maj, 2013 -

Ovanlig brudbukett

maj 31, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Brudbukett

Kikar förbi bloggen en snabbis för att uppdatera er lite på vad som händer. Jag har ju inte hunnit skriva så mycket under veckan, kan man väl säga…

Det händer mycket och allt händer väldigt fort och omlott. Jag har ingen aning om var tiden tar vägen, men försvinner gör den. De där 24 timmarna man har på ett dygn räcker inte riktigt till i nuläget, men jag vet ju att det bara är tillfälligt. I vanliga fall hade jag varit enormt stressad, men jag mår faktiskt helt ok. Allt som händer är roliga saker, men det är ju en del som måste planeras och förberedas.

Nu har vi iaf jobbat klart för veckan och har hela 11 dagars ledighet framför oss. Idag fyller min pappa år, så vi ska strax åka dit och grilla och låta Baileys bada. Jag har fixat bröllopspresenten till imorrn, men har fortfarande ett tal kvar att skriva. Tur att vigseln inte börjar förrän 15.45… Kläderna är planerade och allt är rent och framplockat. Jag lyckades även klämma in ett par timmar i tingsrätten efter lunch, det var ett akut ärende som jag tyckte att jag kunde hinna med och det gjorde jag ju 🙂

DHL har varit här med ett STORT paket från Skip Nutrition med en massa grejer som jag ska få prova under några veckor för att se om jag får bättre kvalité i min träning och kanske får magen att fungera bättre. Ska bli spännande att se hur grejerna kommer att funka. Men jag ska inte sätta igång förrän den här karusellen är över, så det får bli nästa fredag.

Jag har också auktionerat ut mina rabarber. Jag hade hur mycket som helst och nu när trädgården ska städas så ville jag även skörda de gigantiska palntorna. Så jag auktionerade ut dem på Facebook, det var först till kvarn. Min kusin (hon som gifter sej) ville ha lite till en paj och tyckte hon kunde få det i bröllopspresent, så lite la jag undan till henne. Resten var det huggsexa om, jag hade kunnat ge bort hur mycket som helst. Många ville ha! Allt utom det jag lagt undan hämtades nästan direkt och till kusinen gjorde jag en bukett av rabarberblommorna. En brudbukett helt gratis 🙂

Jag är nästan i fas med mej själv, ligger kanske lite efter med städning och motion. Men imorrn har jag halva dagen på mej att ta hand om mej och sen ska vi börja städa på söndag. Då har Martin och Junior husarrest, Senior jobbar. Sen har vi ytterligare två dagar på oss att förbereda studenten, vi har tagit ledigt hela nästa vecka för att hinna allt.

Imorrn är det bröllop, dagen vi väntat länge på! Det ska bli så otroligt härligt att se lilla kusinen få sin fina man. Och det ska bli spännande att se hennes reaktion när jag håller talet, det är nog inte alls som hon tänkt sej… Mest bus blir det, men lite berörd kommer hon nog att bli och kanske jag också… imorrn vet vi.

Ha en fin fredag, nu ska vi fira födelsedag!

Eufori på Vårruset!

maj 30, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

I höstas sa jag till Martin att om Vårruset gick en måndag, så skulle jag vara med. Det tog väl tre sekunder, så hade han kollat upp när loppet skulle gå av stapeln och visst skulle det gå en måndag! Ingen återvändo alltså… det var bara att gilla läget…

Så vi berättade om mina planer för våra medlemmar och sa att de gärna fick göra mej sällskap. Vi hade inga större förväntningar, utan tog det mest som en kul grej. Skulle vi få ihop ett helt lag så skulle vi iaf få en trevlig picknick. Vi fick inte bara ihop ett lag, vi fick ihop sex!!! Till slut var vi alltså 36 pers som hade anmält oss, helt galet!!!

Det häftigaste är att vissa fortfarande är ganska stora och hittills inte ens kunnat tänka sej att springa för att hinna med bussen… nu skulle de alltså springa 5 km, eller iaf ta sej runt på nåt sätt. Vart efter veckorna passerade så uppdaterade jag gruppen om mina framsteg och jag fick även höra om deras. När vår största tjej berättade att hon gått/sprungit 6 km i ett sträck var jag så imponerad att jag höll på att trilla av stolen. Jag är så otroligt stolt över henne!

I måndags var det alltså dax! Martin, jag och Mandisen packade in oss och alla grejer i bilen och åkte hemifrån redan 14.30. Allt för att kunna packa upp oss och ställa ordning allt i lugn och ro och hitta en bra plats att samlas på. Mandisen och jag satte upp partytältet, medan Martin gick 18 vändor fram och tillbaka till bilen för att hämta allt. Jag hade fixat goodiebags till allihopa och man kan inte ta så många i taget.

Solen sken lite tveksamt, men det kom iaf inget regn. Vid 17 dök de första upp och sen trillade det på i stadig takt. 18.50 gick Mandisen och jag ner till vår startfålla, då var det fortfarande några som inte hade kommit, men Martin höll ställningarna vid ”baslägret” och tog emot dem som var sena. Vi hade valt ”springa” och det var start för oss 19.20. Timern på telefonen sattes igång och vi sprang iväg. Å vi sprang faktiskt nästan hela vägen, Mandisen fick lite ont i knät så vi fick gå kanske 100 meter. Men vi höll drygt 8 km i timmen och kom runt på 37 minuter. Supernöjda!

Några medlemmar hade redan kommit i mål, andra kom vart efter. Den snabbaste sprang på 28 minuter och den långsammaste strax under en timme. Två av dem som var med hade fått den där häftiga känslan som man kan få av att springa som jag jämför med när man lärde sej cykla och upptäckte att ingen längre höll i cykeln. Ren och skär lycka, eufori. Så häftigt! Martin tyckte det var fascinerande att se alla som kom i mål, ALLA hade ett stort smile på läpparna och sken som solar.

När alla kom i mål åt vi tillsammans och sen gick var och en åt sitt håll vartefter. Inte en enda sur min, alla nöjda, glada, stolta och lite trötta. En helt otroligt härlig kväll blev det och regnet höll sej borta. Vi plockade ner tältet och gick mot bilen, även vi väldigt nöjda. Mandisen tyckte allt var jättekul och vill absolut göra om det. Det tog en stund att komma genom stan och hem, men när vi väl var hemma så var vi fortfarande lite upprymda och satt och pratade i soffan en stund. Tänk att det blev så många och att samtliga var nöjda med kvällen.

Vad händer om vi gör om detta nästa år? Blir det ännu fler som vill vara med? Klarar jag av att ta hand om fler? Kommer de att förvänta sej ännu finare goodiebags? En sak är iaf säker och det är att jag och Mandisen kommer att springa och då ska vi göra det på under 35 minuter 🙂

Vilka ska du lyssna på?

maj 30, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Snart kör sommarpratarna igång, ett program som jag gillar skarpt! Jag kollar schemat, markerar vilka jag ska lyssna på och skriver in i almanackan. Jag vet inte hur många väggar jag målat eller rum jag städat medan jag lyssnat.Vilka ska du lyssna på och vad gör du under tiden?

Juni
22: Jonas Gardell, 49, författare och dramatiker.
23: Maja Ivarsson, 33, sångerska i The Sounds.
24: Liv Strömquist, 35, serietecknare.
25: Lasse Kronér, 50, programledare och musiker.
26: Katarina Gospic, 29, hjärnforskare.
27: Peter Wolodarski, 35, chefredaktör för Dagens Nyheter.
28: Sarah Dawn Finer, 31, artist.
29: Carolina Gynning, 34, konstnär och tv-profil.
30: Kristian Gidlund, 29, musiker och journalist.

Juli
1: Virpi Pahkinen, 46, dansare och koreograf.
2: Pelle Holmberg, 65, biolog.
3: Helena af Sandeberg, 41, skådespelare.
4: Peter Schéle, 67, programredaktör.
5: Annika Hagström, 70, journalist.
6: Filip Hammar, 38, underhållare.
7: Mikael Niemi, 53, författare.
8: Leo Razzak, 26, social entreprenör.
9: Sarita Skagnes, 43, författare.
10: Henrik Lundqvist, 31, ishockeyspelare.
11: Theodor Kallifatides, 75, författare.
12: Louise Linder, 49, präst.
13: Jenny Strömstedt, 40, programledare.
14: Jean-Pierre Lacroix, 53, Frankrikes Sverige-ambassadör.
15: Ingemar Eliasson, 74, före detta riksmarskalk och politiker (FP).
16: Annika Andersson, 45, komiker.
17: Martha Ehlin, 35, lyssnarnas sommarpratare.
18: Tareq Taylor, 43, tv-kock.
19: Carolina Neurath, 27, journalist.
20: Anna Blomberg, 41, komiker och skådespelare.
21: Ingvar Kjellson, 90, skådespelare.
22: Maria Sveland, 38, författare.
23: Niklas Zennström, 47, år it-entreprenör.
24: Özz Nûjen, 37, komiker.
25: Anton Abele, 21, riksdagsledamot (M).
26: Ann-Louise Hanson, 69, artist.
27: Lisbet Rausing, 53, universitetslärare i vetenskapshistoria.
28: Lars Lagerbäck, 64, fd svensk förbundskapten.
29: Li Pamp, 40, antikexpert och programledare.
30: Malik Bendjelloul, 35, dokumentärfilmare.
31: Elin Kling, 30, modeentreprenör.

Augusti
1: Nadir ”RedOne” Khayat, 40, musikproducent.
2: Johanna Fränden, 31, journalist.
3: Inga Landgré, 85, skådespelare.
4: Jan Eliasson, 72, vice generalsekreterare i FN.
5: Malinda Damgaard, 32, modist.
6: Cecilia Edefalk, 59, konstnär.
7: Daniel Sachs, 43, affärsman.
8: Sara Danius, 51, litteraturhistoriker och blivande akademiledamot.
9: Erik Haag, 45, programledare.
10: Martin Schibbye, 32, och Johan Persson, 31, journalister.
11: Lisa Nilsson, 42, artist.
12: Kerstin Meyer, 85, operasångerska.
13: Sami Said, 33, författare.
14: Karin Adelsköld, 39, komiker.
15: Ellen Jelinek, 39, skådespelare.
16: Katrine Kielos, 29, journalist.
17: Joey Tempest, 49, sångare i Europe.
18: Björn Dixgård, 32, och Gustaf Norén, 32, musiker i Mando Diao.

Jag gissar att Martin Schibbye och Johan Persson kommer att ha flest lyssnare och att Christian Gidlund kommer som god tvåa. Vad tror ni?

Frukost på Rönisch

maj 29, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

I måndags var jag bjuden på frukost i Rönisch butik på Norrlandsgatan. Redan klockan 8 skulle jag vara på plats och det är ju nästan mitt i natten för mej… men jag lyckades faktiskt ta mej dit i tid 🙂

Vi fick jättegoda smörgåsar och blåbärsdricka ur champagneglas. Lina som bjudit in oss berättade om restrender och vad folk vill ha på sin semester. Hon berättade bla att det är billigast att åka iväg på tisdagar om man är flexibel och att WIFI på hotellen snart är ett krav för att folk ska välja ett hotell. Och det stämmer nog, det är en av sakerna vi tittat på när vi ska åka till London i sommar och som vi tittade på även när vi skulle boka Gambia i vintras.

Lina (som är flygvärdinna) och jag fick chansen att prata lite och kom överens om att försöka samarbeta lite kring att få ner grejer till Gambia under nästa säsong. Hon ska säga till när hon flyger dit och behöver jag har dit något så tar hon med det om det går och så får jag be min svenska kompis att hämta på flygplatsen. Det skulle ju vara superbra om detta arrangemang fungerar, då kanske vi kan få ner mediciner och lite sånt som behövs där. Bara det lilla samtalet gjorde det värt att vakna mitt i natten 🙂

Vi som var där fick handla med en viss rabatt och jag hade siktet inställt på ett par långa löparbyxor. Men tyvärr var det väldigt utplockat i storlekarna så det fanns bara XS och L… det kan jag faktiskt inte ha. Så jag får nöja mej med mina korta brallor ett tag till. Så vid 9.30 tackade jag för mej och gick mot tåget.

På vägen passade jag på att titta in i Viktväktarnas lokal på Jacobsbersgatan och hälsa på lite där och låna toaletten. Sen var det bara att kila vidare till T-centralen och kliva på tåget hem igen med en himla fin goodiebag i handen. Där var bla trosor, solkrämer, nagellack och lite annat smått och gott. En himla bra start på dagen!

Tiden flyger iväg!

maj 28, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Har massor med grejer i skallen som jag vill skriva ner, men jag hinner inte! Tiden rinner iväg alldeles för fort och jag måste helt enkelt prioritera lite annat just nu. Vi får se hur det ser ut med tid imorrn, men en stund över till bloggen ska det väl bli för jag har verkligen massor att berätta.

Så fort jag hinner ska jag berätta om eventet på Rönisch som jag var på igår, om Vårruset som var helt fantastiskt och om Juniors senaste påhitt… Och så måste ni ju få veta vilken klänning jag valde 🙂

Så fort jag hinner alltså, tills dess får ni ha det så bra!

En väldigt ovanlig present…

maj 27, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår var det alltså Morsdag, det gick ju bara inte att missa. Först är det all reklam som visar vad man ska köpa för att mamma ska bli riktigt glad och sen är det översvämning på Facebook av alla firandet och alla presenter. Jag kan väl säga att jag fick något väldigt ovanligt…

Dagen började bra med att jag äntligen lyckades springa 5 km i ett sträck. Det tog 38 minuter, ingen höjdartid alltså, men jag vet nu vad jag har att utgå ifrån. Jag gjorde det, det är lixom huvudsaken! Idag är det Dday, det är det dax för Vårruset. Det ska bli riktigt skoj!

Medan jag sprang var Martin ute med hunden och efter det åkte vi och handlade. Båda grabbarna var hos mormor och morfar och hjälpte till med något. Så efter lunch packade jag in hunden och åkte dit för att fira min mamma och även träffa min Farmor.

När jag kommer in får jag rosor av Senior och Junior ser lurig ut, säger grattis och ger mej en stort kuvert… i kuvertet ligger kontraktet på den bostad han har tillträde till den 2/8. Det var alltså MIN present… att han ska flytta hemifrån… Jaja, originellt var det iaf och förmodligen inget jag kommer att få uppleva igen på samma sätt. Här har han fixat och trixat med allt på egen hand. Visst har jag vetat att han haft något på gång, men jag har inte vetat hur långt han kommit. Jag fick alltså ett utflyttningsdatum i Morsdagspresent 🙂

Det roliga är att han jobbar på Öland när han får flytta in, så vi får väl se vem som ska flytta honom och när. Han flyttar ju faktiskt i princip hemifrån när han åker till Öland i Juni för att jobba. Så vi får väl börja packa ihop hans grejer lite smått redan nu när han är ledig efter studenten. Han har MYCKET att ta hand om och packa ihop.

Är jag förvånad? Nä, inte det minsta faktiskt. Jag vet att han vill flytta. Han är lik mej när det gäller det. Det är inte det att han inte trivs hemma, utan att han helt enkelt vill ha sitt eget och klara sej själv. Å han kommer att klara det galant, även om han bara är 18 år. Jag är väldigt glad för hans skull. Och det ska bli himla kul att se hur han får det och hur mycket han tar med sej när det gäller våra rutiner och mina käpphästar. Det är ju lixom mitt examensbevis som mamma… det är ju nu jag får se om jag har lyckats eller inte 🙂

Snart är vi alltså bara tre kvar… å det känns helt ok!

Bloggevent – Active and Fun!

maj 26, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår var alltså Martin och jag bjudna på bloggevent med Loppi. Temat för dagen var Active and Fun och klädkoden var alltså träningskläder. Eftersom jag bara har en uppsättning träningskläder så blev det en handtvätt i fredags och torkning över natten. Tur jag ska på ett annat event imorrn på Rönisch som handlar om just träningskläder och vi får handla med en helt ok rabatt under ett par timmar. Men t-shirten jag hade ingår inte i min vanliga träningsklädsel, den har vi gjort till Vårruset och ville visa upp. Ser ni vad det står? ”Viktväktare gör det i grupp…”

Iallafall… Vi drog på oss kläderna, ganska skönt att slippa fundera på klädsel, och drog in till stan tillsammans med C som också skulle dit. Eventen skulle gå av stapeln på Rica Hotell på Slöjdgatan, som var jättefint! Foajén var magisk och man kan sitta och fika där med gratis WIFI. Vi blev nerfösta i källaren där vi fick PP-märkta wraps att äta, Viktväktarna var nämligen också där. Praktiskt!

När wrappen var uppäten började folk att slå sej ner i konferensrummet. Till ingen nytta alls, vi skulle nämligen börja med ett träningspass tillsammans med Leila Söderholm. Jag blev lite frustrerad eftersom lokalen blev knökfull och jag hamnade längst bak och är man en smurf så får man inte ut så mycket av livet när man inte ser något… men en av arrangörerna såg mitt dilemma och fixade plats åt mej längst fram så jag skulle se allt som hände 🙂

Det blev ett snabbt träningspass på några minuter, där Leila visade hur man med något så enkelt som en handduk kunde köra igenom kroppen rejält på den tid man har 7, 13, 25 eller 40 minuter spelar ingen roll! Det finns inga ursäkter, man kan träna trots att det är ont om tid. Jag har ju gjort så nu att även om jag bara har en kvart på mej, så hinner jag ju springa iaf ett par kilometer. Alltid bättre än inget! Nu vet jag hur man kan träna på annat sätt också, när det finns några minuter över.

Viktväktarna var alltså också där och en av våra kollegor berättade om sin egen viktresa och intervjuade några av sin egna medlemmar och ett par av dem som vi sett på tv i VV´s reklam. Shirley Clamp skickade en videohälsning från Las Vegas och alla blev erbjudna att testa VV online gratis i tre månader. Sen fick vi testa Zumba och lite annat smått och gott. Men det roligaste var nog att träffa Niiini från Hela Sverige Bakar. Vilken härlig människa! Niiini vann Viktväktarnas utmaning och kommer nu att gå på VV och få all hjälp hon behöver för att gå ner i vikt. I september är det ett nytt event, då ska hon visa hur det har gått. Det ska bli himla kul att följa henne. Tråkigt nog bor hon för långt bort för att kunna gå hos oss, men får gärna hälsa på förstås 🙂

När vi gick hem fick vi överfulla och tunga goodiebags och vi fick alltså två… när vi kom hem lastade vi ur allt, tittade och la till rätta för fotografering och såg då att vi fått olika saker i påsarna. Konstigt, alla påsar brukar vara identiska. I Martins påse låg det även kaffe, strumpor, våtservetter och en tygväska… och i någon annans såg jag en burk bodybutter. Så jag vet inte om det var min kasse som man missat att lägga ner allt i. Strunt samma, det är gratis och jag är glad att få följa med. Gnäller man över sånt som är gratis så är man bortskämt och oförskämd och det vill inte jag vara.

När allt var fotat och undanställt, ställde jag mej på löpbandet – men dog efter bara 2 km och blev riktigt sur. Herregud, jag ska ju klara 5 km på måndag! Jag la mej i solen istället för att fixa bröllopsbrännan, det gick bättre. Sen kom bästa kompisen hit, vi grillade och pratade massor! Hon åker hem vid 22, då gick vi och la oss nästan direkt och när jag vaknade i morse lyckades jag faktiskt springa de där 5 km! Äntligen!

Hur min Morsdag varit berättar jag senare, det är läsvärt – jag loooovar!!!

Stod upp för mej själv!

maj 25, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Min självkänslan är ju inte den bästa som ni kanske vet. Men jag jobbar konstant på den och det blir bättre och bättre. Just i morse var den på topp eftersom ”fuskvägningen” (fel dag i veckan) hemma på vågen äntligen visade samma vikt som innan jul, det tog ”bara” 5 månader att komma tillbaka… hmmmm. Jag har alltså just nu lägsta vikten på 9 år och var så himla glad, nöjd och stolt över det. Kände mej ganska fin i kroppen trots åtsittande träningskläder, dagen till ära.

Vi skulle ju på Bloggevent (berättar mer om det imorrn) och klädkoden var just träningskläder, som är ganska avslöjande. Men det kändes helt ok och när vi mötte C vid tåget gav hon mej direkt en komplimang och sa att det verkligen syntes att jag gått ner i vikt. Med humöret på topp åkte vi inte till stan och gick till eventet.

Allt var bra ända tills en bekant vräker ur sej en mindre smart kommentar och jag bara känner hur all min ansträngning varit förgäves och jag är tjock igen. En förflugen kommentar raserar allt och självkänslan sjunker till botten som en gråsten. MEN den här gången lät jag det inte vara!

När jag kom hem skrev jag ett mail till personen ifråga och berättade hur jag upplevde hennes kommentar och att jag ville berätta detta så hon inte skulle undrar varför jag var konstigt nästa gång vi möttes. Jag kan älta en grej i veckor om det vill sej illa, men jag ville inte ha det så den här gången – jag är värd mer än så och jag agerade istället för att älta. Jag tänkte att antingen struntar hon i mailet och då blir det konstigt stämning nästa gång vi ses eller också ringer hon upp mej direkt. Bollen låg hos henne. Och hon ringde!

Hon hade inte alls tänkt på att hennes kommentar kunde vara sårande, men förstod vad jag menade. Dessutom var det inte första gången ord flög fel ur munnen på henne… folk hade tagit betydligt mer illa vid sej än vad jag hade gjort. Men vi redde ut allt och sa hejdå utan minsta baktanke eller osämja.

Äntligen kan jag stå upp för mej själv och säga ifrån när någon behandlar mej illa! Det känns så himla bra och jag ger mej själv en stor klapp på axeln. Min självkänsla fick sej en törn, men ska nog gå att reparera ganska fort. Den här gången. Det ska gudarna veta har varit ett jäkla jobb förr… minsta lilla elaka eller ”felaktiga” kommentar har satt spår i veckor. Jag kanske blir vuxen jag med en dag, å andra sidan är det väl inte så ovanligt med dålig självkänsla hos vuxna. Jag är bara så ovanlig att jag erkänner och pratar om det.

Men idag är jag stolt över att jag tog tag i det och faktiskt stod upp för mej själv.
Because I´m worth it!

Botkyrka Kommun vill ha mer sex

maj 25, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Igår kunde man höra på nyheterna att vi svenska har mindre sex än för några år sedan och de som är missnöjda har som förklaring att de inte har tid eller är för trötta. Ungefär samma ursäkt som när det gäller motion, lagat mat från grunden, läsning och en hel del annat. Jag påstår att man har tid för det man verkligen vill göra och att vi alla har 24 timmar att spendera på det sätt vi tycker är bäst.

Många verkar tycka att det är väldigt viktigt att lägga stor tid framför datorn, tv´n och knappa på mobiltelefonen. Undrar hur mycket tid som faktiskt läggs ner på detta per person och undrar hur mycket som läggs ner på detta av dem som gnäller mest? Jag kan lugnt erkänna att jag sitter en hel del framför datorn, tv´n och mobilen… det blir några minuter här och några där och landar på kanske 3 timmar sammanlagt per dag. Men då jobbar jag mest via datorn också, samtidigt som jag pysslar med en massa annat.

Tv tittar jag knappt på längre sittandes. Det är så jag fått min tid till motion, jag springer eller går på löpbandet samtidigt som jag tittar på något på tv. Springer jag ute blir det antingen tidigt på morgonen eller medan Martin lagar mat. Visst, jag har det ju förspänt på så sätt att det inte är jag som har kökstjänst. Å andra sidan är det jag som klipper gräset och städar och då får jag motion där med.

Så visst har man tid! Om den där mannen som vill ha mer sex faktiskt hjälper sin kvinna med hushållssysslorna lite mer och ser till att kvinnan mår bra och är mindre stressad, ja då kommer han nog få till det lite oftare kan man tänka. Så himla svårt är det inte! Hjälp varandra och stäng av tv/dator/mobil så kommer det av sej självt. En ”akt” tar ju trots allt bara 6 minuter eller vad det svenska snittet nu är…

Klockan 23 igår tyckte iaf Botkyrka Kommun att vi kommuninnevånare skulle få chansen utan undanflykter. Då blev halva Tumba och Tullinge kolsvart av ett strömavbrott som höll i sej i en timme ungefär. Gott om tid alltså 🙂

Alla har vi tidsbrist, frågan är vad vi lägger tiden på?

Ni väljer min bröllopsklädsel!

maj 24, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Jag tycker det här med kläder är ganska krångligt och jobbigt. Till vardags har jag oftast jeans och t-shirt, men ibland gillar även jag att klä upp mej. Problemet är att jag varken har en fet plånbok eller någon vidare klädsmak. Alltså ser jag vad jag behöver och shoppar loss på rea eller Tradera.

Å nu ska jag alltså på bröllop… jag har dykt med hela huvudet före in i garderoben och in i alla klädhögar. Tagit stora simtag och valt ut tre klänningar som numera passar riktigt bra. På bilden ser ni alla tre klänningarna ——>

Den vänstra är helt rak utan krusiduller med v-ringning, köpt på Tradera för 40 kr tror jag… Den i mitten har en helt rak kjol och en assymetrisk halsringning, helt ny och köpt på Second hand för hela 29 kr!!! Problemet är att den behöver läggas upp och sys in. Klänningen längst till höger har som stora fiskfjäll på hela kjolen och en ganska djup urringning. Med rätt behå och en schal är den nog ok ändå att ha på ett bröllop. Den köpte jag på rea på Halens för 149 kr, ord var 799 🙂

Så nu får ni välja! Vilken tycker ni att jag borde ha på mina kusins bröllop där jag dessutom är ombedd att hålla tal. Bröllopet är på eftermiddagen och dresskod är kavaj.

Vilken tycker ni?

Mycke nu… men kul!

maj 23, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Idag har jag en sån där dag när allt händer på en gång och livet snurrar lite för fort för min smak. Just nu börjar en period när det händer mycket och även om det är roliga grejer så blir jag lite uppstressad. Jag har ju absolut ingen stresströskel alls längre…

På måndag är det dax för Vårruset och idag hämtade jag den sista ingrediensen till deltagarnas goodiebags. Jag fick be pappa köra mej till stan för att hämta en stor låda med spännande grejer, den hade varit lite för stor och tung för att ta på tåget. Så nu är iaf det fixat och alla påsarna står i vardagsrummet och omöjliggör en städning… Jaja, på måndag är de väck! På tisdag ska jag städa och kippa mej och…

Idag är det jobb som vanligt och imorrn är jag ledig. Då ska jag jobba klart veckan, hämta paket och kolla runt lite i centrum. Jag måste ha en ny behå till klänningen jag ska ha på kusinens bröllop, jag tror att jag har bestämt mej för vilken klänning det blir… På lördag ska både jag och Martin på bloggevent på Rica Hotell. Dresskod är träningskäder så det blir iaf enkelt och sen ska vi frossa i en lunch med träningssnack och föreläsningar. Har en känsla av att goodiebagen blir helt ok och vi får ju två 🙂

Sen blir det en lugn söndag, men desto värre på måndag. Då ska jag vara på ytterligare ett bloggevent kl 8 (!) på morgonen… inte riktigt en tid som jag är van vid, men vad gör man inte för en gratis frukost och chans att köpa bra träningskläder lite billigare. Den goodiebagen blir också spännande. Direkt efter åker jag hem, lägger mej och sover, äter lunch, packar in alla våra goodiebags i bilen och drar till Vårruset. Kl 19 är det meningen att tävlingsguppen går ut och sen är det min tur. Vid 20.15 räknar vi med att alla ska vara i mål och då äter vi picknick i gröngräset tillsammans. Kollen på vädret är manisk just nu, det får bara inte bli regn!!!

Sen är det jobb som vanligt några dagar och på fredagen fyller min pappa år och på lördagen är det alltså dax för kusinens bröllop. Så en vecka med massor med skoj grejer, men lite för mycket ändå. Just jäklar! Bröllopspresent!!! Å när ska jag hinna skriva talet jag är ombedd att hålla??? Nästa söndag kommer att tillbringas i tv-soffan har jag en känsla av… men allt är kul och jag är tacksam över att jag få vara med på alla kuliga saker.

Dax för lunch, tupplur och iväg till jobbet. När sjutton ska jag hinna skriva veckobrevet??? Jaja, jobbet får komma lite inom parentes just nu, chefen är mutbar 😀

Vad lägger vi pengarna på?

maj 22, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Läste ett tänkvärt inlägg hos Tjejmorsan idag, som handlade om pengar. Jag gillar ju både att ha och prata om pengar, men inte gärna att spendera dem… Därför gick jag igång lite och det slog mej hur otroligt olika vi människor är. Tack o lov kanske 🙂

Det tjejmorsan tog upp var hur mycket vi kostar just för dagen. Vad kostar det vi står och går i, just precis idag? Då menade hon kläder, smycken, glasögon och skor. Jag läste och började jämföra med mej själv. Jag är väldigt mycket billigare kan man väl säga, MEN jag är definitivt inte lika välklädd och snygg heller… Skulle någon okänd jämföra oss skulle de direkt se en lång stiligt kvinna i snygga kläder (inte jag!) som bryr sej om sitt utseende och brevid henne skulle en liten smurf stå (jag, dock inte blå… på utsidan…) med jeans och top från Ellos, skor från Skopunkten (ta 3 betala för 2) och glasögon från Favoptic. En liten lätt skillnad på kanske 10 000 eller mer i inköpspris.

Är den ena snyggare eller mer välklädd än den andre? Japp, Tjejmorsan är mycket snyggare! Men det beror inte enbart på priset, utan på intresse och medvetenhet för kläder. (Hon har dessutom fördelen av att ha några centimeter som jag inte har och då sitter allt snyggt enligt mej). Jag tycker inte om att gå i dyra klädbutiker utan tar gärna en titt på rean på Ellos eller Haléns när jag får ett mail om att det är just rea. Jag har heller inga problem att köpa grejer begagnat på tex Tradera, tvärtom! Jag gillar att fynda! Har lite svårt att förstå och ha samvete att handla tex en jacka eller ett par skor för flera tusen. Men det är jag det! Har man pengarna och tycker att grejerna är värda ett större belopp så är det väl helt ok, men jag funkar inte så.

Ingen av oss gör varken rätt eller fel, vi gör bara det som är bäst för oss. Jag ser heller inte någon som varken ”spara eller slösa”, eftersom jag inte anser att det slösas. Andra väljer vad de vill spendera sina pengar på helt enkelt. Jag anser mej inte vara någon spara heller, eftersom jag lägger pengar på annat än just kläder. Resor är ju min passion 🙂

Nu är min fråga till er? Vad kostar ni just precis nu i de kläder ni bär för stunden?Och har ni någon gång köpt något riktigt dyrt som ni ångrar?

Sönerna flyttar snart…

maj 21, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Nu har en spännande tid börjat i familjens liv. Sönerna kollar på lägenheter, ger bud och håller tummarna. Andra hönsmammor hade nog vridit sina händer och tyckt att det hela var lite sorgligt. Den här mamma har redan planerat ny möblering och användning för deras rum…

Igår var Senior och tittade på en (i mina ögon) perfekt lägenhet. En 2:a med både diskmaskin och tvättmaskin, med lagom hög hyra och lagom avstånd från oss och billig parkering. Nu ska det läggas bud och sen ska det hållas tummar och hoppas på det bästa. I absolut bästa fall kanske han flyttar hemifrån redan 1 september 🙂

Junior kollar också, han har lagt bud på ett radhus… jorå, det gäller att sikta högt. Ett ställe som ska renoveras, med lagom stort garage är väl hans tanke. Ja tack säger vi, han har två motorcyklar och en bil… Han behöver definitivt ett garage!

Samtidigt står bägge killarna i Botkyrka Byggens bostadskö och på de två år som Senior stått där har han nu som bäst varit på 17:e plats för en hyreslägenhet. Men han har både jobb, pengar och ett sparande som gör att han faktiskt skulle kunna köpa en lägenhet. Så vi får väl se vilket det blir… bara det blir!

Igår när han åkte iväg på visningen stack jag ut och sprang och när jag kom hem mätte vi löpbandet och såg hur det skulle få plats i sonens rum. Löpbandet och Martins skrivbord kommer att få plats och ge större utrymme åt oss i vardagsrummet och i vårt sovrum.

Idag har vi lunchdate med kontaktpojken. Han kommer hit snart och sen åker vi till sushistället tillsammans. Efter lite lunch och prat åker han hem till sitt och vi till jobbet. Sen jag började springa har jag massor med mer energi och den där tuppluren efter lunch är inte längre nödvändig varje dag. Idag är nog en bra och pigg dag känns det som, vi får väl se efter lunch…

Motionen är prio A just nu! Efter att ha suttit inne hela dagen igår var
det superskönt att ge sej ut och springa. 3,8 km blev det på en knapp
halvtimme. Och idag är jag inte ens stel. Nu ska jag äta en väldigt sen frukost och sen storhandla. Det händer en massa kul fortfarande: På lördag och måndag ska jag på olika event som har med motion att göra och sen Vårruset på måndagkväll, ska bli så skoj!

Ha en fin dag allihopa och ha lite kolla här på bloggen… det kommer att dyka upp tävlingar och grejer snart. Take care!

Hur tänker man?

maj 20, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Har haft en lång dag i Tingsrätten och som alltid när jag sitter där och lyssnar så poppar det upp en massa tankar…

Just idag hade vi en ung tjej som blivit våldtagen, för ett tag sedan en ung kille som supit sej redlös och blivit misshandlad. Bägge hade sina föräldrar med sej eftersom de också blir kallade till rättegången när ungdomarna är under 18 år.

Jag tittar ofta på föräldrarna och undrar hur de mår och tänker. Jag är väldigt tacksam för att jag inte vet hur det känns när ens avkomma berättar såna här hemska grejer och jag hoppas att jag ska slippa uppleva det även i fortsättningen. Jag vill helst inte veta hur det känns att sitta där som förälder och lyssna…

Jag antar att man anklagar sej själv ganska mycket. Hur stor skuld lägger de på sej själva? Jag kan tänka mej att man undrar om man hade kunnat göra något annorlunda. Men är det föräldrarnas fel? Och isf hur mycket är föräldrarnas fel? Även om man säger att alkohol faktiskt är farligt så är det väl väldigt få ungdomar som lyssnar… när ungdomarna berättar säger de ju själva att de supit sej redlösa mer än en gång, så inte har de lärt sej något på vägen heller. Inte ens dåliga erfarenheter hjälper alltså.

Det man kan konstatera är nämligen att i nästan samtliga fall så är det alkohol inblandat. Nu ska man inte skylla en våldtäkt på en fylla, men sanningen är den att jag nog aldrig hört någon nykter ungdom som blivit våldtagen eller misshandlad under alla mina år i Tingsrätten. Alkohol ställer till med en jäkla massa skit, så är det bara!

Vi återvänder till ämnet… Tänk er att sitta där och höra hur dottern i detalj berättar hur mycket hon druckit, hur hon spytt och inte kunnat ta hand om sej och sen redogöra detaljerat om ett övergrepp. Hur någon sliter i kläderna, särar på benen och tömmer sej i henne… Jag mår illa bara jag tänker på det. Kan man överhuvudtaget fungera normalt när man fått höra nåt liknande om ens bebis? Vill man inte bara DÖDA? Ha livet av den som gjorde det eller åtminstone se honom inlåst resten av livet på vatten och bröd, max!

Sen händer det att föräldrarna inte kommer, det gäller oftast när det är killar som är åtalade. Varför är man inte där? Orkar man inte höra? Jag kan inte se en enda ursäkt till att inte finnas med vid sitt barns rättegång oavsett om h*n är offer eller bov. Det är lixom min förbaskade skyldighet att se vad ungen min ställt till med eller råkat ut för.

Ja, sånt här sitter jag alltså och funderar på… vad tänker ni när ni läser detta?

Vilka vänner vi har!

maj 19, 2013 Marlene Kommentarer 0 kommentarer

Ibland förstår jag mej inte på er läsare. När jag skriver ett inlägg som jag tycker borde beröra er så kommer det inte en enda kommentar, sen skriver jag något bara sådär… och då kommer massor med kommentarer. Inlägget om masktabletter till Smile trodde jag skulle generera både en och annan liten fundering från er, men inte ett ljud… på bloggen… Däremot har gensvaret på Facebook och i min omgivning varit större än förväntat. Å vet ni, jag struntar i vart gensvaret är – bara det blir ett 🙂

Ganska direkt fick jag ett mail på min Facebook från en fd kollega från mitt politiska liv. Hon ville ha kontonumret och satte in 200 spänn utan att blinka. En liten stund senare hörde en gammal klasskompis av sej och sa att det var självklart att hennes familj ville vara med och hjälpa. Våra medlemmar på jobbet har peppat varandra under kvällen och idag och kommer att ge en bra slant de närmaste veckorna. Och idag kom vänner förbi, stannade på fika och bidrog med några hundralappar till. Helt otroligt!

Mitt hjärta bli alldeles varmt när jag tänker på att det ändå inte är så svårt att få svenskar att lätta på plånboken. Det här pengarna kommer alldeles säkert fram, vartenda öre! Vår hjälp kommer att komma direkt till de som behöver den som bäst och vi kommer att få se resultatet omgående. Just nu är det tre fotbollar på väg upp till Smiles syskon. Hans mamma fick dem i förrgår och ska ta med dem till byn idag eller imorrn. Tre fotbollar som kostat oss ca 150 kr och som kommer att göra 10 små barn väldigt glada. Om en månad kommer maskmedicinen till dem och hela familjen kommer att bli friskare och kunna äta upp sej lite.

Å detta är ER förtjänst. Jag får höra att det jag gör är beundransvärt, men det är ju NI som gör det möjligt. Jag kan inte ge bort alla dessa pengar själv, det är ert bidrag som gör det möjligt. Linda är ändå den största hjälten av oss alla i allt detta. Jag är bara ett verktyg, hon gör allt jobb. Hade vi inte haft Linda på plats i Gambia, hade hjälpen inte gått att ordna så här enkelt. Linda lägger ner en hel del tid på att göra det jag ber henne om och för att kompensera henne lite försöker jag hitta folk som ska till Gambia som kan ta med en och annan ost eller annan godbit till henne. Det är lixom allt jag kan göra för att tacka henne.

Jag tackar allra ödmjukast för er hjälp och era bidrag, men ber er ändå att hjälpa oss ännu mer 🙂
TACK!