Köket är i princip utrymt, bara det nödvändigaste är kvar. Vännen hjälpte mej att diska det sista, medan jag packade det sista. Snickarna kommer kl 8 imorrn och då ska jag vara duschad och helst klädd…
 
Jag har frostat av frysen och det tog precis hela dagen. Nån (har ingen aning om vem) Hade satt igång termostaten utan att jag märkt det, så när jag tittat bort lite för länge hade den nyss droppande isen fryst igen… Blääää! Så när jag åkte till jobbet stod fortfarande grejerna kvar på alltan och Barnen fick avsluta projektet. Vilket de gjorde stålande bra!
 
På jobbet gick det iaf bra, det är en himla trevlig klass vi har där på Kungsholmen. De handlar inte mycket, men är oss trogna. Nästa tisdag är jag på möte, så då får Vännen klara sej själv. Om det tycker han inte…
 
Imorrn är det meningen att jag ska jobba i Haninge, men vet inte om jag kan komma ifrån här hemma. Allt beror på när snickarna dyker upp och hur planen för dagen i köket ser ut. Vännen är förbered på att jag kanske inte kommer, men det är klart att han föredrar hjälp så han slipper göra allt själv. Jag gör vad jag kan, men vet inte alls hur jag ska lyckas slå knut på mej den här gången.
 
Just nu känns det väldigt tungt, det är väldigt rörigt runt mej. Senior som inte vill/klarar vara i skolan. Köket som är ett kaos, mycket jobb, föreningsarbete och en massa annat. Dessutom ska ju M komma hit och plugga imorrn och äta mat med oss – jag som inte ens vet om jag KAN laga mat rent praktiskt!
 
Vill bara lägga mej ner och dra täcket över huvudet. Jag har inte ens tid att gå ut ordentligt med Baileys. Stackars hund. Stackars ungar… de ser bara en tjurig mamma och stackars Vännen som kastas in i detta kaos. Vi är lediga på lördag och då skulle jag vilja hitta på något tillsammans, vi alla fyra, men jag vet inte om jag orkar rent fysisk. Kroppen känns slut.
 
Nu har jag gnällt färdigt – nya tag!