Bläddra efter
Etikett: du i fokus

Mysko reaktion

Mysko reaktion

Nya bågar med lite bling!

Nu har det gått en vecka sedan älgkrocken. Det är fortfarande många frågetecken kvar att räta ut och jag reagerar fortfarande mysko på olika saker.

Vi vet fortfarande inte om bilen ska lagas eller skrotas. Men igår bestämde jag mej iaf för att ställa av den så länge. Rullar gör den hur som helst inte på ett tag. Jag fyllde i pappret och när jag la blanketten på brevlådan kräktes jag nästan. Jag blev illamående och allt började snurra. Så fort jag över huvudtaget bara tänker på att fylla i försäkringspapprena blir jag illa till mods och lägger bort dem. Men snart måste jag ju göra det! 
Igår tog jag iaf tag i en av de större grejerna runt olyckan och det var att fixa nya glasögon. Mina nuvarande blev repiga av glaset som exploderade i mitt ansikte. De håller ihop, men är svåra att se igenom. Så igår blev det synundersökning och nya bågar. Om två veckor kommer de. Så får vi hoppas att försäkringen står för det. Ikväll är det Martins tur att gå dit och fixa sina glasögon.
Gårdagen var ganska ok, då hade jag lite annat att tänka på och funkade rätt hyfsat. Men allt går så långsamt och jag är så trött hela tiden. Men jag lyckades ändå fixa en viktig sak igår och det var att beställa blombud till vår hjälpande ängel Lotta och de andra på Varbergs Kurort. Så imorrn får de en bukett som tack för allt de gjorde för oss. Hoppas de uppskattar den.
I övrigt pysslar jag mest runt här hemma. Jag har avbokat flera grejer som jag borde varit iväg på, jag vill bara vara hemma. Jag försöker förbereda inför imorrn när vi ska åka till Åbo på kryssning. Vi skulle åkt 48 timmar, men ändrade till 24. Jag pallar inte mer. 
Jag önskar att allt bara var en dålig dröm… 
Varbergs Kurort vilket ställe!!!

Varbergs Kurort vilket ställe!!!

Nu ska jag ge er ett riktigt supertips på resmål! Ni vet ju att vi var i Varberg förra helgen för att se och uppleva Varbergs Kurort. Om vi säger så här: vi åker mer än gärna dit igen!

Oavsett om ni ska på kärlekssemester, ha en aktiv helg, koppla av eller fira något så passar det perfekt att åka dit. Där finns faktiskt precis allt för alla smaker! Det första man ser när man kommer in på området är havet och den enormt vackra byggnaden. Hotellet är ett sanatorium från tidigt 1900-tal som restaurerats men bevarats så gott det går. Det finns rum i olika storlekar och utesende. Vi bodde i en otroligt fin svit med utrymme för en hel familj.

Här finns verkligen alla sorters gäster, i alla åldrar och intressen. Några går runt i badrockar och testar de olika behandlingarna, myser i relaxavdelningen eller sitter på stranden. Andra sliter i gymmet, är ute och springer eller kör vattengympa i saltvattenpoolen. Här finns nämligen massor av aktiviter för den som vill, ledarledda gympapass, yogapass, PT och en massa annat. På kvällen samlas alla i matsalen för att äta buffé eller menyn för kvällen. Allt är väldigt prestigelöst, vissa äter i träningskläder andra har klätt upp sej. Sånt gillar jag!!!

Att stället var fullt och nära 300 personer bodde där märktes inte alls. På lördagkvällen efter middagen drog vi på oss badrockarna och smög iväg till relaxen och vi var faktiskt helt ensamma! I flera timmar flöt vi runt i saltvattenbassängen, bubblade i jaccuzin, testade de olika upplevelseduscharna, bastade och flöt runt lite till. Det var så härligt!!! Synd att vi hade så mycket annat i skallen bara, det hade verkligen varit skönt att koppla av helt ett par dagar där.

Personalen var toppen! Alla hjälpsamma och med hjärtat på rätta stället. Vi vill absolut komma tillbaka och verkligen känna på hela stället och testa fler behandlingar. Den här gången hann jag bara göra en; Horizontal Shower. Då ligger man på en uppvärm stenhäll och får duschstrålar över kroppen i ett särskilt schema och med olika temperatur på vattnet. Det var en annorlunda upplevelse kan man nog säga. Uppiggande absolut!

Man har precis öppnat Sveriges första Thalassospa som innebär att havet blir en del av uplevelsen och just nu har man ett öppningserbjudande som vi förstås tycker att ni ska ta del av. Klicka här så kan ni läsa mer. Vi ska försöka åka tillbaka nästa sommar, nu har vi ju ingen bil… för vi gillade verkligen personalen, hotellet och omgivningarna. Men vi missade så mycket att vi bara måste komma tillbaka. Då ska Lotta få en stor kram av oss. Vår räddande Ängel  🙂

Det vi egentligen åkte för…

Det vi egentligen åkte för…

Allt har fokuserat kring den där älgen och helgen har gått åt till att fundera på liv, död och allt trassel som blev av olyckan. Så anledningen till att vi överhuvudtaget åkte iväg har helt glömts bort. Vi åkte ju iväg för att besöka Varbergs Kurort, uppleva, testa och sedan skriva om det.

Ungefär ett dygn försvann i allt praktiskt som vi helt enklet var tvugna att fixa med. Men igår eftermiddag kunde vi äntligen göra det vi kom hit för. Vi såg lite av området, kikade in i några fler rum, jag fick en behandling och efter middagen spenderade vi resten av kvällen i hotellets relaxavdelning.

Området är helt fantastiskt! Och det finns massor med behandling att göra, en stor saltvattenspool, bubbelpool, flera olika sorters bastu, massor med olika duschar, gym och en massa annat. Vi försökte prova så mycket som möjligt under kvällen, men utan att stressa runt och det är ganska svårt när man känner att ett dygnt försvunnit och man måste ”jobba ikapp”.

Kvällen var välbehövlig och jag kommer berätta mer om de olika avdelningarna och grejerna lite mer utförligt senare. Nu ska vi packa ihop oss, checka ut och åka hemåt i vår hyrbil. I bästa fall kommer vi hem utan fler missöden…

Det finns hopp!

Det finns hopp!

Det är andra JUNI och det är 14 grader ”varmt” ute. Det var alltså varmare i april… å det här ska kallas sommar?! När det gäller sommaren känns det som att hoppet är ute… men när det gäller vikten så finns det gott om hopp!

Måndagens vägning var varken upp eller ner. Jag stod tvärstill och det är faktiskt bra med tanke på hur veckan varit. Ett gäng pressvisningar, provsmakning på Pizza Hut, en 70-årsskiva och fel tid i månaden. Jag ska vara glad att det var stilla på vågen.

Nu är det betydligt lugnare! Gårdagens flytt gav mej rejält med steg och motion. Natten var besvärlig med dålig sömn och ont i ryggen, så idag är jag trött och har värk i kroppen. Idag är jag helt ledig så när som på att jag och sonen ska till IKEA och köpa lite grejer som han saknar, bla en rullgardin. han vaknade med solen i ögonen imorse  🙂

Imorrn har jag en pressfrukost, sen lugnt. På torsdag tre pressgrejer och sen snabbt hem för att åka till Varberg. Helgen ska tillbringas på Varbergs Kurort i total stillhet med porlande vatten och bra mat. I bästa fall blir det fint väder så man kan ta promenader på stranden. Men det ser inte så lovande ut, just nu verkar det bli ösregn… jaja, får ta med massor med läsning för att fördriva tiden och verkligen koppla av. Meningen är att vi ska uppleva stället, insupa atmosfären och testa lite behandlingar för att sedan skriva om det. Så det blir nog bra vilket väder det är blir. Bara stillheten ska väl få kroppen att varva ner och kilona att släppa hoppas jag. Det finns ett gym där också…

Planen är alltså att vågen ska peka neråt på måndag. Å nu när sonen nu flyttat kan vi ha lite andra rätter på menyn, som han inte gillar. Så ikväll gör vi en spenatpasta med mycket vitlök. Vi äter mer och mer vegetariskt här hemma, både med tanke på miljö, plånbok och för att det är himla gott. Spenatpastan gör jag genom att fräsa upp bladspenat med lite smör, jag finhackar vitlök och låter fräsa med spenaten. Sen häller jag på matlagningsgrädde tills det blir lagom mycket sås och kryddar med salt och vitpeppar. Såsen häller jag över kokt tagliatelle. Enkelt, snabbt och jättegott! Och ganska lite PP.

Jag kan faktiskt laga mat, även om jag tycker att det är fruktansvärt tråkigt. Martin tycker det är kul, så då är det ju bättre att han fixar den biten. Vi gör det vi är bäst på helt enkelt, jag sköter tvätt, städning, gräsklippning och planering. Så fixar Martin med bilen, allt tekniskt och tjänar våra pengar. Jämställt och bra i våra ögon. Det är jag som gör av med pengarna han tjänar, det är väl otroligt bra fördelning  🙂

Idag har jag en sjuk man här hemma, han har en rejäl ”mancold”. Så nu ska jag gå med hunden, fixa lunch och sedan invänta sonen. Det känns bra att ändå vara så pigg som jag är i nuläget med tanke på min fibro och väderomslagen. Ska försöka börja träna lite försiktigt igen, knät är inte helt bra. Men det blir nog några bra veckor framöver men fina minus på vågen. Snart är jag där jag ska vara igen.

Ibland måste man våga!!!

Ibland måste man våga!!!

För precis ett år sedan hade vi vår sista klass på Viktväktarna. Efter 14 år var det dax att göra något annat och ta ett väldigt läskigt steg ut i något vi inte visste något alls om. Jag skulle bli hemmafru och Martin sökte jobb, ingen av oss hade alltså någon inkomst alls…

Vi hade räknat ut hur länge vi kunde leva på vårt sparande och såg ljust på framtiden. Vi trodde ju att Martin skulle få jobb direkt med den utbildning han nu hade. Men det fick han inte… Det tog hela 7 månader innan han fick napp,  som iofs visade sej vara en riktigt lyckträff och värt att vänta på. Han trivs väldigt bra där!

Under tiden som vi var hemma tillsammans fortsatte Martin att förkovra sig i olika mindre kurser och jag ”roade” mej med att opereras några gånger. Jag var alltså väldigt tacksam att Martin faktiskt inte hade något jobb just då utan kunde ta hand om mej när det var som värst. Först fixades mina ögonlock, en operation jag inte alls hade räknat med men som ögonläkaren ville göra bums. Det var inte kul! Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv! Men snyggt blev det och nu ser jag hela världen igen  🙂

Sen var det dax för den STORA operationen, DRÖMMEN! Det jag väntat på i 15 år. Äntligen skulle min E-kupa tas bort och bli något litet och mer behändigt. Vad det skulle bli och hur det skulle se ut visste jag inte. Och jag brydde mej inte heller. Det fick se ut hur det ville, bara det blev mindre! Å det blev det! När jag vaknade upp efter operationen hade jag en nätt liten C-kupa som jag trivs jättebra med. Nu kan jag röra mej precis hur jag vill och mår toppen! Läkningen gick hur bra som helst och jag hade faktiskt inte ont en enda minut. Men jag fick ju inte göra något, så det var tur att Martin fanns där.

Hösten var ganska trist. Vi började bli lite stressade över jobbsituationen, men jobbade på med vikten istället. Det var många, långa promenader tillsammans då vi löste allt från middagsfrågan till världsfreden. På en sån promenad berättade jag om min idé om ett magasin och på bara några dagar hade Martin snickrat ihop en websida åt mej. Så det var bara att börja skriva, ansöka om eget företag och en massa annat. Å sedan dess har jag haft min bebis Du i Fokus som rullar på och ger oss möjlighet att göra och se en massa roliga saker. Jag tjänar fortfarande inte en krona, men jag har kul!

Så kom dagen då vi skulle åka till Gambia och sorgen var stor när resan ställdes in pga ebola i angränsande länder. Så mycket känslor det finns i kroppen och så ledsen man kan bli! Det tog tid att komma över det, men nu är en ny resa bokad så i januari drar vi iväg istället.

7 januari kom äntligen Martins första arbetsdag! Och sen kom första lönen! Äntligen kunde vi täppa till kasshålen som började bli ganska stora. Å några löner senare kunde vi börja spara lite igen. Vilken skön känsla! Nu har vi det inte särskilt fett, men vi klarar oss. Huvudsaken är att vi har så det täcker våra utgifter och att vi mår bra.

Vi tog steget ut i något helt okänt, men landande till slut med bägge fötterna åt rätt håll. Min hemmafrutillvaro blev inte riktigt som det var tänkt, istället blev jag redaktör för ett webbmagasin. Å jag har inte jobbat så här mycket på länge. Men jag har kul! Martin går till jobbet med ett leende på läpparna varje morgon, och trivs jättebra. Med vikten är det just nu lite sisådär… men bara sommaren sätter fart på riktigt så ska även det bli bra.

Ibland måste man våga göra något galet, våga chansa. Man har bara ett liv och det gäller att leva det fullt ut medan man kan. Jag vill inte ångra att jag inte vågade mer eller vara bitter över att jag stannade i något jag inte trivdes med. Livet är för kort för det! Våga följa era drömmar, gå emot strömmen, göra det oförväntade. Våga leva!!!

Mitt konstiga liv

Mitt konstiga liv

Glasstest med GB idag  🙂

Snart är det ett år sedan vi slutade vårt samarbete med viktväktarna och jag gick hem för att bli en utvilad hemmafru. Eller lyxsambo… Vi är ju faktiskt inte gifta.

Men det blev ju inte alls som jag planerat iom att jag fick min ide om vårt magasin Du i Fokus. Efter mina två inplanerade operationer och konvalescensen därefter blev ingenting normalt igen. Det var länge sen jag jobbade så här mycket! 
Men det konstiga är att jag varken känner eller fattar att detta numera är mitt jobb. Jag har ju jättekul nästan hela tiden 🙂
Jag får testa nya spännande saker, äta god och annorlunda mat, dricka en massa goda drycker, göra roliga saker, se nya platser och träffa massor med trevliga människor. Och det ingår i mitt jobb! 
Det är ju jättekonstigt och känns inte alls som ett arbet. Därför är det svårt att se det som just jobb och ännu svårare att säga att jag jobbar när jag sitter där på en fin restaurang eller tittar på fina saker. Även svårt att ta sej tiden att faktiskt skriva texter också när man knappt tar sej själv på allvar… Än så länge tjänar jag inte ett öre, så just nu vet jag faktiskt inte vad man ska kalla det… Är det ett jobb fast man inte tjänar något?
Men jag har kul och vi klarar oss ekonomiskt. Å de jag skriver om verkar nöjda och det är ju en fördel. Nu börjar jag bli varm i kläderna och är på väg att hitta ett format på texterna som blir allt mer personliga. Snart ska nog även läsarna se skillnad. En del saker kan man inte skriva särskilt personlig om, men det mesta funkar. Inom kort kommer restips till Åland och där är det verkligen personligt!
Frågan är kanske hur man definierar ordet ”jobb” och ”jobba”? För mej är begreppet inte solklart. Vad betyder det för dej?

Åk innan det är försent!

Åk innan det är försent!

När vi var i Tanzania för några år sedan såg vi 17 noshörningar. Idag finns det bara 8 kvar… Detta berättade Nick Brandt om när hans fotoutställning på Fotografiska hade pressvisning i eftermiddags.

Nick Brandt är inte bara en otrolig fotograf utan även engagerad i de frågor som gäller djuren i Afrika. Särskilt Östafrika som Tanzania och Kenya med omgivningar. Det var på en resa till Tanzania för 20 år sedan som han blev
överväldigad av savannens fantastiska djurliv och valde att byta ut sin
framgångsrika karriär som regissör till att bli fotograf inriktad på att
dokumentera savannens djur på bild. När han förstod hur illa det stod till med tjuvjakt och hur snabbt djuren försvinner valde han att engagera sej djupare i frågan genom att bilda organisationen Big Life Foundation.

Hans verk har ställts ut förr och nu återvänder hans fantastiska bilder till Fotografiska. Bilderna berättar om en skrämmande verklighet. Varje år slaktas 30-35
000 elefanter, noshörningar jagas för sina horn och det finns 75
procent färre lejon idag än för tjugo år sedan. Vi hade alltså tur när vi var i Tanzania, som fick se alla djur medan de fortfarande finns kvar.

Nick har valt att visa sina bilder i svart/vitt och han väntar gärna tills det blir molning och riktigt murrigt. Själv vill jag gärna ha klara färger med afrikas röda jord och klarblå himmel. Ni får avgöra själva vad ni gillar bäst. Jag ger er ett exempel av mina bilder, en i färg och en i svart/vitt.


Det är verkligen fantastiskt att fotografera vilda djur och att få vara på plats på savannen i afrika är som att vara huvudpersonen i en naturfilm. Det är nästan så man väntar sej att David Attenborough ska börja berätta om allt man ser. Men djuren minskar alltså drastiskt i mängd. Så drömmer man om en safari ska man nog skynda sej. Det är verkligen magiskt att se lejonen jaga i skymningen eller att se elefantfamiljen långsamt varndra fram tillsammans. Men allt det här är alltså på väg att ta slut!

Se utställningen, lyssna på det Nick vill berätta med sina bilder och sprid hans budskap. Vi måste hjälpas åt att bevara de djur som finns och öka medvetenheten hos folk om vad som håller på att hända. Och sen säljer ni av alla onödiga saker och samlar ihop till en resa. Att se djuren på sin rätta plats är inget annat än fantastiskt och måste upplevas en gång i livet!

Error…

Error…

Hjärnan är helt slut. Det är ”overload” totalt av allt vi sett, gjort och fått information om under helgen. Ingen kan förvänta sej ett intelligent svar av mej förrän imorrn. Typ…

I förmiddags stannade vi till vid de sista grejerna som turistbyrån tipsat om, men det ena var inget kul alls och det andra var stängt. Istället gick vi runt i ett litet fiskläge, tog bilder, frös och fördrev tiden tills båten skulle gå.

Väl på båten (som vi gick in i med rejält avstånd från väggen) mötte vi indententen direkt som tittade på jackan och konstaterade att den inte blivit ren. Så det är bara att köpa en ny och skicka kvittot. Vi gick upp till restaurangen för att äta buffé och när vi sitter där kommer intendenten dit och ger oss en kasse med vin och choklad ”som lite plåster på såren”. Rederiet har verkligen tagit mitt klagmål på allvar och försökt att hjälpa till så gott de kunnat, ingen skugga alls på dem!

Självklart hade vi räknat med köer på hemvägen och vi hade räknat helt rätt… istället för knappt två timmar blev det nästan 2,5 timme innan vi fick pussa på pälsbollen. Vi landade i mina föräldrars soffa och orkade inte lyfta på häcken på en lång stund utan blev kvar där ett tag. Men sen pallrade vi oss iaf hem och träffa faktiskt bägge sönerna! Ibland är det extra kul att komma hem  🙂

Nu har jag bytt om till onepiece och landat i soffan. Baileys har kollapsat på golvet och Martin halvligger brevid mej i soffan. Vi har kört igång en film och jag sitter med datorn i knät och försöker jobba lite. Vet inte om det går, men jag ska försöka samla ihop tankarna lite och se vilka texter som kan komma ur den här helgen. En har vi redan gjort och lagt ut, känns bra!

Imorrn är det måndag och… vägning… jabba…

Strumpbyxor i maj!

Strumpbyxor i maj!

Efter gårdagens solsken blev det regn igen idag. Jag blir snart galen på det här vädret! Varför kan det inte vara sol två dagar i sträck? Det är 17 maj och jag har strumpbyxor för att inte frysa!!! När ska det bli varmt på riktigt?

Idag är det dax för hemfärd och det ska faktiskt bli skönt. Det här har definitivt inte varit någon semester och vi är trötta. Så nu ska vi packa ihop oss och dra iväg till sista anhalten innan båten, ytterligare ett museum ska besökas innan vi åker på båten.

På båten hem ska vi träffa intendenten angående min jacka. Jag skickade bilder till henne igår och beskrev hur illa bilarna var parkerade och hur nära de stod dörren in till båten och var det borde finnas olja som alltså numera sitter både på min jacka, ryggsäck och byxor. Hon skulle skicka bilderna till kaptenen och förmodligen får killarnas på bildäck lite skit. Vilket är befogat.

Vi ska äta buffén ombord och sedan rulla hem och hämta pälsbollen. Ikväll blir det bara lugnt. Pälbollen kommer få mycket kärlek  😉

Hör senare!

Dyraste middagen jag ätit!

Dyraste middagen jag ätit!

Jag drog på mej min prickiga jacka i morse åsså åkte vi iväg på dagens äventyr. Om jag inte står still och man står precis bakom mej, så syns inte prickarna så mycket. Så jackan fick duga idag.

Dagen har varit helt fullspäckad, jag kommer knappt ihåg allt vi gjort. Då är det väldigt bra med en mobilkamera som kan visa i vilken ordning man gjort vad.

Vi började med att åka så långt norr ut man kan och hamnade på Havsvidden och de fantastiska klipphusen. Det är ett flertal hus byggda högt upp på klipporna. Till husen hör en större byggnad som både är reception och konferensanläggning. Härifrån går en gång ner till havet där det självklart finns en bastu, badvik och båtbrygga. På hela området finns det även wi-fi vilket gjorde att vi både kunde kolla mail och lägga ut några bilder på instagram. Här skulle jag gärna bo några dagar när det är varmare, vilket ställe!!!

 Sen tog vi oss österut för att ta del av lite
rysk/brittisk/fransk/ålänsk historia genom att titta på Bomarsunds
fästning och Notvikstornet. Otroligt intressant men kallt! Det blåste
rejält och händerna var stelfrusna av allt fotande. De föregående
dagarnas regnande gjorde också att marken var väldigt blöt, så vi var
ganska frusna när vi kom tillbaka till bilen. Tack o lov att solen iaf
sken, annars hade det varit riktigt jobbigt.

Vi
konstaterade på vägen till Kastelholms slott att Åland verkligen har hur
mycket historia som helst att bjuda på. Det finns lämningar precis
överallt! Vårt nästa mål var alltså Kastelholms slott och omgivningarna
där. Vi började med slottet, som varit uppbyggt, ombyggt och restaurerat
i omgångar. Jag fick lite ”Borgholmsslottsvibbar” och kände mej ganska
hemma där med all sten, tjocka väggar och fängelsehålorna. Kastelholms
slott är ganska litet och högt, till skillnad från Borgholm som är stort
och lågt. Här fick vi ännu mer av Ålands historia och även en hel del
av vår svenska. Här fanns också fritt wifi så vi kunde kolla mail och
lägga ut mera bilder.

Strax bortom slottet finns
fängelset Vita Björn som var aktivt fram till 1975. Det är ett slags
fängelsemuseum som visar hur familjen som skötte fångarna bodde, hur
fångarna hade det och ännu mer historia om Åland. Precis brevid fanns
friluftsmuseumet Jan Karlsgården som vi också passade på att besöka. Vi
tittade på byggnaderna, ååååade över gulliga små lamm och hittade ett
perfekt ställe i lä i solen där vi la oss och bara njöt en liten stund.
Vi är bra trötta efter de här dagarna, så de där minuterna i solen var
guld värda!

17.30 var vi inbokade på Smakbyn där Mikael
Björklund lagar maten. Björklund vann årets kock 2000 i Sverige och har
även vunnit för Finland 1997. Nu finns han på Smakbyn som ligger kanske
200 meter från Kastelholms slott. Här har han en stor restaurang med
ett litet destilleri som även visar tillverkningen och en liten butik
där man kan köpa det mesta runt matlagning.

Vill man
äta så måste man beställa bord och då väljer man om man vill äta två
rätter för 40 Euro, 3 rätter för 50 Euro eller en rätt från ”Backfickan”
för 17 Euro. Vi valde varsin 3-rätters, vilket nog är det dyraste jag
ätit… men det är en av få gånger som vi är på ett riktigt
”fine-dining”-ställe och man vet inte när nästa gång blir så det fick
väl kosta då  🙂

Å visst var det gott! Värt 500 kr?
Jag uppskattar kanske inte mat på rätt sätt för att svara på den frågan.
Men jag tror det… jag valde Sikrom med svärmors limpa, Abborre med
kräftemulsion och Gammaldags vaniljglass med en massa gott till. En
heeeelt ok middag kan man väl säga. Det gick jättesnabbt att få förrätt
och varmrätt, men sen fick vi vänta läääänge på att få efterrätten och
ännu längre på att få notan. Trots att de frågade flera gånger om vi var
nöjda och vi förklarade vad vi väntade på… Det kändes lite som att de
ville att man skulle gå så snabbt man ätit upp varmrätten och det
gillar jag inte. Maten var god och personalen trevlig, men det blev lite
fel där på slutet.

Mätta rullade vi hem till hotellet
igen helt slut! De senaste dagarna har bjudit på en mängd intryck och
upplevelser. Det ska faktiskt bli riktigt skönt att komma hem imorrn.
Men innan båten går ska vi besöka Eckerö Post- och Tullhus och ev ett
ställe till. Vi har verkligen inte slappat den här resan, utan jobbat
häcken av oss. Inom kort kommer en mängd tips i magasinet om vad man kan
se, göra, äta och sova när man besöker Åland. Vi hoppas att det ska
locka någon till ett besök.

Gäsp…
Nu är det gonatt från oss!

Solen skiner på Åland!

Solen skiner på Åland!

Igår var det riktigt kallt och tråkigt att vara turist här på Åland, men idag skiner solen från en nästan klarblå himmel och allt känns mycket bättre.

Alldeles strax ska vi åka iväg till norra delen av ön och titta klipphus. Sen blir det torn och försvarsverk, Kastellsholms slottsruin och i kväll ska vi äta hos Mikael Björklund på Smakbyn. Vi somnar nog ovaggade ikväll med  🙂

Om ni vill kan ni gå in på magasinet och läsa om gårdagens besök på Pommern och Sjöfartsmuseet. Himla intressant stället och jättebra även för barn som har sina egna små uppdrag inne på museet. Ett tips till er alla som ska åka hit alltså.

Ha en fin dag allihopa, ikväll får ni veta hur vår dag varit.

Det gick inte…

Det gick inte…

Imorse när vi kom ner för att äta frukost hade jackan åkt iväg till kemtvätten. Jag fick löfte att den skulle vara tillbaka senast klockan ett och därför fick vi även behålla rummet tills dess. Så vi åt en god frukost och knallade sen iväg till Sjöfartsmuseet och Pommern. I regnet.

Det är inte jättekul att vara turist i regn och 4-5 graders ”värme”. Men museet var ju inomhus, så vi hoppades att det skulle sluta regna lagom tills vi var färdiga inne och skulle ut och titta på båten. Jag är ingen fan av museum, men det här var faktiskt jätteintressant! Både Martin och jag gillade det och gick länge och tittade.

Sjöfartsmuseet i Mariehamn visar upp sjöfarten och sjötrafiken till och från Åland sedan hundratlas år tillbaka. Vilka fartyg somn använts, vilka vägar de gått, vilka varor som skeppats, hur folk ombord haft det, hur det såg ut ombord osv. Både historiskt och fram tills idag. Det nästan vändes sej i magen när väggen med berättelsen om Estonia dök upp… och utanför finns ett monument med namn på alla dem som dött i sjöolyckor. Jobbigt!

När vi lärt oss allt om allt var det dax att gå ut och titta på Pommern. Och det hade inte slutat regna… nu blåste det också… men men bara att gilla läget. Vilket skepp! Å vilket grej att de lyckats bevara det så fint som de gjort. Här fick man verkligen se hur livet ombord varit, hur de bott och vilket hårt jobb det var ombord. Man fick gå runt precis över allt och titta på vartenda utrymme. Lastrummen var gigantiska! Rummen ja, det var i två våningar och fick säkerligen plats med mängder med varor.

När vi sett allt frös vi rejält och gick tillbaka till rummet. Medan vi packade ihop oss ringde de från receptionen och sa att jacka kommit tillbaka. Hon sa också att den inte blev ren, vilket jag ju redan antagit från början. Fläckarna var mycket riktigt kvar och nu när vi känner på ryggsäcken så är den helt kladdig av olja. Det går alltså inte bort, utan sitter som berget. Så nu börjar etappen ”ersättning”, så får vi se hur Eckerölinjen ställer sej till att betala en ny jacka åt mej. Spännande.

Vi checkade ut, åt lunch och drog iväg till nästa hotell. Nu ska vi bo inne i skogen på Eckerö på Björnhufvud Bed & Breakfast. Ett mysigt och fint ställe, men tyvärr med wi-fi bara i huvudbyggnaden. Så ni kommer inte att höra av oss lika tätt och vi kan inte jobba lika enkelt. Något vi ska komma ihåg att påminna om nästa gång vi åker iväg för att faktiskt jobba. Men de som äger stället har en jättefin hund som kompensation  🙂

Imorrn ska vi besöka ett slott, äta middag på Smakbyn och en massa annat. Hänger ni med på instagram så får ni fler bilder från vår upptäcksresa är på Åland.
Hörs imorrn!

Härlig matupplevelse!

Härlig matupplevelse!

Förmiddagens tråkigheter är kanske inte glömda, men undanstoppade längst bak i skallen. Jackan fanns kvar, så en ny är beställd ifall att…

När vi klev av båten körde vi direkt till Mariehamn och checkade in på Park Alandia Hotell. Ett litet hotell med väldigt trevlig personal. Rummet är som hotellrum brukar vara, badrummet fräscht och det viktigaste av allt: fritt Wi-Fi på rummet! Överhuvudtaget så har Åland visat upp sina finaste sidor när det gäller människor och service. Alla är verkligen supertrevliga!

Vi packade ur bilen och gav oss direkt ut på ”stan” för att hitta något att äta. Klockan var närmare 14.30, så lunchtiden var passerad md råge kan man väl säga. Men vi ville hinna till bla Pommern för att ta lite bilder, eftersom det ska regna imorrn. Åsså tänkte vi att de säkert skulle ha en liten restaurang eller café… så fel man kan ha… Vi tog våra bilder och konstaterade snabbt att där inte fanns något att äta alls. Det fick bli en promenad till närmaste supermarket istället och varsin macka på rummet. Det går bra det med!

Middag däremot blev en heeelt annat grej! Då var vi inbokade på Restaurang Indigo som ligger nära hotellet. Vi blev mycket väl mottagna och fick ett bord vid fönstret. Restaurangen var jättemysig och hade en intressant historia som gick att läsa i menyn. Där stod också händelser på ön genom åren, sånt där nördigt onödigt vetande som är himla kul  🙂

Menyn var inte särskilt omfattande, men där fanns det viktigaste som fisk, nöt, vegetariskt och lamm. Det behöver ju inte vara mängder av rätter, det blir bara svårare att välja då. Vi valde skaldjursrisotto till förrätt bägge två, sen valde jag oxfilé och Martin tog hängmörad biff till varmrätt. Bägge serverades med husets egen pommes. Till maten lät vi den otroligt trevliga servitrisen välja vin åt oss och det gjorde hon riktigt bra. Vinet och maten passade väl ihop och blev en perfekt kombination.

Risotton var riktigt god, möjligen hade jag hellre haft parmesanen i rätten istället för stora hyvelflagor ovanpå. Köttet var perfekt tillagat, precis medium som jag vill ha det – varken mer eller mindre. Jag är ju såsälskare, så enligt mej är det alltid för lite sås på tallriken. Haha, sån är jag! Dessert tog vi ingen, bara en kopp te resp kaffe och till det ett trevlig samtal med servitrisen som gav oss lite nya tips att kolla upp här på ön. Vilken service! Mysigt stället och härlig personal, sånt gillar vi!

Mätta och belåtna gick vi ner mot Österhamn och Ångbåtsbryggan. Det fanns inte så många båtar att titta på än, men solen sken och det var fint att gå där och mysa efter maten. Imorrn ska vädret bli sämre, så vi planerar inomhusaktivteter så mycket det går. Ett och annat museum och lite bilåka antar jag. Allt vi egentligen vet är att vi ska byta hotell och förflytta oss öster- och norrut för att slutligen hamna lite västerut där vi ska bo nästkommande två nätter. Att denna lilla ö har så mycket att bjuda på hade jag ingen aning om!

Nu säger vi god natt. Imorrn är en fullpackad dag – häng med! 

Började inte så bra…

Började inte så bra…

Vi körde alltså ombord på båten i förmiddags. Inget konstigt alls… Bilarna packades ganska tätt, vilket är helt förståeligt för att få plats med så många som möjligt. Men han som packade våra bilar missade att man faktiskt inte får vara kvar på bildäck under färd och därför måste komma åt dörren som leder upp i båten. Det var så trångt att vi fick pressa oss mellan bilarna och väggen för att komma åt den

Väl inne på båten tog jag av min jacka och såg att den var helt svartfläckig. Det kanske inte syns så bra på bilden, men det är svarta fläckar runt om hela jackan, klicka på bilden så blir den större – då syns det tydligare. Jag blev faktiskt ganska ledsen… även om det bara är en sak. Jag har nämligen letata efter en jacka sedan i höstas och nu äntligen hittade en jag tycker om. Jag hade bara haft den sedan i måndags och nu är den förmodligen förstörd.

Jag tog direkt kontakt med receptionen som var mycket förstående och trevliga. Intendenten lovade att fixa kemtvätt, men problemet är att vi inte är kvar i Mariehamn hela helgen utan ska åka runt. Det fanns heller inga jackor att köpa ombord, annars hade jag fått en ny direkt. Nu kommer hotellet att fixa med tvätt av jackan imorrn, eftersom det är röd dag idag, och sen får vi åka tillbaka och hämta den imorrn eftermiddag. Det blir alltså en massa merjobb för oss, helt i onödan. Å jag tror tyvärr inte att jackan går att rädda… Det är tunnt tyg, som suger åt sej av allt och nåt slags (fusk)dun inuti. Jag har en fläck även på mina byxor och ryggsäcken är också förstörd, men det struntar jag i.

Det här tog alltså udden av alltsammans redan från början. Jag vet att det bara är materiella ting, men det tar onödig tid och energi från oss och det vi verkligen är här för. Dessutom kommer jag förmodligen att behöva leta efter en ny jacka. Den här fanns på rean, så den finns nog inte kvar. Men jag ska kolla och då ska jag baske mej köpa två på en gång!

Jaja, nu får vi hoppas att resten av helgen blir bättre.

Ska bli så kul!

Ska bli så kul!

Jag är trött som en gnu efter att ha gått upp 6.15 imorse för att åka iväg på en pressfrukost. Men sånt är kul, så jag gnäller inte – bara konstaterar… å lika tidigt blir det imorrn och då är det ännu roligare!

Imorrn kl 9.30 rullar vi nämligen på båten i Grisslehamn för att sedan upptäcka Åland i nästan fyra dagar (vi har både larm och husvakt, så tänk inte ens tanken på inbrott). Martin som inte varit norr om Uppsala får alltså komma ända till Grisslehamn imorrn och kan sedan se fram emot att åka till Gävle nästa helg. Hans Sverige blir allt större  🙂

Ingen av oss har varit på Åland mer än någon halvtimme när man stannat till på kryssning. Så det enda jag vet och känner till är hur en av bänkarna i hamnen ser ut och känns att sitta på. Inte mycket att skryta med alltså. Imorrn vet vi betydligt mer!

Men det är inte semester vi ska på, det är faktiskt jobb. Det är Ålands turistbyrå som ordnat allt och gjort vårt program. Å det är ett program som heter duga!!! Ett par museum, något bryggeri, olika småbyar värda besök och en massa annat är inplanerat. Så någon dötid blir det inte! Den tid som eventuellt blir över går nog åt till att sova.

Tyvärr ska vädret bli ganska tråkigt. Imorrn ser det hyfsat ut, men är ganska kallt. Å sen blir det regn… så för att få så bra bilder som möjligt har jag varit iväg och köpt nytt minneskort till kameran. Det blir ju inte riktigt lika bra bilder med mobilen, även om det är bekvämt att bara ha den. Minneskortet som satt i kameran var fullt och jag orkade inte sitta och radera en bild i taget. Så jag åkte iväg och köpte ett nytt, stort, minneskort som nog ska räcka länge.

Så nu har vi allt vi behöver; kamera med nytt minneskort och bekväma skor! Självklart är datorn med, jag ska både blogga och jobba. Så jag hoppas att även ni ska få en bättre bild av Åland, ni som inte heller varit där, och sedan lockas att åka dit. Å ni som redan känner ön, får gärna tipsa om saker att se och göra  🙂

Nu måste jag jobba lite till, packa och fixa en massa grejer. Ha det bäst, så hörs vi imorrn – från Åland!