vi trivs bäst 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Så här bor vi på Mauritius

Så här bor vi på Mauritius

När vi letar hotell är vi inte ute efter något häftigt, utan efter något trivsamt. Det viktigaste för oss är att stranden är fin och ligger direkt vid hotellet och att vi har havsutsikt. Den här gången föll valet på Silver Beach Hotel.

Även om vi reser mycket så är vi faktiskt inte särskilt petiga när det gäller hotell. Då är stranden mycket viktigare, eftersom det är där mycket av vår tid spenderas. Å nog för att vi ofta väljer all inklusive, men det är inte för att få ett dignande buffébord och fri alkohol, inte alls! Det handlar mest om att jag inte behöver en massa tjusig restaurangmat varenda dag, utan gärna har ett hyfsat salladsbord och detta som grund till resten av måltiden.

Halva tallriken med sallad och sedan pasta, eller vad som serveras den dagen, på resten av tallriken. Här är salladsbordet bättre än det brukar vara och sedan finns ytterligare 2-3 rätter att välja på. Åsså en cola zero eller liknande, så är jag nöjd. Det handlar heller inte om att frossa. Jag äter en portion, thats it! Låter det tråkigt? För mej handlar det om hälsa och att jag äntligen har tid att ta hand om min kropp. Med bra mat, sömn, motion och skratt. Å det får jag här!

Silver Beach Hotel ligger på östkusten av Mauritius, ca 5 mil från flygplatsen. Hotellet är inte så stort, men trivsamt med fin trädgård och härlig strand. Är man fler än två personer får man bo i låghusen i trädgården medan paren bor i lägenheterna i huvudbyggnaden. Där bor vi i ett rum på fjärde våningen med Sea View och fin balkong där vi gärna sitter och jobbar. Här finns ingen hiss, så det är 96 trappsteg upp och ner varje gång vi ska till stranden eller ska äta. Perfekt! Där fick vi in motionen utan att ens tänka på det 🙂

På grund av alla nivåskillnader är det inte särskilt många barn här, typ inga… det finns inte heller någon barnpool. Vi tycker detta är en fördel, vi är lixom färdiga med barnskrik och spring runt poolen – här är en medelålder på kanske 60 och det är lugnt och skönt. Mest par, men även några ensamresande och familjer med större barn.

Här är film från hotellet och stranden

Stranden är inte så lång, men fin. Här är kritvit sand och turkosblått vatten. Går man åt höger kommer man till en udde där vi ibland ser att folk campar och sätter upp tält. Passerar men den udden kommer man till nästa by. Går man åt vänster kommer man till en annan udde, där folk brukar stå och fiska. Här finns en liten lagun, där det är helt stilla även om det blåser ordentligt. Vi är ännu inte uppe i två promenader varje dag, men minst en blir det iaf. Nu börjar vi få upp kondisen igen och det känns jätteskönt.

På stranden utanför hotellet och i trädgården finns solsängar. Alla stränder är offentliga, men det finns inte solstolar överallt såklart. Men det innebär att man kan promenarea överallt och ta ett spontant bad. Jag som inte brukar bada har faktiskt gjort det här. Jag tycker alltid att det är för kallt, men här är det drygt 25 grader och då kan även jag ta ett dopp – även om det händer högst sällan. När det är 30 grader i skuggan kan även jag behöva lite svalka nån gång om dagen, eller iaf varannan dag…

Vi trivs jättebra här. Det är lixom lite lagom av allt. Inget fancypanzy, bara mysigt. Allt man behöver är ju egentligen bara ett trivsamt rum, en fin strand, fint väder och en jäkligt skön solsäng. Åsså wifi så man kan jobba 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube