Vi tryckte på boka-knappen :-) -

Vi tryckte på boka-knappen :-)

september 13, 2022 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Vi har länge funderat på var makens 50-årsdag ska firas. Min firades på Dominikanska Republiken, vi hann hem precis innan pandemin stängde världen. Tankarna har gått till USA, nån kryssning, Maldiverna och en massa annat. Nu har vi bokat 🙂

Vi är inte såna som ställer till med stor fest när vi fyller jämt. Det finns lixom inte så många att bjuda, iaf inte som bor så de skulle kunna komma till oss. Sista gången jag ställde till med nån slags fest var när jag fyllde 30, efter det har jag valt att åka iväg. 40-årsresan gick till Tanzania med safari och en vecka på Zanzibar. 50 fyllde jag i Västindien.

Nu är det alltså Martins tur att fylla jämt, 50 år minsann. Vår första tanke var en kryssning i Västindien och någon vecka i Florida. Men med covid färskt i minnet och hur knepigt det var med restriktionerna i USA och de regler som nyligen gällt för kryssningar, så tänkte vi om… det får bli en annan gång.

Istället började vi titta på paketresor. OM det blir nya restriktioner vill vi ha säkerheten i en paketresa, precis som sist. Vi skulle ju åka till Bali i jan-22 och hade bokat med Ving, allt blev inställt och på bara ett par dagar fick vi tillbaka alla pengar utan minsta problem. Paketreselagen är rätt go att luta sej på i tider när allt är lite osäkert. Så vi började kolla igenom allt som fanns i deras utbud och hittade både Maldiverna, Seychellerna och Mauritius… Mauritius ja… varför inte?

Efter lite om och men, funderingar på hotell, flyg, antal dagar och tidpunkt – så tryckte vi faktiskt på bokaknappen. Jag får alltid lite ångest direkt när vi bokat en resa, plånboken skriker högt på mej och hela jag protesterar. Det handlar ju ändå om rätt mycket pengar… I vanliga fall behöver man bara att betala handpenning och resterade 45 dagar innan avresa. De här gången skulle man betala allt direkt. AJ!

Men nu har vi iaf bokat och det känns bra. 1 januari åker vi till Mauritius! Vi flyger med Emirates och mellanlandar i Dubai, sedan ska vi bo på Silver Beach på den östra sidan av ön. Det är ett rätt litet hotell med bara 60 rum, med en lång, vit sandstrand direkt utanför. Där ska vi bara ha det gott och gå långa promenader varje dag i två veckor. Jo, lite jobb blir det, men mycket slappa också. Kameran är med, numera även filmkameran. Så en och annan film blir det och bilder på instagram såklart, så som det alltid ser ut när vi reser.

Det viktiga för oss när vi ska bestämma boende är att det är nära till stranden, eftersom vi vill ta minst två dagliga promenader där. Vi vill gärna bo i egen bungalow, för att slippa störas av granna ovanpå eller brevid. Vi vill också gärna ha wifi på hela hotellet och helst även inne på rummet, men bara lobbyn är ok. För att kunna jobba såklart. Och vi vill åtminstone ha halvpension, för att slippa leta ställen att äta på. Sånt stressar mej. Å gärna gångavstånd till någon form av centrum, så man kan shoppa lite.

Det behöver däremot inte vara lyxigt på något sätt. Den här gången blir det 3-stjärnigt. 1 timme från flygplatsen, direkt på stranden och ungefär 1 km från centrum. Busshållplatsen ligger precis utanför hotellet om vi vill åka iväg på upptäcktsfärd. Perfekt!

Om drygt 100 dagar åker vi, ungefär 3,5 månad. Jag har sällan längtat så mycket efter en resa som denna. Att återigen få gå barfota på en strand, värmen som steker på nosen, skuggan av palmer, drinkar i skuggan, exotisk mat, läsa böcker i solsängen… att bara vara. Så himla härligt! Det var ju innan pandemin som vi åkte riktigt långt bort senast och fick uppleva något helt annat än det vi har här hemma.

Men det viktigaste är ju att vi ska fira Martin såklart 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tomten ska ha riktigt skägg!

augusti 15, 2022 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Efter Nordkap var det dax att lämna Norge och åka till Finland. Där skulle vi träffa en god vän, men först skulle vi träffa Tomten i Rovaniemi – det blev en besvikelse.

Vår vän, som tyvärr dog av covid i januari, var en riktig Tomte. Han var ordförande i Svenska Tomtegillet och deltog i Tomte-OS. För att ens vara med i Tomtegillet är det krav på ett äkta skägg, det ska hålla för barn att dra i för att se tomtens äkthet.

Det sägs ju att den riktiga Tomten bor i Rovaniemi. Så när vi ändå skulle passera, var det ju passande att titta in i Tomte-byn. Där fann dessutom en ställplats med dusch, som vi behövde. Så vi åkte dit, installerade oss på ställplatsen och gick över gatan där byn ligger. Det är gratis både att gå runt i byn och att träffa Tomten, men allt annat kostar – som att träffa renarna, köpa bilder från besöket inne hos Tomten och lite annat smått och gott.

När vi ändå var där ställde vi oss också i kön för att komma in i Tomtens rum. Efter några minuter kom vi in och det var inte alls vad vi förväntade oss. Visst var det en ”tomte”, men han hade lösskägg. Vitt, felfritt, långt och superoäkta. Om man påstår att den riktiga Tomten finns i Rovaniemi och vill att barn ska fortsätta tro på honom, då borde väl minsta kravet ändå vara en äkta skägg? Så otroligt dåligt!

Dessutom kan man träffa Tomten på två ställen samtidigt i Tomtebyn? Hur ska barnen tänka om det…

Jag kanske är partisk, just för att vår vän Tomten var så äkta man kan bli i Tomte-världen. Vår Tomte var så otroligt stolt över sitt uppdrag som auktoriserad Tomte och bar titeln med stor respekt.

Så svårt kan det väl inte vara att hitta män med äkta skägg? Det finns säkert ett finskt Tomtegille också… de finns ju över hela världen.

Utger man sej för att ha en äkta vara, får man baske mej anstränga sej lite för att få den att se äkta ut. Visst är det väl ändå kul för småttingar att träffa Tomten, men de ska inte säga att den riktiga Tomten bor i Rovaniemi – för han fanns i Tumba! Så det så!

Nej, vi köpte inga bilder från vårt besök. Billigaste bilderna kostade 35 Euro, för en bild tillsammans med en fejktomte. Nej tack. Vi har bilder av äkta vara hemma. Det blir en konstig jul utan vår vän, vem ska nu säga HoHoHo och lysa upp vår hall med sitt fina leende?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Så långt norr ut man kan komma!

augusti 9, 2022 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

När Treriksröset var avklarat kände vi att det enda riktiga just precis då skulle vara att även besöka Nordkap. 100 mil extra… men va sjutton, kunde vi åka 25 mil extra bara för att se Ishotellet – så kunde vi väl åka 100 mil för att se Europas nordligaste udde 🙂

Så vi åkte in i Norge igen och drog norrut, väldigt mycket norrut. Det var en jäkla resa, rent ut sagt. Vägarna i nordligaste Norge är ganska smala, går längs vattnet som är rätt långt nedanför, det är kringelikrokigt och uppåner. Dessutom är det några riktigt långa tunnlar, en som är nästan 7 km och går 200 meter ner i vattnet. Lite mysko känsla att åka där faktiskt.

Det tog oss två dagar att åka upp men det gjorde inget. Norge är så fantastiskt vackert och det är enkelt att köra där. Det är också enkelt att hitta platser att sova på, särskilt när man har husbil. Här finns stora parkeringar, oftast med toa och färdiga grillplatser. Där står man helt gratis. När vi vaknade en morgon hade vi sällskap av två renar. Hur coolt är inte det!

Sista biten innan Nordkap gick rakt upp, upp, upp. Vi kom fram till en stor parkeringsplats med en fantastiskt utsikt, där man också får övernatta gratis faktiskt. Vi hade tur och fick plats med utsikt över bergsklippan och havet, ishavet faktiskt. Slutet av Europa alltså. Vi hade dessutom tur med vädret, solen sken och från början var utsikten perfekt. Det var så häftigt att vara där och en rätt mäktig känsla faktiskt. Kamerorna gick varma kan jag lova, vi tog tusentals med bilder.

Här finns några olika monument, bla en minnessten från Oscar II besök, en staty och konst av världens barn samt den välkända jordgloben. Den som alla vill ha med på bild, även vi. Allt som är utomhus är gratis och öppet dygnet runt. Det är bra. Det som är dåligt är att man måste betala 300 kr per person för att ens kunna köpa en souvenir eller en glass. Där finns en stor byggnad med museum, café, souvenirbutiker och lite annat. Å där måste man alltså betala för att gå in. Jag kan acceptera att man ska betala för museet, men inte för att köpa en glass eller souvenir. Det är inte ok!

När vi var där gick solen ner vid midnatt och upp direkt igen. Midnattssol alltså. När vi gick och la oss vid 1 var det fortfarande dagsljus och folk satt och njöt med solen i ansiktet. Jättekonstigt! Nästan lite exotiskt faktiskt. Å trots att där var hundratals med människor, så var det nästan helt tyst. En helt fantastisk upplevelse!

Det var en massa extra mil på knepiga vägar, men så värt det. Tyvärr måste man åka tillbaka samma väg en rätt lång bit, så de där tunnlarna skulle köras igenom en gång till. Jag är ändå glad att vi gjorde det, nu är det lixom gjort – och behöver inte görs igen. Nu har vi fantastiska bilder och magiska minnen. Åk dit om ni får möjlighet, det är värt resan.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tips på mat ”på rull”

augusti 5, 2022 Marlene Kommentarer 1 kommentar

Även när man campar måste man ju äta och ibland kanske fantasin tryter så det mest blir same same every day. Vi försöker att äta varierat och så ”bra” mat som möjligt även när vi är iväg med husbilen. Här vill vi därför tipsa om lättalag mat som passar för små utrymmen.

Vi har ingen ugn i vår bil, men vi har en sk Omnia. Det ser ut ungefär som en sockerkaksform, men funkar som en ugn. Allt blir så jäkla gott i den, särskilt pizza. Ett av våra bästa köp till Peppe!

Recept för Omina

Lagat i kastrull

Pasta med ostig skinksås

Pasta med mascarpone och spenat

Onepotpasta med vita bönor och basilika

Fiskbullar i tomatsås

Pasta med krämig skinksås

Pasta med champinjoner och tomater

Pasta med vit tonfisksås

Superenkel Pasta med tomat- och basilikasås

One Pot Pasta

Smått och gott!

Ljummen potatissallad med fetaost

Falsk potatissallad

Härlig Sommartallrik

Färskpotatis på grillen med räkröra

Kall pastasallad med räkor

Kesoplättar

Quesadilla med skinka

Enkel sillsmörgåstårta

Champinjoner fyllda med mjukost och bacon

Champinjoner med ostfyllning

Couscous-sallad med nektarin och getost

Krämig kvargfrutti

Banan- och jordgubbsfrutti

Vi kommer ut med nya recept hela tiden, ni hittar de m HÄR. Några recept finns filmande, så ni kan se hur vi gör – dem hittar ni HÄR.

HÄR kan ni köpa er egen Omnia. Klickar ni på länken får vi några kronor i provision, men det kostar inget extra för er. Däremot hjälper det oss att fortsätta med vårt receptskapande.

Hoppas ni hittar några nya favoriter. Berätta gärna vad ni tycker om ni testar något och lägger ni upp bilder på sociala medier så tagga mej gärna @marlenerinda så jag kan gilla era bilder 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi gjorde det!

augusti 4, 2022 Marlene Kommentarer 14 kommentarer

På Skånetrippen i April var vi till Smygehuk, Sveriges sydligaste punkt alltså. Där finns en avståndstabell som visar avståndet till bla Treriksröset. Där och då bestämde vi att vi skulle åka även till Sveriges nordligaste punkt under sommaren. Så det gjorde vi!

Efter att ha varit runt i Norge någon vecka, och avstickaren in i Sverige vid Riksgränsen för att besöka Ishotellet i Jukkasjärvi, åkte vi in i Finland en snabbis. För att nå Treriksröset måste man nämligen åka över gränsen till Finland och ta sej till Kilpisjärvi. Därifrån går man 11 km eller åker båt i 30 minuter, för att nå Treriksröset.

Vi ställde Peppe på campingen närmast gränsen, som också är närmast båten. Man har inte mycket att välja på om man vill bo på en camping, så de vet att ta betalt… hade vi inte behövt att duscha och lite annat, så hade vi fricampat men nu behövde vi det och fick snällt betala 37 Euro. Det är dyyyrt för en camping som inte rustat upp något alls de senaste 20 åren och är ganska sunkigt, men som sagt – inte mycket att välja på i närheten.

Det går två båtar dagligen till Treriksröset, 10 och 15. Vi valde den senare. Enligt information skulle man kunna köpa biljetter en timme innan, så vi stod där 75 minuter innan… ingen kom… förutom andra som ville åka med. 15 minuter innan kom de som skulle köra oss. 50 Euro per person kostar båten, tur och retur. Svindyrt! Men samma sak gäller här… inget annat att välja på, än fötterna.

Vi hade tur med värdet, solen sken och det var hyfsat varmt. Perfekt promenadväder. Snart var vi i land på andra sidan och började vår 3 kilometer långa promenad till röset. Vi gick snabbt, vi skulle hinna dit, ta bilder och ta oss tillbaka. Båten tillbaka väntade bara två timmar, vilket är precis på håret om man faktiskt vill se något på vägen. Vi skyndade oss så mycket vi kunde! Ändå räckte tiden knappt till.

3 kilometer är inte långt, men när marken är ojämn och går över både stock och sten så tar det ändå en stund. Väl framme finns det faktiskt tre ”rösen”, rättare sagt gula betongklumpar, den första står ute i vattnet och är bara förvirrande eftersom det inte står vad det är för klump. Sen finns en till höger som inte heller finns någon förklaring till och en större till vänster som är själva Treriksröset. Det är den sista som man är där för.

Vi kanske var 30 personer på båten, alla dem ville vi såklart inte ha med på bilderna. Så vi väntade tills de flesta hade varit där och var på väg tillbaka till båten. Då tog vi våra bilder och skyndande tillbaka. Då var det fortfarande folk efter oss, så vi var inte sist. Vi hann precis med båten tillbaka, det hade inte skadat med någon halvtimma till. Ett äldre par och en familj med små barn fick vi vänta lite på. För det priset borde man kunna få en liten stund till, som det är nu hinner man inte ta in naturen alls eller njuta av promenaden. Har man svårt att gå är det väldigt svårt att hinna fram och tillbaka.

Vi hann iaf det vi skulle och fick fantastiska bilder. Nu har jag varit där två gånger och Martin en, det räcker – vi behöver inte se det igen. Vi lyckades iaf se både Smygehuk och Treriksröset, södra och norra spetsen av Sverige, på bara tre månader. Lite coolt ändå 🙂

Nu skulle det såklart vara häftigt att se Nordkap…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nostalgiskt besök på Lill-Babs museum

juli 26, 2022 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Vi rör oss långsamt norrut, har lämnat Dalarna och varit i Hälsingland ett par dagar. I Järvsö besökte vi Lill-Babs museum och den gigantiska kyrkan där hon ligger begravd.

Förr låg Barbro ”Lill-Babs” Svenssons museum i hennes Caffär, men den finns inte längre. Nu har man flyttat alla föremål från museet till Stenegård och skapat en otroligt fin utställning med kläder, bilder och andra föremål. Just bilderna blev lite känslosamt för mej, då jag såg flera vänner och fd kollegor som inte finns med oss längre. Det blev riktigt jobbigt när jag såg en bild med Lill-Babs och Lasse Lindroth som jag pratade med bara några dagar innan han dog i en bilolycka 1999.

Bortsett från mina egna minnen så finns här mängder med fina, intressanta och roliga föremål. Massor med härliga scenkläder och bilder från när de bars på scen. Skivor, mikrofoner, smycken, skor, skor och ännu mera skor såklart. Möbler har man också flyttat hit och en jättefin tavla som hänger över ett fint gammalt bord som tom är dukat, antagligen med Barbros eget porslin.

Här finns också en gästbok som alla besökare får skriva i och en tavla med post-it-lappar, en sista hälsning från Barbros beundrarskara. Att hon var älskad finns ingen tvekan om och det förstår jag verkligen. Jag har haft förmånen att träffa henne vid flera tillfällen och även arrangerat en gala med Barbro och Malin som gäster. Det fanns inte en enda millimeter av ondska i den kroppen, bara godhet, generositet och kärlek. Jag har aldrig hört en enda ont ord om henne under alla år i den sk showbiz-branschen.

Jag träffade Barbro sista gången på Kristallen-galan 2017, tror jag… kan ha varit 2016. Som ett eget lite avsked, så här 4 år efter hennes död, besökte vi Järvsö kyrka där hon ligger begravd. En otroligt fin och jättejättestor kyrka, tydligen Sveriges största landsortskyrka. Strax nedanför kyrkan finns Brita och Barbros grav. Där var en strid ström av människor hela tiden, så hon är definitivt inte bortglömd.

Regnet hängde i luften hela dagen och det passade på något sätt in med min sinnesstämning. Bilden av Barbro och Lasse drog ner mej lite och den känslan har sedan legat kvar under dagen. Hans död var så otroligt onödig, så ung, nygift och skulle bli pappa. Det sista han sa till mej var att han för första gången var lycklig. Det blev jag påmind om idag.

Så jag skickar med en uppmaning till er idag: hitta er plats av lycka och vila i den. Hitta ert ”måbra” och var där oftare, det är lixom det som är viktigt.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vackra Sundborn!

juli 22, 2022 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Vi håller oss kvar i Dalarna, tog oss faktiskt bara en mil – till Sundborn. Många pratar om Carl Larssongården, den ville vi såklart se.

Efter två dygn på camping var det dax för fricamping. 500 meter från Carl Larssons gård i Sundborn, finns en stor parkering där man får stå helt gratis över natten. Så det gjorde vi!

Det var såååå fint! Vi stod precis vid Sundbornån med vacker utsikt över vattnet. Medan Martin jobbade klart kollade jag området och fixade biljetter till rundvandring. Trädgården kan man se dygnet runt helt gratis, men vill man se insidan på huset krävs biljett.

Klockan 16 gick vi bort och några minuter senare började visningen. Så otroligt intressant! Jag är inte jätteintresserad av konst och kan inte särskilt mycket, men det var otroligt spännande ändå att höra Carl Larssons och familjen historia och se en del av ursprungsinredningen. Dessutom av en guide i tidsenlig klädsel. Tyvärr får man inte fota inne i huset, så ni får åka dit på eget besök.

Men i den vackra trädgården får man fota och det gjorde vi! En stor härlig trädgård, precis vid vattnet, men massor av blommor och några båtar. Man förstår var Carl Larsson fick sin inspiration ifrån och att han var väldigt mån om sin familj och väldigt barnkär.

Hans fru Karin var också konstnär och mycket av hennes alster finns inne i huset, men också som en liten utställning i närheten. Den hann vi dock inte med.

Jag måste verkligen rekommendera ett besök här och även på Hyttnäs som ligger brevid. Hela området är jättefint!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

55 meter under marken

juli 19, 2022 Marlene Kommentarer 11 kommentarer

Vår norrlandstripp går vidare. I söndags lämnade vi Gävle och styrde Peppe mot Falun. Ett av målen var att besöka Koppargruvan, nu är det gjort!

Det blev sent i lördags, eller tidigt i söndags kanske man kan säga… Så det var tur att nästa etapp inte var så lång. Vid 10.30 väckte vi vår värd och sa bye bye, för den här gången. En dryg timma senare checkad vi in på First Camp Lugnet – Falun. Vi åt lunch och jag hann ta en liten tupplur innan vi blev upphämtade av kompisar.

Å och K bor egentligen i Jönköping, men har sommarhus i Dalarna. Vi ses alldeles för sällan, så de bestämde sej för att hänga med oss till Falu Koppargruva. Av oss fyra var det bara jag som hade varit där förut. Och jag ser det gärna igen!

När man går på tur i gruvan får man första ta på sej hjälm och regncape. Sen går man ner i gruvan i etapper och stannar där det finns något extra intressant att se eller guiden vill berätta lite särskilt om. Såklart får man veta en massa om gruvans historia, hur den upptäcktes och hur det var att arbeta i den. Men också om gruvindustrin genom åren och lite annat.

Det är lite kyligt ner i gruvan, ca 5 grader året om, och lite blött. Men det är inte trångt, mörkt eller läskigt som en del verkar tro. Inte alls klaustrofobisk heller. Jag kan gå rak på alla ställen utom ett, Martin fick huka sej lite. Numera finns el i gruvan och lampor överallt. Med detta sagt finns alltså inga ursäkter att inte gå ner.

Det är jätteintressant, tycker iaf jag, annars hade jag ju inte velat se det igen och heller inte rekommenderat det för andra. Rundturen tar knappt en timma och man får se de mest intressanta delarna. Bla väggen där flera kungligheter skrivit in sina namn i guld.

Men även ovan jord är det intressant. Här finns bla ett museum, som är kanon om man har barn. I två olika hus kan man se hur familjen Eriksson, levde på sent 1800-tal och i mitten av 1900-talet. Här finns också små butiker, caféer, en restaurang och en massa annat. Det går även ett litet tåg med guide runt en del av området. Har man husbil kan man faktiskt stå på parkeringen utanför någon natt mot en avgift.

Ja, jag tycker sånt här är så kul och åker gärna dit igen!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En dag på Mackmyra

juli 16, 2022 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Norrlandstrippen har börjat och levererat ordentligt redan första dagen. Vi har sett ungefär varenda millimeter av Mackmyra, hört hela företagets historia och gjort roliga intervjuer. Och smakat lite whisky såklart!

Äntligen är vi på väg. Vi har packat, packat om och packat lite till. Det är inte lätt att packa för temperaturer mellan 5 och 25 grader, för olika tillfällen och väder. Dessutom måste vi ta hänsyn till lastvikt och utrymme. Vi har mailat fram och tillbaka med olika företag och bokat tid för besök och intervjuer. Vi ska ju som sagt inte på semester, utan jobbar på som vanligt.

Till slut ansåg vi oss färdiga och drog från Tumba efter jobbet i torsdags och hamnade hos vår husbilskompis Tobbe i Gävle aka Plåtis-Tobbe. Så himla praktiskt med vänner som har plats både för sin egen och en påhälsande husbil. Tobbe hälsade oss välkomna med rosé i glasen och Ahlgrens bilar. Idag knackade han på med nybakat bröd till frukost! Han är en riktigt pärla.

Norrlandstrippen är alltså långt ifrån semester, vi har bokat in lite jobb redan i förväg och mer blir det på vägen. Mackmyra i Gävle var inbokat i förväg, så det var bara att ta cyklarna och trampa iväg efter lunchen igår.

Vi blev visade runt och fick se varenda detalj av tillverkningen, bunkern där faten ligger till sej och allt annat som hör Mackmyra till. Dagen avslutades med en liten provning av fyra olika whiskysorter. Allt dokumenterades såklart både med vanlig kamera och på film. Snart kommer en film på youtube HÄR.

Det var så otroligt intressant och roligt att få se allt. Jag har haft kontakt med Mackmyra i flera år och skrivit om deras produkter, men aldrig varit där. Det var något jag verkligen sett fram emot och nu när jag väl varit där så kan jag verkligen rekommendera det till er som också är ute och åker. Ta en dag med rundvandring, provning och middag – det är så himla trevligt! Och gott!

Har ni tid och intresse så ska ni även ta er till Mackmyra bruk, det var lixom där allt började. Så dit cyklade vi idag, 1 mil fram och tillbaka. Lika långt igår, nu behöver häcken vila 🙂

Imorrn fortsätter norrlandstrippen, då lämnar vi Gävle och drar till Falun. Där ska vi möta upp min bästa kompis Å och besöka Falu Koppargruva. Det ska bli så himla kul!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ställplatser och campingar på vår tur i Skåne

juli 14, 2022 Marlene Kommentarer 10 kommentarer

I april åkte vi runt i Skåne. Vi började på östkusten, med den stora husbilsträffen i Sölvesborg (Blekinge), sen drog vi ner längst hela den skånska kusten. Här kommer hela resvägen och alla ställen vi övernattade på. Hoppas det kan hjälpa er när ni ska åka runt 🙂

Det kan tyckas sent att redogöra för alla platser, så här nästan tre månader senare. Men det har tagit tid att få till bilder och filmer till alla platser, nu är det äntligen färdigt! Alla uppgifter och priser är från April -22.

Kiviks familjecamping

Vi började alltså vår resa runt påsk med den stora husbilsträffen i Sölvesborg. Efter den var vi helt slut och tog en natt på Kiviks Familjecamping. Det är en lugn camping med butik, minigolf och grillplatser. Helt ok när man bara vill pusta ut, som vi ville. Det är även nära till Stenshuvud och Kiviks musteri.

Allt var fräscht och fint och campingen går att förboka, vilken var en fördel just då. Här kan man både tömma gråvatten, toa och fylla på vatten. När vi var där kostade det 260 kr inkl el. Här finns en film från vårt besök.

Kåseberga Ställplats

Jag har sett Ales Stenar förr, men ville såklart visa Martin platsen. Det är ju så häftigt, mäktigt och konstigt. Vi fick tips om Kåseberga Ställplats som ligger precis nedanför stenarna, det tar kanske 10 minuter att gå dit. Ett tips är att gå upp till Ales Stenar vid solnedgången, det är magiskt!

Ställplatsen är en gammal fotbollsplan, servicehuset är ett omklädningsrum. Det är helt ok för mej, så länge jag kan låsa om mej när jag duschar. Och det kan man. Här är rätt enkelt, men ändå trivsamt. Jag tror det är 24 platser med el som inte går att förboka – men det är alltså rätt stort.

Här finns ingen tömning, men toa och dusch. Går man nerför trappen på ”servicehuset” så hittar man fräschare alternativ än det som är uppe på utsidan. Här betalade vi 180 kr med el. Här kan ni se vår film från Kåseberga Ställplats.

Trelleborg Strand Camping

Här trivdes jag!!!

Det var lite knepigt när vi kom och ingen var på plats. Där stod vi vid en stängd bom och såg nog ganska vilsna ut, men så hittade vi en kod i vår bokning och kunde komma in. I början av säsongen är man alltså rätt ensam på campingen, men det är helt ok.

Här är rent och fräscht, man ser stranden och den långa bryggan. Det finns tvättmöjligheter och tömning av gråvatten och toa, samt påfyllning av vatten. Fina kök med matplatser men även en restaurang vid stranden.

Det renoverades och fixades lite överallt och är säkert jättefint nu. Här betalade vi 230 kr för en ställplats inne på området, med el. Det finns en särskilt del som är nästan bara för husbilar.

Här kan ni se filmen från campingen. Hit kommer vi gärna tillbaka!

Falsterbo Resort

Det är samma ägare till Trelleborgs Camping som till Falsterbo Resort, det märks kanske lite. Men Falsterbo känns som värsta lyxstället! Receptionen har en butik och en stor härlig takterrass. Här finns minigolf, padelbana (har jag för mej) och en massa annat. Man ser inte stranden, men en lång härlig strand finns bara fem minuter bort.

Här finns 22 ställplatser närmast stranden och det kan ju låta härligt – tyvärr var det väldigt mycket träd och buskar och begränsat med sol där. Det var också ganska nära tömningen av gråvatten och toa som man måste passera varje gång man skulle till stranden. Ingen fara egentligen, då det var rent och fräscht – men kanske något man ändå vill känna till.

Vi gillade det, perfekt när man skulle cykla runt och upptäcka Falsterbo och Skanör. Lagom cykelavstånd till allt. VI betalade 250 kr per natt. Här kan ni se filmen från Resortet.

Norra Hamnen – Helsingborg (Parapetern)

Vi chansade och hade tur att få en plats, trots att vi kom långt efter lunch. I april finns det kanske ett 20-tal platser, alla med el, och det tar slut snabbt. Ställplatsen i Norra Hamnen är perfekt när man ska upptäcka Helsingborg. Det är nära till allt! Dessutom ser man över till Danmark och när solen skiner känns det som man är utomlands. Så härligt!

Här finns tvättmöjligheter och ett fräscht servicehus med toa och dusch, men inget annat. Dessutom står man inte riktigt med de där 4 meters avståndet som är önskvärt i Sverige, det är ganska tätt mellan bilarna. Ändå trivdes vi väldigt bra. Solnedgångarna var magiska!

VI betala 300 kr natten inkl el. Här är filmen från Ställplatsen i Norra Hamnen.

First Camp Malmö (Sibbarp)

Här hade vi kunnat haft det hur bra som helst, om det inte pågått ombyggnation på flera ställen som lät väldigt mycket. Just då byggdes det överallt, så vi bad om att få byta plats, nu är det säkert både fint och lugnt.

Campingen har både tomter med gräs och ställplatser med asfalt. Vi testade båda och tyckte bägge funkade, även om gräs såklart är lite mysigare. Bara några minuter bort ligger vattnet och där har man en magisk utsikt över Öresundsbron. Missa inte den! Dessutom ligger Malmö på lagom cykelavstånd, hur smidigt som helst. På sommaren går även en buss till city, med hållplats precis utanför campingen.

Här finns allt man behöver, tvätt, toa, dusch, tömning och påfyllning – det är ju trots allt en stor camping. Vi betalade 300 kr med el. Här finns filmen från Sibbarp.

Ställplatsen i Limhamn

Här bodde vi inte, men cyklade förbi och kollade läget. I april var det inte många tillgängliga platser (12 på vintern), det är nämligen en båtklubb där platserna är upptagna av båtar till den säsongen börjar. Men det finns hela 50 platser när båtarna är i vattnet och då skulle jag tro att det är väldigt mysigt här. Här kommer vi absolut att stanna nästa gång, vi gillar ställplatser bättre än campingar.

Här finns både toa, dusch, tömning, påfyllning och grillplatser. Priset är 220 kr inkl el. Här är filmen därifrån.

—–

I april finns inte jättemycket att välja på och eftersom vi skulle jobba under tiden så behövde vi el och ville kunna boka plats i förväg för att komma lite senare på dagen och säkert få en plats. Så detta är resultatet, 7 olika platser där vi stod 2-3 dagar på varje ställe (förutom i Limhamn och hos vänner).

Favoriten var Norra Hamnen i Helsingborg, det låg så himla bra, på andra plats kom Trelleborg och närheten till stranden. Men på det stora hela var vi nöjda med det mesta, alla har något positivt. Ta bara utsikten över Öresundsbron i Sibbarp eller närheten till Ales stenar, magiskt!

Nu väntar en ny långresa med en massa nya ställplatser och campingar. Snart drar vi till Treriksröset via Norge och i bästa fall Nordkap, över till Finland och tillbaka ner genom Sverige. Har ni tips på ställen att övernatta är de mer än välkomna.

Ni får gärna följa vår resa på vår youtube-kanal ”Jikitas på äventyr” 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu börjar nästa planering…

juli 1, 2022 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Vi har precis lämnat Kalmar efter några härliga dagar där, nu åker vi väster ut. Tvärs över hela landet! På 4 dagar ska vi se 3 olika teaterföreställningar, men sen bär det av hemåt igen – nu ska nästa resa planeras.

I onsdags var det precis ett år sedan vi fick hem Peppe och som vi fått se mycket tack var honom. Bara i år har vi åkt runt en månad i Skåne och varit i Småland ett par vändor, av olika anledning. Just nu har fokus varit midsommar och teater, men snart väntar en rejäl långresa. Då ska vi ta Peppe utanför Sverige för första gången 🙂

På måndag drar vi hemåt igen, men det är bara för att packa om och planera nästa tripp. Vi blir hemma en dryg vecka, sen är det dax att ta oss an Norge, Norrland och Finland. Planen är att åka upp till Åre och in i Norge via Duved, sedan köra upp till Tromsö eller kanske hela vägen upp till Lofoten. Över till Finland för att kolla in Treriskröset, ner till Karleby i Finland där vi har en kompis och in i Sverige igen vid Haparanda och fortsätta neråt genom Sverige. Det kan bli Vildmarksvägen en bit… Så ge oss alla tips ni har på den här vägen!

Det enda vi egentligen vet är att vi ska till Järvsö Camping, för där har vi vunnit två nätter med middag och allt. Vi har kompisar lite överallt, bla i Hälsingland, Dalarna och Gävle som vi nog kan bo hos någon natt, men i övrigt vet vi ingenting – inte ens hur länge vi blir borta. Vi vet att vi måste vara hemma runt den 22/8, pga födelsedagar och jobb.

Men först blir det alltså lite teater, igår Bäddat för trubbel på Krusenstiernska i Kalmar, imorrn 100-åringen på Tjolöholm i Kungsbacka och på söndag Åsa-Nisse på Vallarna i Falkenberg. Love it!

Innan vi åker hem hinner vi nog med en sväng på Ullared också, måste ju köpa myggmedel inför nästa tripp 😀

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Jobb och midsommar på Kattugglans ställplats

juni 27, 2022 Marlene Kommentarer 9 kommentarer

Efter en rätt tråkig upplevelse och första natt ute på rull, åkte vi till Kattugglans Ställplats utanför Ljungby. Där var det betydligt trevligare än i Åseda.

Meningen var att vi skulle vara 3 nätter i Åseda, men där trivdes vi inte alls utan åkte vidare direkt. Vi skulle egentligen komma till kattugglan på onsdagen, men nu blev det redan på måndagen istället.

Kattugglan är en liten ställplats, med bara 16 platser. 3 av dem har elstolpe, så det valde vi de första två dagarna för att kunna jobba. Elplatserna är på ena sidan vägen, nära servicehus och bekvämligheter – platser utan el är på andra sidan vägen alldeles vid vattnet.

På onsdagen rullade vi alltså över vägen och upptäckte snart att vi faktiskt inte behöver så mycket el. Våra solpaneler klarar att vi jobbar från bilen, trots två datorer, Wi-Fi och telefoner. Så himla bra!

Tidigt hade vi bestämt att vi skulle fira midsommar med våra husbilskompisar Ludde och Anneli på just Kattuggla. Ytterligare några ekipage anslöt, en av dem kom samma dag som vi, sedan kom alla vartefter. Vi stod ”skavfötters” med Ludde och Anneli för att kunna umgås ordentligt och hade gott om plats att duka långbord mellan bilarna.

Vi hittade en bra slinga för promenader som vi tog varje dag. 2 km ungefär i värsta John Bauer-skogen, så himla mysigt! Här gick vi på midsommarafton för att plocka blommor till midsommarbordet och Annelies krans som hon absolut skulle ha 🙂

Midsommarafton blev en rätt lugn historia. Vi var 5 ekipage och 10 personer. Förmiddagen fördrev vi mestadels var och en för sej. Ludde och jag testade roddbåten och sedan testade Annelie och jag trampbåten, det gick sådär… den var omöjlig att styra, så vi gav upp rätt snart. Annelie hoppade över till Ludde och jag gick upp till Martin.

Vid 17 dukade vi upp och åt en gemensam middag. Med många olika matpreferenser hade var och en med sitt eget, det blev enklast så. Vi hade en stor sillsmörgåstårta som vi erbjöd alla att smaka, ändå fick vi äta det till lunch dagen efter. Kvällen avslutades hyfsat tidigt, skönt med folk som är ungefär lika kvällströtta som vi 🙂

Midsommardagen gick i ungefär samma tempo som dagen innan, väldigt lugnt. Och avslutades runt öppen eld nere vid vattnet. Sista kvällen tillsammans, det var dax att åka vidare. Efter nästan en vecka med socialiserande var vi rätt trötta, vi är helt enkelt inte vana att umgås så länge med så många.

Vid 10 på söndagmorgonen drog vi iväg mot ställplatsen i Påskallavik. En favorit som vi upptäckte förra året. Här skränar måsarna som en stor ostämd orkester och bilar passerar, men det gör inget. Här trivs vi och ska stå till imorrn. Kanske kan nästa midsommar bli här? Vi vet att Ludde och Annelie skulle älska platsen. Då skulle Annelie kunna bada dygnet runt 🙂

Tänk att vi skulle få så härliga vänner genom att skaffa husbil. Tack Peppe för vårt nya rullande liv. Vi är så tacksamma för att vi köpte dej och hur du berikar vårt liv. Vi går aldrig tillbaka till vårt gamla liv! Det är så här vi vill leva!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Ett hektiskt dygn på nya Viking Glory

juni 18, 2022 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

Vi gillar vatten, båtar och kryssningar. Så pass att vi gifte oss på en skärgårdsbåt och bröllopsresan var en Medelhavskryssning. Men helt vanliga finlandskryssningar går också bra, särskilt när fartygen är så fina som nya Viking Glory 🙂

Vi fick åka med Östersjöns nyaste och största fartyg ( i linjetrafik) redan i mars, då hon bara var någon vecka gammal. Men då klev vi på i Mariehamn och hann egentligen bara skrapa lite på ytan av allt fartyget hade att bjuda på. Förra helgen klev vi på i Stockholm och åkte med fram- och tillbaka till Åbo. 23 hektiska timmar blev det och ändå hann vi faktiskt inte göra allt vi ville.

Äventyret började redan på terminalen i Stockholm, när vi hamnade mitt i ett bröllop. Runt oss stod kanske ett 30-tal bröllopsgäster uppklädda till tänderna. Paret skulle gifta sej ombord och sen skulle det bli party, vi tänkte att nu blir det nog svårt att sova… men inte alls! Vi märkte dem knappt, såg dem bara som hastigast i nattklubben på kvällen och väldigt trötta på hemvägen.

Vi är ju inte som alla andra och kryssar väldigt sällan för nöjes skull, även den här gången var det jobb. Vi skulle filma och fota allt såklart, alltså hade vi ett gäng punkter att klara av och mötestider att hålla. Direkt när vi klev på var det middag i a la carte-restaurangen Kobba. Där fick vi en fyrarättersmiddag med passande dryck och en aperitif att startar middagen med.

Kobba meny bestod av lax med senapsfrö och gurka till förrätt, dry Age-oxe med benmärg och löjrom till varmrätt, ost med kamomillskott och honung som mellanrätt och jordgubbar med mandelmousse och myntaglass till efterrätt. Allt så himla gott och man kan absolut säga att vi blev mätta.

Vi satt länge och åt, missade både avgång och solnedgång – det som brukar vara rätt viktigt för oss att dokumentera, men men… efter middagen tog vi ett varv runt båten innan vi slog oss ner i nattklubben där vår vän Marina stod för kvällens underhållning. När hennes pass var slut vid midnatt satt vi och pratade alldeles för länge. Men det var så mysigt!

För att se soluppgången skulle vi vara tvungna att vakna strax efter 3 eller nåt sånt, så det fick vara. Istället tog vi en pytteliten sovmorgon och gick direkt till SPA som vi skulle kolla in. Så himla fint och vi hade gärna tillbringat hela dagen där. Nu fick vi nöja oss med att filma och fota och prata med den supertrevliga personalen. I SPA finns ett litet gym med löpband och roddmaskin med utsikt över havet. Här finns flera pooler, en med liggstolar och extra varmt vatten och så klart med utsikt över havet. Bastu, ”kylrum”, behandlingsrum och en massa annat finns där också.

Vi åt sk premiumfrukost i Kobba och såg fram emot våfflorna, som inte fanns… oklart varför… Här finns allt kallskuret som buffé och det varma beställs vid sidan om. Te får man i en stor kanna, dock med små kaffekoppar till. Vi vill ju ha te i stora muggar 🙂

Mätta och belåtna mötte vi upp intendenten som först visade oss Fyren, som är en roterande del av restaurangen. Här passar det perfekt med mingel av olika slag, det är sååå häftigt! Sen fortsatte vi till kommandobryggan för möte med kaptenen. Att besöka hjärtat, eller kanske hjärnan, på ett stort fartyg är rätt speciellt. Man får ju inte gå runt hur man vill direkt och aldrig ensam, kaptenen bestämmer allt. Just den här gången var det en kvinnlig kapten vid namn Pamela, tror det är första gången vi träffar en kvinnlig kapten faktiskt. Även intendenten var kvinnlig och bägge ganska unga, himla kul tycker jag.

Efter besöket på bryggan utforskade vi tax-free och resten av fartyget. Glory är 222 meter lång, så där är lite att kolla in. Åker man på en nöjeskryssning blir det inte många steg, när vi åker blir det måååånga. Tror vi hade 13000 steg innan vi klev av och då var inte dagen slut. Intrycket av hela fartyget är att det är mer en hotellkänsla än fartygskänsla. Glöm de gamla finlandsbåtarna med mörka paneler och fläckiga heltäckningsmattor. Nu är det ljust, fräscht och lite lyxigt! Nattklubben känns mer som en hotellobby, precis som de flesta andra gemensamma utrymmena.

Dagen gick väldigt snabbt, snart var det dax för lunch som skulle ätas i buffén. Glorys restaurang ”The Buffé” är jättestor, ljus och luftig. När vi var här på pressträffen i mars satt vi kvar sist och det var samma sak den här gången, personalen fick sparka ut oss. Det är jättemysigt att sitta där! Vi fick komma in nån kvart innan de andra gästerna för att kunna filma och ta fina bilder. Sånt underlättar väldigt mycket, men några undrar såklart och blir lite missnöjda när vi får gå före.

Min favorit på buffén är skaldjuren, där brukar jag fastna. Men det finns ju så mycket gott och något för alla, man kan tom snickra ihop sin egen sallad med massor av goda tillbehör. Sånt gillar jag! Eftersom jag alltid börjar med skaldjuren och äter mej hyfsat nöjd där, så blir det inte så mycket av det andra – men lite kött, pommes och sås brukar det ändå bli. Det äter jag så sällan hemma. Intrycket av all mat under vårt dygn är att allt är fräscht, vällagat och väldigt gott. Generösa portioner även i a la carten och vackert serverat. Vi var definitiv inte hungriga när vi klev av 🙂

Ett dygn går fort när man ska utforska en så här stor båt, så snart var det dax att kliva av igen. Det hade inte varit dumt alls att mysa lite på däck i solen och koppla av i hytten, men så funkar det inte när man ska göra ett jobb. Eller… så funkar inte vi. Har vi ett uppdrag, så tar vi det på allvar. Alltså utnyttjar vi tiden till max för att se, göra och testa så mycket vi kan – så att vi sedan ska kunna visa andra (er) hur det faktiskt är. Å det hoppas jag att vi lyckats med. Filmen från kryssningen kan ni se HÄR, där kan ni såklart även se besöket på kommandobryggan och intervjun med kaptenen.

Hoppas vi gjort er lite nyfikna på nya Viking Glory. Är ni sugna på en egen resa nu?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi lyckades lura allihop!

maj 31, 2022 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

En av våra husbilskompisar fixade träff helgen som gick. Vi hade verkligen inte tid och tackade nej. I sista minuten ändrade vi oss, men sa inget till nån. Så himla kul att se allas miner när de såg oss 🙂

Sedan vi kom hem efter Skåneresan har vi haft fullt upp och än är det inte över. Förra veckan skickades bouppteckning till slut in och vi fick även ok på lägenhetsbesiktning och godkänt byte för svärfar och hans granne, samt flyttdagen bestämdes. Två stora projekt som äntligen snart är i hamn.

När snacket om en ny husbilsträff kom upp var det otänkbart. Det fanns definitivt inte tid. Men vi behöver ny energi och det får vi i husbilen, så vi ändrade oss. Vi kan ju jobba var vi än är, så länge det inte är ett fysiskt möte eller event, så vi packade in datorerna och drog iväg.

I tisdags rullade vi in med husbilen på ett nästan tomt Kust Camp i Gamleby. Där stod vi och jobbade fram till torsdagen, med sjöutsikt, fågelkvitter och vågbrus. Det där med sjöutsikt till frukost är inte helt fel. Strax efter lunch på torsdagen började det rulla in gamla och nya vänner som skulle på träffen. De blev såååå förvånade 🙂

Vi hade ju sagt att det var omöjligt för oss att komma. Och på sociala medier la vi upp gamla bilder hemifrån, på så sätt misstänkte ingen ens att vi var ute och åkte. Det vara bara vår närmaste familj som visste var vi var. Men det är svårt att vara hemlig när sociala medier finns, jättesvårt faktiskt.

De första som kom till campingen var Thomas och Mari från Hallsberg. Den underbara dialekten som man blir så glad av – Vad gör ni häääär??? Utbrast de förvånat. Å så lät det vart efter ekipagen rullade in. Vi fick be alla som kom att inte avslöja oss, Peter som fixat allt skulle nämligen inte komma förrän dagen därpå. Så alla hjälpte oss att mörka och ljög tom för att inte skapa misstankar.

När Peter väl dök upp fattade han inte att det var vi förrän vi bokstavligen stod framför honom. Trots att hans fru flera gånger sa till honom, men han var så inne i sitt och vi skulle ju inte vara där… han började gapskratta när han väl fattade. Allt finns tack o lov på film, vi ska bara redigera den så får ni också se deras miner. Det var så himla roligt och blev så otroligt lyckat.

Vi blev kanske 15 bilar och hade jättemysigt. Trots skyfall, kyla, blåst och gråväder. Campingen har ett fint kök med ett större gemensamhetsutrymme som vi kunde vara i och på så sätt träffas och äta tillsammans. Det blev jättebra trots vädret, och vi satt ute så fort det var minsta sol och varmt.

Det är alltid lika tråkigt när ekipagen börjar rulla iväg och den här gången skulle vi inte åka vidare utan hem, så det var lite extra tråkigt. Men nu är det bara 3 veckor till midsommar och då ses några av oss igen. Innan dess är flyttbestyren över och i bästa fall ligger lilla bilen ute för försäljning. Ytterligare några punkter som kan bockas av.

Helgen gav verkligen energi, så nu orkar vi lite till. Förlåt alla som vi lurade 😛

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Kul möte med Mästerkock!

maj 26, 2022 Marlene Kommentarer 8 kommentarer

Det är så mycket som jag vill berätta från vår Skåne-resa, men jag har helt enkelt inte hunnit. Vi såg massor med intressanta platser, träffade mängder med trevliga människor och åt massor med god mat. Mastio i Limhamn var en av alla höjdpunkter!

Har ni följt Sveriges Mästerkock på TV4? Det har vi. Vi har å andra sidan följa alla Mästerkockar i alla kanaler, älskar särskilt den från Australien! 2015 vann Sandra Mastio den svenska upplagan och blev bland annat uppmärksammad för sina fantastiska pizzor med jättekonstiga toppingar. Ett tag efter vinsten startade hon och hennes man Pizzerian Mastio i Limhamn utanför Malmö. När vi av en slump cyklade förbi där passade vi på att träffa Sandra och göra en intervju.

Vi satt i solen på bryggan utanför hennes restaurang och pratade länge. Vilken härlig person! Hon skadades svårt i en olycka för några år sedan, så hon jobbar inte längre full tid inne i restaurangen, men är högst delaktig i verksamheten. OCH hon bestämmer såklart om toppingen på pizzorna.

Pizzerian har bara fyra pizzor på sin meny, vilket är lite udda. Å vad sägs om en pizza med rapsskott… jättekonstigt och jättegott! Den enda pizzan som alltid finns med på menyn är Maggan (en Margarita), de andra tre byts ut ungefär en gång i månaden. Lite beroende på tillgång av de råvaror som Sandra villa använda. Rapsskott finns såklart bara under en väldigt begränsad period. En sak till som är lite speciellt, eller mycket speciellt… är att man inte får ändra toppingen som gäst. Alla produkter är exakt avvägda för att få en särskild smakupplevelse om man tar bort eller lägger till något förändras smaken. Sandra är proffs, man får helt enkelt lita på henne.

Vi fick smaka två pizzor, Maggan och Raspborg, så otroligt goda! Jag tror faktiskt att Raspborg är den godaste pizza jag ätit. Rapsskott har jag definitivt inte ätit förut, men det var ju sååå gott! Ni måste verkligen åka dit om ni är i närheten, det är tom värt en liten omväg. Våga ta pizzan med de konstigaste produkterna och lita på Sandras smaklökar. Det är sååå konstigt och så himla gott!

Hela intervjun från bryggan och pizzaprovningen kommer på vår youtube-kanal inom kort.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube