Browsed by
Etikett: Bloggevent

Nu börjar bitarna falla på plats…

Nu börjar bitarna falla på plats…

Min ”partner in crime” Annelie och jag har planerat ett spännande event hela våren och nu börjar bitarna falla på plats. Inom kort kommer vi att bjuda in till en dag som kommer att handla om att ta bilder till blogg och Instagram. En kursdag inom foto helt enkelt.

Vi kommer att hålla till i Huddinge på Sundby Gård som har helt fantastiska omgivningar och är perfekta att springa runt med en kamera i. Och det kommer att bli en söndag i oktober mellan 10-16, vilken vet vi inom kort. Vi har en tvättäkta fotolärare med oss som kommer att lära oss grunderna i fotografering vad det gäller ljus, inställningar, komposition osv. Och det blir från grunden, för amatörer… och det är därför vi kommer att sätta ett tak på 25 deltagare. För att alla ska få möjlighet att ställa frågor och faktiskt lära sej något.

Priset kommer att ligga på runt 600 och då ingår fika, lunch, fotolärare och självklart goodiebag  🙂

Så håll koll! Vilken dag som helst släpps bokningen och då gäller det att hänga på låset för den som vill vara med. Vi har förstått att intresset är STORT!

Ett helt liv med er!

Ett helt liv med er!

För några veckor sedan hade jag en liten bloggskola i nämndemannarummet på tingsrätten. De flesta nämndemännen är av den lite äldre skolan och har bara hört talas om bloggare som tex Blondin-Bella och Kissie på Let´s Dance. Så att helt vanliga lilla  jag skulle ha en blogg var kanske inte helt självklart i deras ögon. Men jag möttes inte av misstänksamhet och skepsis utan mer av nyfikenhet och intresse. Då berättade jag vad en blogg är, hur man tänker lite som bloggare och varför jag skriver och var min gräns går när det gäller ämnen och tabun.

Idag kom ämnet återigen upp då en av herrarna berättade att han aldrig läst en blogg i hela sitt liv, men numera följer min och han berömde mitt sätt att skriva. Så var snacket i full gång igen och eftersom det var nya deltagare i konversationen så blev det lite av en repris från förra gången. Även denna gången var intresset större än skepsisen och det är jätteskönt att kunna förklara istället för att försvara. För så har det varit lite till och från, folk kan vara ganska misstänksamma mot oss bloggare.

Jag är fortfarande lika fascinerad över det faktum att folk läser mina texter och jag är vansinnigt nyfiken på vilka ni är. Det är trots allt väldigt få som lämnar kommentarer efter sej, men jag ser ju på statistiken att det är ganska många som läser varje inlägg. Flera hundra faktiskt… Idag kom frågan upp om detta är något som jag lever på och om jag ser det som mitt jobb. Å jo, jag ser det till viss del som mitt jobb – men jag kan inte leva på det! Visst kan det bli en liten slant då och då (som jag skattar för), men det är inte regelbundet eller sånt jag kan räkna med. Men jag hoppas och önskar att det kan bli så och funderar på att ta upp min vilande F-skattesedel igen.

Så särskilt mycket pengar blir det inte men däremot får jag ju lite grejer vilket gör att jag inte behöver köpa tex smink och hudvård. Sånt har jag iofs knappt köpt förut heller, men nu behöver jag definitivt inte göra det. Eventen vi går på är ofta med lunch, vilket i sin tur innebär att jag sparar pengar på mat den dagen… så även om jag inte tjänar pengar så lever jag billigare tack vare bloggen. Och sen får jag ju göra så himla mycket kul! Tänk bara i höstas när hela familjen fick se SPÖK helt gratis på första publikrepet eller som nu i höst när Martin och jag har förmånen att få se Morgan Allings show En föreställning om kärlek. För det är just så jag ser det; som en förmån – ingen självklarhet!

Jag bjuds in att göra, se eller testa något och sedan skriver jag om det om jag själv vill. Det finns inga krav från någon att jag SKA göra det, det väljer jag själv! Å jag skriver både det som är bra och dåligt och det har hänt att företag blivit arga på mej och bett mej ta bort inlägg, vilket jag vägrar. Är något bra så skriver jag det och är något dåligt så skriver jag det också. Sån är jag!

Men det är himla kul att nyfikenheten och intresset finns för oss som har den här lite annorlunda tillvaron som bloggare. Det är ju ett ganska konstigt sätt att leva faktiskt. Man har ständigt mobilkameran eller kameran redo, man fotar precis ALLT, samlar intryck och bilder och går sedan hem till kammaren och skriver ner alltsammans. Å sen kommer det där konstiga; folk läser! Jag är tacksam att ni finns där ute och följer mitt liv och mina äventyr. Att ni (oftast) är snälla i era kommentarer och tröstar mej när livet är tungt och gläds med mej när det händer något skoj. Utan er skulle det bara vara en dagbok på nätet, med er är det ett helt liv!

Idag skulle jag egentligen skriva om dagens resultat på vågen, men det får vi kanske ta imorrn istället  🙂

Grace of Monaco – galapremiär!

Grace of Monaco – galapremiär!

Igår hade Martin och jag en himla rolig kväll! Vi var nämligen inbjudna till galapremiären på Rigoletto av filmen Grace of Monaco. Med galaklädsel, champagne, snittar, mingel och allt  🙂

Förberedelserna började redan i helgen, då fixades naglar som sedan skulle hittas kläder till… Med mörklila naglar var det ju inte helt lätt. Ibland är jag ganska osmart… I söndagskväll började jag gå igenom lämpliga kläder. Galaklädsel… hur mycket gala då? Jag har flera glittriga långklänningar och fodral, men kände att det var lite för mycket och ganska opraktiskt att åka tåg i. Dessutom skulle det eventuellt bli ombyte på en toalett på tingsrätten…

Valet föll till slut på en röd klänning med detaljer i guld och till det bruna pumps och lite smycken. Allt packades ner på morgonen och Martin körde mej till Tingsrätten med hela packningen. Tack och lov blev eftermiddagens mål inställt så jag kunde åka hem och byta om. Ibland blir man glad när saker trasslar till set i rätten… Alltså fick jag ganska gott om tid att fixa till mej hemma och slapp dessutom att släpa på en väska. Men pumpsen fick stanna hemma, regnet öste nämligen ner och temperaturen sjönk. Så de ingångna och sköna stövlarna åkte fram istället.

16.30 gick vi hemifrån och mötte upp Sofia från tidningen Se och Hör utanför biografen för att ta en Instagram medan vi tog oss i på biografen och blev fotade där också. Har ingen aning om vi hamnar i papperstidningen, det visar sej  🙂
bild tillsammans. Bilden åkte genast upp på deras

Jag passade på att kramas lite med Lotta /Vimmelmamman som jobbade. Å sen tog vi oss längre in i foajén för att smaka på champagnen och snittarna, Martin tog ett glas cognac också. Medan vi tuggade i oss av godsakerna kollade vi in de andra som kom in genom dörrarna; Kjerstin Dellert, Marie Ljungstedt, Gunilla Pontén, Michael Bindefeldt, Katerina Jonouch, Shirley Clamp och en massa andra!

Sen var det alltså dax att se filmen och den var väldigt sevärd! Jag lärde mej en massa om Europas historia som jag inte vetat mycket om innan. Det enda som störde mej var en del rejäla närbilder medan kameran rörde sej och det tycker jag är jobbigt medan Martin inte berörs allt. Jag tycker absolut att man ska se filmen! Man har hittat precis de rätta skådespelarna och otroligt fina miljöer. Å nog kände man igen sej! Killarna och jag var i Monaco för några år sedan och såg en del av det som visades i filmen. Men nu är jag sugen på att åka tillbaka och visa Martin det lilla furstendömet.

Tack Se och Hör och Zap events för att vi fick komma  🙂

Stor käft ger coola möten

Stor käft ger coola möten

När allt var som rörigast i torsdags var Martin och jag inbjudna till Gondolens Terrass för vinprovning och lite mat. Det var tveksamt in i det sista om vi skulle åka iväg, men när det stod klart att Senior skulle vara kvar på sjukhuset så tyckte vi att det var ok att åka iväg. Och vi skulle inte ångra oss!

Solen sken och det var äntligen lite varmare ute. Som jag längtat efter sol och värme! När vi letat oss upp på Gondolens tak hade vi en fantastiskt utsikt i kvällssolen och det var riktigt mysigt. Jag trodde det skulle vara en massa bloggare där, men det vara bara en enda som jag kände igen och det var Kari. Vid hans bord var det fullt, så vi frågade paret vid bordet brevid om vi fick sitta där och det var en riktig fullträff! Paret vi satt hos var bägge journalister/skribenter/författare, väldigt trevliga dessutom. Vi hade massor att prata om och avhandlade ämne efter ämne och hade snart pratat om allt mellan himmel och jord medan vinet avsmakades och timmarna bara försvann. Ibland är jag extra tacksam för min glappande käft och för att jag inte är det minsta blyg utan vågar vara osvensk och fråga. Den där glappande käften gav oss två nya bekantskaper som jag är väldigt glad för, vilka härliga människor!

Men vi var ju där för vinet! Syftet med kvällen var att smaka av olika bag-in-box-viner; vitt, rött och
rosé. Jag kan som bekant inte ett smack om vin, vet egentligen bara att jag inte tycker om tunga röda viner… knappt några röda viner alls faktiskt. Nu kunde våra nya bekanta tipsa om vita viner som de trodde att jag skulle gilla efter att ha kollat lite vad jag tyckte om för smaker. Jag lyssnade intresserat och följde deras råd och insåg att jag ska hålla mej till vitt i fortsättningen och då särskilt chardonnay. Det var framförallt två av boxarna som föll mej i smaken; Las Moras Organic Chardonnay KRAV BIB och Mad House Riesling. Sen hittade jag en rosé som jag också gillade; SomeZin White Zinfandel BIB. Bägge finns på systemet till helt ok priser.

Eftersom jag inte vet vad jag tycker om, inte är särskilt intresserad, dricker särskilt ofta eller vill spendera så mycket pengar – så är en sån här provsmakning himla bra! Här fanns ca 20 boxar och jag kunde gå från box till box och ta några droppar av varje, smaka och hälla ut. Paret Ericsson-Wärn hjälpte mej att hitta goda viner som jag nu vet att jag gillar. Till vinet fick vi snickra våra egna hamburgare och smaka grillad lammkorv. Å på varje bord stod ett fat med smågodis, allt helt och hållet i min smak och vi stannade mycket längre än vi tänkt.

Å visst var vinet gott och tillställningen välordnad, med det var sällskapet som gjorde hela min kväll! Just de här oförväntade mötena är något av det bästa jag vet! Att med helt öppet sinne prata med människor som man inte vet ett skvatt om och hitta samtalsämne på samtalsämne är så häftigt! Att klicka med människor man aldrig förr träffat, hitta gemensamma nämnare och intressen är väldigt inspirerande. Vi pratade om resor, kultur, barn, boende, politik, bloggvärlden, egoism – ja allt mellan himmel och jord lyckades vi avhandla på några få timmar.

När Martin och jag lämnade Gondolen var vi både uppspelta och avslappnade på samma gång. Kvällen var verkligen lyckad;vi hade haft väldigt trevligt och gjort nya trevliga bekantskaper som vi hoppas träffa fler gånger. Jag hade fått en massa tips som jag kommer att jobba vidare på och jag tog till mej och la allt de sa på minnet. Å visst fanns det en blogg också i gömmorna, kolla in HÄR  🙂

Tack Prime Wine Group för en jättemysig kväll! Utan er hade vi kanske aldrig träffats, tänk vad lite vin kan göra ändå  🙂

Bara 15 dagar kvar nu!!!

Bara 15 dagar kvar nu!!!

Tiden springer iväg! Allt går snabbt snabbt och det känns som jag hela tiden missat eller glömt något… almanackan ligger ständigt uppslagen på soffbordet och där tittar jag hundra gånger om dagen. Det är jobb som ska avslutas, extrajobb jag just nu håller på med iom EU-valet, roliga event, hundvakter ska kallas in och en del läkarbesök och lite annat smått och gott. Saker jag både måste, vill och borde göra – men bordena får vänta titt som tätt.

I lördags hade vi ett gäng kompisar här på taco och melodifestival. Ett blandat gäng människor i olika åldrar som trivdes tillsammans verkade det som. Ingen hade iaf särskilt bråttom hem… Det är så himla mysigt att folk verkar trivas här och kommer när vi bjuder, jag är inte van vid det men otroligt tacksam och ödmjuk. Jag har längtat efter att känna gemenskap och samhörighet med andra än min familj och nu gör jag faktiskt det. Annelie är en stor del i detta! Jag är så glad att jag träffat en så fin och naturlig människa som tar mej precis som jag är. Man kan få nära vänner även i vuxen ålder, men det är svårt! Jag har verkligen haft tur som fått fler (Gunilla, Nadja mfl) å allt har jag att tacka bloggen för  🙂

Eftersom lördagen blev lite sen så blev söndagen pannkaka. Tack o lov öste det ner så vi behövde inte ens gå ut med hunden. Han vägrar gå ut när det regnar… han gör det han ska på tomten i nån slags superfart för att slippa bli blöt. Så vi låg mest i soffan och latade oss, kollade på tv och åt rester från lördagen. Å sen var det helt plötsligt måndag igen!!!

Igår vet jag inte riktigt vad jag gjorde… eller jo… jag var till soc för att prata om mitt uppdrag som kontaktperson för en ny ung tjej. Det är en av Seniors kompisar som vill ha mej som kontaktperson och bara jag fått utdraget från Polisens brottsregister så är allt klart. Jag hoppas att allt ska bli bra och att jag kan vara till nytta för henne.

Vid 17-tiden igår åkte jag in till stan för att träffa Martin. Vi var inbjudna för att vara med vid invigningen av restaurangen Gotland Grill. Precis när jag parkerade bilden tittade solen fram och kvällen blev jättefint. Folk minglade runt,vi fick god mat, träffade andra bloggare, lyssnade på bra musik och hade allmänt mysigt. Men vi stannade inte så länge utan åkte hem så vi hann se Biggest Loser, som är ett måste för oss!

Å idag är det arbetsdag igen! Bara 15 dagar och 6 arbetspass kvar! Sen blir jag pensionär 44 år gammal… nä, lyxsambo var det ju! 15 dagar är ju ingenting! Särskilt inte när man räknat ner sedan det var 560 dagar eller nåt sånt… Om två veckor är det slut! Martins 14 år och mina 13 år som arbetande på Viktväktarna är snart historia. Å historia har vi gjort! Han som första manliga konsulenten och vi som blev ett par efter att vi börjat jobba tillsammans. Så nog kommer man att minnas oss… dessutom är vi jäkligt bra på vårt jobb! Om 16 dagar är nycklarna återlämnade och jobbet avslutat. Känns konstigt men ganska skönt, men vi kommer att sakna några av våra medlemmar och undra hur det går för dem.

Gud så svamligt det här blev, men precis så ser min hjärna ut just nu. Allt är en enda röra och jag kan inte tänka en tanke klart förrän nästa tar över… lite jobbigt, men bara tillfälligt tack o lov, snart är jag mej själv igen  🙂

Jag avslutar här innan det blir för rörigt och önskar er alla en fin dag! Snart kommer en ny tävling, då ska smycken från Living and Room tävlas ut och TVÅ av er vinner! Så håll koll! Följ bloggen på FB och mej på Instagram (marlenerinda), så missar ni inget.

Massa bra-att-veta!

Massa bra-att-veta!

En del ondgör sej över att vi är några bloggare som går på event och blir bjudna på kul grejer. Eller det kanske inte är så mycket att vi går på roliga grejer, utan att vi skriver om dem… vad vet jag… Men då vill jag poängtera att en del av eventen är sånt som vi betalar för, precis som vilka AW´s eller föreläsningar som helst. Som nu i lördags…

Sluta inte läsa nu när ni ser att inlägget är jättelångt! För dej som bloggare kommer det viktiga nämligen på slutet… det är där godbitarna finns. Så fortsätt läs eller skrolla ner  🙂

I lördags gick Stora Bloggdagen av stapeln för andra året i rad. Det är en dag då framförallt bloggare, men även personer utan blogg är inbjudna (mot betalning ca 500 kr) att lyssna på intressant föreläsare, ta del av utställare och få en goodiebag. Just den här tillställningen vet jag har bra föreläsare, alltså vill jag vara med och lyssna.

Alltså drog järngänget iväg, som vanligt innehållande Gunilla och Nadja, Annelie träffade vi där  🙂
På väg in träffade vi Stefan Nilsson som kom släpande på två stora kassar med blommor, han skulle direkt iväg till landet när han pratat hos oss. Vi hann med en kram innan allt satte igång.

Först ut var alltså Stefan som berättade om nya trender som han stött på. Jag och Annelie lyssnade ju på honom för bara några veckor sedan, men en del nytt fick vi faktiskt veta ändå. Men det spelar faktiskt ingen större roll hur många gånger och hur tätt man lyssnar på honom. Han är alltid lika underhållande och trevlig varje gång. Om ni kan ska ni absolut lyssna på honom, även om ni inte är intresserade av trender eller inredning.

Sedan berättade Helena Köhl om sin resa från narkossköterska till betald storbloggare, fotograf och egen företagare. Att leva sin dröm går faktiskt, det är hon ett bevis på och att man absolut kan nå sin dröm bara man vågar ta en massa läskiga steg. Vi är många som har bloggen som ett stort intresse och som skulle vilja ta den steget längre, men våra hjärnor stoppar oss trots att det kanske skulle vara möjligt att faktiskt göra ett karriärbyte och leva på sin blogg. Tror att många som lyssnade blev peppade och sugna på att iaf tänka ett steg till  🙂

Sen var det dags för arrangören Jannike att jobba lite. I form av intervjuare blev det ett stilla samtal mellan henne och Ebba Kleberg von Sydow. Första gången jag träffade Ebba var för bara några veckor sedan och då blev jag förvånad över att hon var så lång! Jag trodde att hon var i storlek med mej, Tilde De Paula och andra smurfar. Men hon är ju lång och inte alls liten och skör som hon ser ut på tv. Å dessutom är hon supertrevlig!!! Ebba svarade snällt på alla frågor, hon berättade om näthat och att det både är för- och nackdelar med att ligga på en bloggportal som man inte styr själv över. Lite senare kom vi på att vi började blogga samtidigt på Expressen, där på bloggens stenålder 2006, fast hon var några månader före mej.

Sen kom det som var mest intressant för mej och ganska många andra bloggare tror jag. Nu skulle nämligen Linda Hörnfeldt berätta om regler, lagar och tips när det gäller bloggar, tävlingar, reklam och PR. Linda sa tex att när man har 2000 unika besökare i veckan på sin blogg så kan man räkna sej som hyfsat stor och inte skämmas för att ta betalt för reklam eller sponsrade inlägg. Bra att veta! Ungefär där ligger nämligen jag och det är så himla svårt att veta sitt värde.

Hon berättade också att de flesta tävlingar som finns både på bloggar och Facebook är olagliga… Man får INTE kräva att folk ska dela ett inlägg på FB för att få vara med en tävling. Så alla företag som säger ”gilla och dela, så är ni med i tävlingen” har egentligen ett lotteri och såna kräver dyra tillstånd… lotterier ska alltså ha tillstånd men man kan däremot ha en tävling och då ska det till ett tävlingsmoment och det är då de flesta har som krav att man ska motivera och det är helt ok! Man får alltså ha som krav att tex gilla bloggens FB-sida och sedan motivera sin medverkan i tävlingen, men man får INTE kräva att tävlingen ska delas på FB eller annat sätt. Så skönt att någon berättar klart och tydligt så man fattar!

En annan sak som det funnit frågetecken om är det är med goodiebags. En del säger att innehållet i en goodiebag ska skattas för, men så är det inte! Grejerna i en goodiebag har man fått och så länge man inte lovat att skriva om dem eller ingått avtal om att skriva om dem så är det en gåva, precis som vilken annan present eller julklapp som helst. Bra att veta! Jag skriver om det jag vill och förstår självklart att alla sponsorer vill ha sitt namn med i texterna, men jag gör faktiskt precis som jag vill eftersom inga avtal finns! Blir jag däremot ombedd att skriva något så tar jag betalt och skattar sedan för det också, enligt regler från Skatteverket.

Linda hade en massa andra bra-att-veta-saker också, men skulle jag skriva om dem alla skulle inlägget bli flera mil långt! Jag nöjer mej med att istället säga att vi jobbar på att få henne som avslutande föreläsare på vårt eget bloggevent i höst. Så att ännu fler kan ta del av hennes klokheter  🙂

Det var alltså en otroligt givande och lärorik dag. Annelie och jag fick en massa tips om vårt
bloggevent och nu ser det faktiskt riktigt lovande ut inför hösten. Vi vet ramarna och vad vi ska göra och vad vi inte ska göra och allt tar form så sakteliga.

Stora Bloggdagen är alltså något jag betalar för och går på för föreläsarnas skull, inte för

goodiebagen. Jag vann inte något, tyvärr, men mina kompisar vann en massa fina grejer. Vad jag däremot fick var ett par nya bloggvänner, kunskap och än en gång insikten om att Nätkärlek är viktigare än någonsin. Vi måste bli snällare mot varandra i sociala medier. Att leva lite mer som Stampes mamma säger och hålla truten om man inte har något snällt att säga… Att lyfta fram varandra och hjälpa varandra. För mej är detta ganska naturligt, men jag misslyckas ibland och skäms som en hund efteråt. Men då kan man ju även be om ursäkt…

Om jag hade en Hercules…

Om jag hade en Hercules…

… så skulle jag absolut iaf göra ett försök till bakning. Alla som hängt med mej här på bloggen ett tag vet att köket inte riktigt är min plats i hemmet… jag kan både laga mat och baka, men jag tycker helt enkelt inte att det är särskilt roligt. Å eftersom Martin gillar det så har det fallit på hans lott  🙂

Men som med så mycket annat så kan ju det svala intresset ha med verktygen att göra. Det är ju tex mycket roligare att såga om man har en bra såg och att måla om man har en bra pensel… alltså har jag en känsla av att det kan handla om verktygen även här. Jag har lixom inga bra verktyg att använda vid tex bakning och då blir det inte av.

I lördags fick jag vet allt om OBH Nordicas Hercules. Den magiska maskinen som nästan gör hela jobbet själv. Man behöver i princip bara ha grejerna hemma så gör Hercules resten själv… nästan alltså… man måste trots allt välja ett recept, mäta upp alla ingredienser och hälla i dem i rätt ordning (tror jag) och sen trycka på knappen på Herr Hercules. Men sen gör det resten! Iaf knådningen…

Den nya designen av Hercules är kopparfärgad och lite bullig… nästan som en solbränd vältränad grek alltså. En sån kan man väl inte annat än må bra av att ha i köket? Då skulle nog till och med jag ägna lite mer tid där…

Vad skulle jag baka då? SEMLOR förstås!!! Jag älskar semlor!!! Å jag har ett jättebra recept på semlor som inte är så illa för vikten heller. Det bjuder jag på här:

Semlor
15 stora (8PP/st) eller 30 små (4PP/st)

50 g margarin
2,5 dl lättmjölj
1 pkt jäst
1 1/4 dl kesella
3/4 dl baksirap
1/4 tsk salt
8-9 dl vetemjöl

Blanda som en vanlig deg, jäs i 30 min

Baka ut bullarna, jäs 30 min
Pensla med 1 äggula och 3 msk lättmjölk
Grädda i 6-9 min
Fyll med 150 g mandelmassa och 3 dl mellangrädde
Å grejen är att den här degen ska knådas ganska rejält och det kan jag inte göra med mina händer pga fibromyalgin, alltså skulle den där solbrända vältränade greken hjälpa mej ganska mycket. Å nu säger ni: Men…! Det är ju snart sommar, då kan man väl inte äta semlor…? Då säger jag: Men det kan man väl visst! Kan man grilla på nyårsafton så kan man äta semlor på midsommarafton – sådet så! Å får jag hem en Hercules så LOVAR jag att baka semlor och äta på midsommarafton! Ok?
Åh, du kopparfärgade Hercules, be mine  🙂
Äntligen!

Äntligen!

För första gången på länge vaknar jag utvilad och med nyfikenhet på dagen igen. Jag ligger efter med massor av grejer och har förmodligen trampat några av er på tårna, men det har inte varit medvetet – det hoppas jag att ni förstår. Jag har lovat att ta tag i en del saker, men har helt enkelt glömt eller inte orkat – idag ska jag fixa allt så gott jag hinner innan jobbet.

Det är ju så när man har ett dödsfall i familjen att allt lixom stannar av ett tag. Det är som att någon trycker på pausknappen och samtidigt häller slajm över en, allt går väldigt segt och långsamt och det ens går alls… Nu har jag duschat av mej slajmet och tryckt på play igen – nu är jag tillbaka! Men visst finns det svackor och jag trillar säkert ner i det berömda hålet igen, men det brukar gå snabbare att ta sej upp igen när man testat några gånger.

Nu hoppas jag bara att jag kan få mina två operationsdatum så jag vet lite mer hur den närmste tiden ser ut. Allt hänger i luften nu eftersom jag inte vet något… så semesterplaneringen går inte att göra och inte mycket annat heller. Så varje dag när posten kommer är det lika spännande… ska det vara kallelse till Ögonkliniken eller Bröstmottagningen idag då???

Solen skiner och jag har faktiskt inte haft ont på flera dagar, eller ja… inte mer än vanligt alltså… ryggen gör ju alltid ont… men det har varit under kontroll. En av sakerna som jag ska fixa idag är en ny tid hos ortopedteknikern. Jag har äntligen hittat en sommarsko som jag tror går att bygga om (sätta klack på), så nu ska jag komma ihåg att ringa dit. Martin och jag var och handlade i söndags på det nya köpcentret i Kungens Kurva och han hittade hela fem par skor till värsta fyndpriserna. Jag hittade iaf ett par… så nu måste jag nu shoppa ikapp lite  🙂

Jag och en bloggkompis håller på att fixa ett event till hösten där en massa trådar ska knytas ihop. Det börjar ta form, men är en massa saker som måste tänkas på och planeras för att det ska gå i lås. Å dessutom ska jag jobba heltid nästan hela maj, vilket jag inte är van vid. Jag kommer att vara aptrött varenda kväll! Men det är ju bara några veckor som sedan avslutas med ett Vårrus och stängningen av våra klasser och hela vårt företag. Så hjärnan gå på högvarv, så förlåt mej för mysko uppdateringar och att jag ligger efter lite när det gäller det mesta.

Nu ska jag iaf gå ut med hunden så han blir glad och min vikt håller sej där den ska (nästan). Ha en riktigt fin dag everyhopa!

Fortfarande lite trög i skallen…

Fortfarande lite trög i skallen…

Jag är fortfarande inte riktigt tillbaka till mej själv än. Begravningen ligger bakom oss, men än har livet inte riktigt återgått till det normala. Hjärnan känns fortfarande lite trög, jag är trött och så där konstigt frusen. Därför var det extra skönt att få lite annat skoj att tänka på igen…

Igår var det dax för ett nytt event i regi av Loppi, Food ´n Lifestyle! Loppi är som en extrafamilj för oss bloggare kanske man kan säga. Bloggare som gillar när det händer grejer, bloggare som gillar att testa grejer och träffa nya roliga människor. Å precis så var det igår. ALLA Loppis event är supermysiga, så var det igår också  🙂

Gunilla kom hit, tillsammans tåg vi tåget in till stan som även Nadja hoppade på. Vi gick från södra station upp över söders vackra höjder och ner till Birkas terminal, där eventet skulle vara och där vi också skulle träffa Anneli och alla andra 150 bloggare. Vi prickades av och satte oss tillrätta, alla fyra på en lång rad.

Konferencier för dagen var Nina Hermansen. Hon bjöd både på sej själv, gäddhäng och gäster. Först ut var Caroline Ahlqvist som vann förra säsongen av Hela Sverige Bakar. Hon berättade bla om supermaskinen Hercules från HBO Nordica som i princip gör allt i köket, man kan nästan bara köpa hem alla ingredienser och slå igång den och sen gå därifrån. När man kommer in i köket igen efter nån timme ligger kanelbullar och annat färdigräddat och packat i fina små plastpåsar… typ alltså… En mirakelmaskin alltså – en sån måste man ju ha! Kommer återvända senare om ett recept som jag (ja, JAG!) skulle vilja testa om jag hade en egen Hercules.

Sen fick vi lyssna på en del kloka ord av John Opsahl som är grundare till Supernature supermat. En trevlig herre med värsta superkroppen som bott i typ 30 länder och pga detta har en totalt oidentifierbar brytning som är mycket charmig när han pratar. När vi pratade senare sa han att han gillar Afrika och afrikaner bäst och att det finns så mycket äkta glädje där, alltså gillar jag honom extra mycket  🙂

Å som grädde på moset så fick vi Oscar Jöback som efterrätt. Många sanningar om våra tankar kring motion blev det och det var nog väldigt många som kände sej träffade. Har vi inte tid till träning, men sitter framför tv´n hela kvällarna… Tar vi rulltrappan trots att det finns trappor… har vi koll på vår vardagsmotion? Hur många gånger reser vi oss per dag? Han själv går upp 4.30 varje morgon och tränar 4-6 timmar om dagen och smaskar glatt i sej en stor Ben & Jerrys utan att skämmas, varför skulle han?!  Han är numera en av mina nya träningsgurus som jag lägger till samlingen som även består av Leila Söderholm, Paolo Roberto och Mårten Nyhlén.

Dessutom fick vi veta en hemlis… Hela Sverige Bakar goes famouse!!! När Let´s Dance är slut kommer vi att få se Hela Kändissverige Bakar med Ewa Fröling, Dick Harrisson, Erica Johansson, Kjell Eriksson, Anna Book, Peder Lamm, Yvonne Ryding och Evy Palm. Vi fick gissa vinnaren och även om jag hoppas att Yvonne vinner, så tror jag att det blir Anna. Vi får väl se… vem tror du?

När alla presentationer var över började mingeldelen. Då fick vi en wraps och dricka av Birka, det skulle finnas lakritstårta hos Caroline, men den var slut!!! Så vi bestämde att det fick bli en fika hemma hos henne en annan dag istället… den var tydligen himmelskt god! Vi fick smaka yoghurtglass hos Sia, spirulinadrinkar hos John och Supernature. Inte särskilt gott, men uj så nyttigt! Allevo bjöd på sina produkter och OBH Nordica visade bla sin supermaskin, men även en mixer som jag varit sugen på länge. Jag har säkert glömt något, men skoj var det!

Särskilt kul var det att få träffa Caroline och Nina igen och göra Oscars och Johns bekantskap. Härliga människor som jag gärna träffar igen. Nina är duktig sminkös och ska få lära mej en snygg ögonmake när jag fixat mina ögonlock. Svårt att sminka nåt som inte finns lixom, men sen… jäklar va snygg jag ska bli  🙂

När vi sett allt och pratat med alla fick vi varsin tung goodiebag med ett innehåll utan like! På väg till tåget gick vi genom Kungsträdgården och tittade på allt som hände där; det var bla Japanska Föreningens dag så det var många kvinnor i vackra kläder som gick runt och visade upp sej. Vi stannade inte så länge utan passerade mest och tog sedan tåget hem. Väl hemma kollade vi snabbt igenom allt fint vi fått och parkerade sen i varsin solstol. Där satt jag typ resten av dagen även när Gunilla åkte hem…

Men vilken härlig dag! Solen sken, promenaden över söder var jätteskön, sällskapet var bäst och föreläsarna fantastiska. Jag somnade gott när jag la mej och i morse började jag dagen med en spirulinadrink. Nu ska jag återgå till mina gamla goda vanor och ta hand om mej själv på bästa möjliga sätt. Om bara fyra veckor ska jag springa Vårruset!!! Hjälp!!!

Sviterna från igår…

Sviterna från igår…

Gårdagen var ett riktigt kaos av känslor. Första halvan av dagen var svart och sorglig, eftermiddagen och delar av kvällen var mysig och känslosam och senare delen av kvällen blev lite jobbig igen. Men vi överlevde och jag sov som en stock hela natten.

När jag vaknade i morse kände jag att jag var redo att gå vidare och komma framåt igen. Svågern hade absolut inte velat att vi skulle stoppa våra liv för länge, han hade velat att vi ska ta hand om oss, fortsätta leva och ha ett bra liv. Så nu tänker jag göra det!

Ryggen kändes bättre och mycket av spänningen har släppt, men jag fryser fortfarande och får inte upp temperaturen i kroppen. Så när jag skulle bestämma kläder för att åka på lunchevent hade jag lite problem, men det blev till slut en kavaj och byxor i beige. Lite i svalaste laget i skuggan, men perfekt i solen.

Jag mötte upp Annelie på Södra Station och tillsammans gick vi mot Åsögatan där vi skulle äta. När vi kom fram blev vi presenterade för en massa spännande
utställare, så vi började med ett ”kameravarv”. Medan vi gick runt och
tog bilder kom det fler trevliga bloggkompisar. Å när vi gått vårt varv
började vi smaka på maten och allt annat gott. Det var fyra olika rätter
från Jonas Trängsmat, ny smak på pepparkakor (cappucino) från Annas Pepparkakor, smoothie från Great Earth, Rawfood, tårta och kaka från Gott! by Malin, gott vin i pappersförpackning från Enjoy Wine, varma och kalla organiska drinkar från Virtuous Vodka, chips från Kettle Chips, kakor från Lotus Biscoff och Ebba Von Sydow var där med sin nya kokbok.
lunch.

Vi åt, minglade, pratade med vänner och skapade lite nya kontakter. Jag frös mer och mer och till slut stod jag knappt ut längre och nästan drog Annelie därifrån. Det var så otroligt skönt att komma ut i solen igen!

Anneli åkte sedan åt sitt håll och jag åkte åt mitt. På tåget hem träffade jag en gammal granne, så himla kul! Det var evigheter sedan vi sågs, men nu ska vi försöka hålla kontakten via Facebook. Sen fick jag hjälp med min deklaration av mamma, hämtade hunden och åkte hem. Väl hemma kände jag att energi hade återvänt, så jag drog på mej träningskläderna och tog en stund på löpbandet. Helt otränad klarade jag att springa hyfsat snabbt en dryg kvart och det känns ju skönt med tanke på att jag ska springa Vårruset om en månad. Jag är kanske inget hopplöst fall ändå  🙂

Jag hade nog orkat längre men jag var tvungen att åka och handla och ville inte komma i värsta rusningen, men det gjorde jag såklart ändå… Man ska inte handla den 25… men men. Nu har Senior landat i vår soffa, Martin lagar mat och jag sitter här. Lugnet har lagt sej, gårdagens begravning ligger bakom oss – nu ska vi bara ha en mysig kväll med storson och hund. Martin lagar Seniors favoritmat dagen till ära; köttfärsspett med raita och ris. Gott gott!

Jag börjar känna en viss harmoni igen och hoppas det blir en lugn period nu ett långt tag framöver. Jag behöver det! Hela familjen behöver det! Så håll alla katastrofer och bekymmer för er själva är ni snälla. Ett tag iaf…   😉