Vad man gör på sin semester är förstår helt och hållet upp till var och en. Men att skilsmässorna är flest efter sommaren talar ändå ett ganska tydligt språk; många av svårt att vara lediga tillsammans. Just i år när vädret varit dåligt och man kanske tvingats att umgås extra mycket, kanske man skulle ta en liten stund till eftertanke…

Många bygger om eller hälsar på/tar emot besök av släkt och vänner under nästan hela sin ledighet. Man får inte en minut för sej själv och ger sej inte chansen att varken ta hand om sej eller sin familj. Det kanske är precis så man vill ha det och då är det väl ok, men tydligen är detta orsaken till väldigt många slitningar inom familjen.

Att vårda sina relationer handlar om att fundera på hur man vill ha det och prata med varandra för att jämka ihop sina behov. Att umgås, ha roligt, ta på varandra och njuta i varandras sällskap är nödvändigt för att man ska orka hålla ihop. Just att ha roligt tillsammans, är vår familj mästare på. Vi gör mycket tillsammans och skrattar mycket. Martin och jag träffas ju dygnet runt eftersom vi både lever och arbetar tillsammans och jag kan ärligt säga att vi har det jättebra. Det finns inga konflikter eller negativa tankar mellan oss, vi är sällan oense men kan prata om allt som berör oss och vår relation. Självklart så är det oerhört viktigt att han älskar mina ungar, annars skulle han inte finnas i vår familj. Det skulle helt enkelt inte vara rätt man för mej.

Igår när vi var ute och gick sa jag till Martin: ”Just nu är jag precis där jag vill vara. Jag önskar ingenting mer än det jag har just nu.” Jag njöt verkligen av tillvaron och lugnet av att bara vara. Vi har haft en tuff tid, men nu ser det ut som att vi är igenom. Vår familj har klarat sej helskinnade ur helvetet och det har vi gjort tack vare hårt arbete, inte pga tur eller slumpen. Jag vill att alla i min familj ska känna sej älskade och värdefulla. Att de tillför något viktigt för att de är just den de är.

Alla människor är viktiga, men det är många som inte vet om det eller får känna det. Om vi gav våra små barn uppskattning för sin person istället för den fina teckningen de målat så skulle mycket vara vunnet. Då skulle det lilla barnet veta att det är unikt och väderfullt och få detta med sej längre upp i åldern och på så sätt bli en tryggare individ. Att säga till en person ”Du är en fin människa med ett vackert hjärta” är nog inte så vanligt. Men det är dit vi måste komma. Jag kastar gärna ur mej komplimanger och möts ofta av misstänksamhet från de som inte känner mej. De ser ut som om jag vill ha något av dem och svarar oftast inte. Sorgligt.

Likväl som vi vårdar våra relationer till andra måste vi även vårda relationen till oss själva. Att bli vår egen bästa kompis. På så sätt skulle vi inte skada vår kropp med tobak, alkohol och stress. Man säger ju till sin bästa kompis att dessa saker är skadliga och att man vill sin bästa kompis det bästa. Varför ser vi inte oss själva som vår bästa kompis och tar hand om oss därefter? Vad skulle din bästa kompis säga till dej?

Något är fel i vårt samhälle när ytan betyder allt och en fulltecknad kalender är det finaste man kan ha. Det förgör oss, skadar oss och skadar våra relationer. Detta måste ändras! Men ingen kan ändra detta åt oss, vi måste börja hos oss själva och göra grovjobbet på egen hand. Så börja idag; hur vill du ha ditt liv – sträva därefter!