Bläddra efter
Etikett: jobb

Ni måste se musikalen om Den Lilla Sjöjungfrun!

Ni måste se musikalen om Den Lilla Sjöjungfrun!

Kommentarer 6 kommentarer

”Hotfull överdimensionerad krabba attackerade kvinnlig journalist”. Så kunde jag döpt detta inlägg, på skoj alltså. I själva verket var det min vän Anna som visade sin scenkostym för mej, när jag intervjuade henne efter premiären av Den Lilla Sjöjungfrun the musical.

Anna Norberg och jag har känt varandra sedan 1989, det är rätt länge. Då stod hon på scen på Vasateatern och jag satt i kassan där. Sedan dess har vi hållit kontakten på ett eller annat sätt, medan hennes teaterkarriär fortsatt och jag varit iväg på resor. Numera producerar Anna och hennes man Robert otroliga musikaler, oftast omarbetade och moderniserade sagor. Den här gången var det alltså dax för Sjöjungfrun att få nytt liv och vi var inbjudna till premiären.

Den Lilla Sjöjungfrun kom som tecknad film när mina barn var små, men jag kan inte säga att jag såg den. Jag minns sekvenser, men inte mycket mer än så. Det var något om dansande krabbor, en söt liten fisk och havet är djupt… musiken var bra, det minns jag!

Men det har egentligen ingen betydelse, för när Robert och Anna sätter tänderna i en saga så känner man iofs igen huvuddragen, men sen är det mesta nytt. Å så var det även den här gången. Sjöjungfrun heter numera Gwendolyn och hon blir kär i en människa, en norsk gutt. Jag vet inte om det finns en mås i sagan, men i musikalen gör det iaf det, han heter Glenn och är helt underbar. Här finns den elaka krabban, de buttra plattfiskarna, sjöjungfruns många systrar och havskungen. Allt inramat med galet läckra kläder och riktigt häftig musik. Det är Anna och Roberts son Theo (mfl) som skapat musiken. Han borde verkligen ställa upp i melodifestivalen, då skulle vi verkligen få musik på hög nivå!

Vi var på premiären som gäster till Anna och Robert, men även för att recensera föreställningen och göra en film. Man kan tycka att det är svårt och lite känsligt att recensera sina vänner, men jag tycker att det går bra. Hittills har vi inte sågat någon vi känner, de är ju proffs och gör bra saker. Vi lyssnar ju även på publikens reaktioner och snacket efteråt. Den här gången var alla lyriska, stora som små, och det var superenkelt att skriva recensionen.

HÄR kan ni läsa vår recension och här nedan kan ni se filmen från premiären, med några scener ur föreställningen:

Sjöjungfrun är verkligen något alldeles särskilt. Har ni barn, så måste ni se den! En perfekt present till ett barn (typ 3-12) som en roligt upplevelse för hela familjen. Ni vet ju hur jag gärna ser att man skapar minnen tillsammans. En upplevelse lever ju kvar så länge 🙂

För mej är det alltid väldigt speciellt att se Anna på scen. En person som man känt så länge och sett utvecklas i så många år. Det är så häftigt och man blir så stolt över henne och allt hon lyckats med, tillsammans med Robert såklart. Dessutom är hon en så rackarns trevlig och härlig människa, alltid glad och ödmjuk.

Jag ser redan fram emot nästa produktion. Sean Banan avslöjade ju lite… se filmen så fattar ni 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det här med pengar och resande

Det här med pengar och resande

Kommentarer 7 kommentarer

Att pengar är viktig vet vi, men hur viktigt? Att man inte blir lycklig av pengar vet vi också, men det är såklart lättare att bli lycklig om man inte har ett stort hål i plånboken. Vad betyder pengar egentligen? För mej betyder de att jag kan resa 🙂

Jag är varken född till pengar eller har rika föräldrar. När jag växte upp var min pappa egen företagare och min mamma jobbade på dagis (som det faktiskt hette då). Min mamma hade inte särskilt många års skolgång och började faktiskt i skolan samtidigt som jag. Det var definitivt ingen fråga om utlandsresor, men vi hade vårt lilla fritidshus på Öland – där mamma är född.

Båda mina föräldrar vidareutbildade sej som vuxna, min pappa blev pilot och flög för ett större flygbolag. Min mamma blev så småningom ekonom och jobbade på bank, där jag också jobbade extra från ca 14-årsålder. Jag fick tidigt månadspeng och när den kändes för liten skaffade jag mitt första sommarjobb. När kommunen lät 13-åringar sommarjobba, var jag först på bollen och hade 4 veckor på dagis första året, och 4 veckor på långvården andra året. Sedan dess har jag jobbat.

Jag har alltid velat resa och se världen. Drömmen var att bli flygvärdinna, men fick snabbt klart för mej att det var helt kört för mej. Jag är för kort. Man ska vara minst 160 cm i strumplästen för att nå nödutrustningen, jag är 156. Då fick jag tänka om och siktade på trafikassisten istället, nästan samma sak fast på marken. Så som 16-åring (efter 2 år på gymnasiet) sökte jag till en helt ny utbildning som hette Turism- och Reseliv, och kom in på första försöket. Praktiken på Frösö Flygplats var något av det roligaste jag gjort!

Men det blev inget med den drömmen heller. Flygplatsen som var planerad i Tullinge, där vi just då bodde, blev inte av. Det var där jag hade tänkt att jobba. Jag bodde dock i Märsta en tid, men det blev inga tjänster lediga på Arlanda och jag trivdes inte norr om stan – så det sket sej kan man väl säga. Jag fick dock känna på jobbet lite när jag senare bodde i Gambia som 21-åring och tjänstgjorde på bla flygplatsen.

Det blev till att ta en himla massa andra jobb och hitta andra sätt att resa. Min pappa hade ju personalbiljetter som jag kunde använda och min dåvarande fästman jobbade på Linjeflyg, senare SAS. Så vi jobbade häcken av oss och reste. Jag hade som mest 5-6 jobb samtidigt och sen drog vi iväg på långresa. En kompis jobbade på Ericsson och stationerades över hela världen, bla i Mexico och Venezuela, vi hälsa på där han bodde och kunde på så sätt bo och resa ännu billigare.

Å så har det fortsatt. För mej är pengar något jag kan resa för. Allt vi kan spara läggs undan till nya resor. Husbilen var ett mycket medvetet inköp för att kunna resa ännu mer, särskilt i Sverige, Norden och Europa. Även om en husbil kostar mycket pengar, så slipper vi ju hotellrum för 1000 kr natten och vi kan alltid äta ”hemma”. Å numera är ju ett av mina jobb att skriva om resor, jag blev alltså varken flygvärdinna eller trafikassisten – men jag blev reseskribent. Inte så dumt det heller. Det tog många år att komma dit, men nu kan jag å andra sidan jobba hur länge och mycket jag vill. Det finns ingen pensionsålder på såna som oss 🙂

Jag har varit helt pank i perioder, särskilt som nyskild med två små barn. Jag hade 68 öra på kontot när jag träffade Martin. Det var inget snack om resor då. Jag vet hur det är att leva på ingenting och det är en erfarenhet jag alltid har med mej. Fördelen med att inte tycka om saker, knappt dricka, röka eller snusa och inte har några större krav på mat, är att man inte gör av med så mycket pengar. Vi kan leva väldigt billigt. Å då kan man spara. I bästa fall räcker det till en resa, kanske fler, per år.

För första gången på nästan 10 år har jag äntligen en stadig inkomst, inte så hög som andra kanske kräver – men tillsammans med Martins lön så räcker våra pengar gott och väl. Vi är vana att leva väldigt snålt. Den dagen vi säljer huset kommer vi kunna sätta in en rejäl slant på sparande och försöka leva på avkastningen. Vi har nämligen inga lån kvar, det känns rätt skönt och lite kaxigt.

Min plan har ända sedan jag var 25 varit att inte jobba en dag efter 60. Därför har jag två olika pensionsförsäkringar som jag sparat i sedan dess. En hundring i månaden när jag kunnat. Nu ser mitt liv lite annorlunda ut och jag kommer förmodligen kunna jobba med min hobby även efter 60. Men som 54-åring känns det helt ok att veta att jag inte måste, men kan om jag vill. Redan om en månad händer en stor förändring i vårt liv, som ger oss mer tid till resande men lite sämre ekonomi. Men det berättar jag mer om då…

Just nu säljer vi av innehållet i vårt hem. Det går inte så fort, men försvinner något nästan varje vecka. Saker har börjat tynga mej, känner mej faktiskt lite kvävd. Jag trivdes så otroligt bra i Gambia med bara en säng, byrå och en resväska. Kanske därför jag trivs så bra i husbilen och på resande fot?

Jag hävdar att det inte beror på inkomsten om man kan spara eller ej – utan på utgifterna. Vad säger ni om det? Kan ni spara? Vad sparar ni till?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Resor ställs in…

Resor ställs in…

Kommentarer 5 kommentarer

I helgen skulle vi åkt ut med husbilen och om två veckor skulle vi flyttat kontoret till Gran Canaria. Så blev det inte och så blir det inte…

Jag är stressad, inte alls som för ett par år sedan – men tillräckligt för att inte må bra. Efter senaste kraschen har jag blivit än mer stresskänslig. Humöret blir svajigt väldigt fort, minnet lägger av helt, jag går upp i vikt och får ont i huvudet. Jag längtar efter sol och värme, kroppen mår verkligen skit just nu. Min fibromyalgi går totalt i baklås när det regnar och blåser. Så senaste veckorna har jag känt tendenser till stresspaniken som jag upplevde när allt var som värst. Ändå mår jag hundra gånger bättre nu.

När min svärmor dog för ganska exakt två år sedan röjde vi ur hennes saker, sålde det mest akuta och största grejerna eftersom svärfar ville flytta direkt. Mycket hamnade i flyttkartonger och jag har sålt av en del på loppisar. Men där har funnits saker som vi inte hunnit gå igenom och som även behövt värdering. Nu har vi en ev köpare av allt, så jag behövde verkligen ta tag i det. Så jag släpade in allt och fyllde vardagsrummet. Jag överdriver inte om jag säger att jag vadade runt i glas, porslin, kristall och keramik upp till knäna. Detta har verkligen hängt över mej och tagit så mycket utrymme.

Jag har dessutom legat efter med texter, ofta har jag skrivit dagens artikel på Du i Fokus samma dag som den ska ut och det är inte hållbart. Jag blir enormt stressad. Förra gången vi var ute med Peppe (husbilen) var det för att jobba ikapp. Vi avsatte en helg och jobbade järnet, fick massor gjort. Så vi tänkte att vi skulle göra likadant helgen som gick. En helg med bara jobb och promenader, perfekt. Men när vi såg på väderrapporten att en stor del av helgen skulle regna bort ställde vi in allt. Nog för att det är mysigt att sitta i bilen och höra regnet smattra på taket, men inte när planen är jobb och promenader. Så vi ställde in – men bestämde oss för en jobbhelg hemma istället. Och jobbat har vi verkligen gjort. Vi har fått massor gjort!

Jag fotade och Martin googlade. Till slut hade vi hittat pris på nästan alla våra grejer, skickat iväg alla bilder och packat ihop sakerna igen. Jag hade plats kvar i en kartong och fick sån energi att jag gick igenom ett skåp med vaser när jag ändå höll på. Så nu har jag kanske 10 vaser kvar av 30, en enda hylla av två fullproppade. Äntligen kan jag alltså börja rensa ur våra grejer igen, inte bara sälja iväg svärmors. 13 april är det dax för nästa loppis, hoppas bli av med massor då.

Under helgen fick vi även ett par filmer gjorda, jag gick igenom två mailboxar av tre, tog flera promenader, Martin har pluggat, vi städade undan julbelysningen i trädgården, testade ett nytt recept, skrev två recept och lite annat smått och gott. Som pricken över i blev det även en fredagsbukett. Martin har gett mej en bukett varje fredag sedan vi träffades, men för ett tag sedan sa jag att jag inte vill ha någon för att istället spara pengarna till nya husbilen. Men nu kände jag att jag ville ha lite färg att lysa upp hemmet med.

Men helgens planer är inte de enda som ställs in. Om två veckor skulle vi flyttat hemmakontoret till Gran Canaria. Vi hade SAS-poäng som skulle förfalla förra sommaren. Med förra våren i bakhuvudet tänkte vi att vi ju alltid kan byta poängen mot flygbiljetter till Spanien. Just i Mars när vintern kom tillbaka med besked förra året. Vi hade ett bra och billigt boende på gång, men det blev missförstånd med datumen – så när jag hade bokat var boendet inte längre tillgängligt och något annat för det priset går inte att hitta. Å vi visste ju inte ens hur vårt liv skulle se ut 8-9 månader fram i tiden, det var en total chansning.

Martin pluggar för C1-kort och fick uppkörning mitt under Spanienresan, dessutom har vi massor med event då och behöver pengarna till husbilen. Så vi kommer avboka biljetterna. Vi köpte dem för poäng som redan förfallit, så vi kan inte byta datum på dem – men förlorar heller inget i pengar. Så vi vaskar alltså två flygbiljetter till Gran Canaria, det känns ju sådär… men så får det bli. Istället tar Martin i bästa fall körkortet, så vi kan hämta hem vår nya bil och åka iväg över påsk på första turen. Det kan absolut vara värt det, även om Gran Canaria är ljuvligt på våren.

Men det är klart att det känns. Mitt liv är ju att resa! Det är då jag mår som bäst och det är så jag får min lön. Nu är planen att vi istället åker iväg om två veckor och då tar en sista helg med Peppe, samtidigt som vi tar den där jobbhelgen. Vi kommer att vara ute på rull större delen av maj, juni, juli och augusti – så jag måste skriva så mycket jag kan i förväg. Även om vi har kontoret med oss, så vill jag hellre sitta ute och läsa recensionsböcker än sitta inne och skriva.

Två resor ställs alltså in, men fler finns framför oss. Snart åker vi ut med nya husbilen, sen är det husbilsträff på Öland, utomhusteatrar och en massa annat spännande. Jag ser så mycket fram emot sommaren!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Labero – dinnershow på La Botanica

Labero – dinnershow på La Botanica

Kommentarer 8 kommentarer

Invigningar och premiärer duggar tätt just nu. Häromdagen var det dax att bege sej till Solna och Westfield Mall of Scandinavia där Joe Labero hade smygpremiär av sin nya dinnershow. Det blev en himla kul kväll, trots att jag är lite tveksam till magi och trollkarlar 😛

Jag har nog alltid varit tudelad till det där med trolleri och magi. Visst kan det vara fascinerade att se saker trollas bort och se fingerfärdigheten hos trollkarlen. Men jag ville ju veta hur de gör – jag tycker inte om att bli lurad! En hel del kan man klura ut, men mycket är ju svårt att förklara.

Joe Labero har vi sett förut, men det var länge sen. Då var det tillsammans med ett julbord på Börsen och vi satt så där nära att man såklart blir delaktig i showen vare sej man vill eller ej. Martin var mer utsatt än jag tack o lov. Då satt vi väldigt nära och i en sån vinkel att vi såg hur en del trick var riggade, men det vi såg då har vi fortfarande inte talat om för någon.

Nu var det alltså dax igen. Den här gången en mindre och mer intim show, med middag som bonus. Vi fick testa restaurang La Botanica i höstas och möttes av Sveriges förmodligen största buffé. Nu är ni många som säger att ni inte gillar bufféer, men den här måste ni testa innan ni säger så. Här är nämligen precis allt gott! Här finns allt från sushi, pannkakor, hamburgare, taco och skaldjur. Asiatisk, amerikansk, asiatiskt, italiensk – allt! Och två fulla väggar med efterrätter, godis och glass… ni fattar… Allt detta fick premiärgästerna efter showen, men i vanliga fall äter man före.

Showlokalen är inte särskilt stor, så röda mattan gick rätt snabbt. Drygt 100 gäster skulle fotas, jag valde sedan ut en handfull som filmades och intervjuades. Kvällen fråga var just om magi är fascinerade eller frustrerande. Jag tycker ju mest att den är frustrerande och vill veta hur man gör.

Även den här gången hamnade vi längst fram, aj då… så fort Labero tittade ut över lokalen och sökte sina ”offer” tittade vi bort eller ner i knät. Och vi klarade oss! I just den här showen interagerar Labero med ganska många, kanske 6-8 stycken. Så risken att åka dit är ju rätt stor.

Showen är 90 minuter lång, det var som en ögonblinkning. Tiden gick blixtsnabbt! Det brukar ju betyda att det är bra och jag tycker nog att den här showen var både bra och trivsam. Just närheten och den lilla publiken gillar jag. Ni kan läsa vår recension HÄR. Förra gången var det betydligt större, med Burned Out Punks som medverkade på scenen med eld och fyrverkerier. Den här gången hade Labero sin lilla hund som medhjälpare. Så söt!

Efter showen var det dax för slutklämmen av vårt jobb. Vi brukar filma ett par intervjuer efteråt för att höra reaktionerna, det brukar gå rätt snabbt. Sen fick vi äntligen sätta tänderna i buffén, vi var sååå hungriga!

Efter alldeles för mycket mat och godis satt vi på tåget hem igen. Nöjda med kvällen. Det var en sån där kväll som ger massor med extra energi. När man möter härliga människor, som lyser upp ens tillvaro och liv. Såna man behöver fler av 🙂

Vill ni se Joe Labero så är det alltså till La Botanica i Westfield Mall of Scandinavia ni ska ta er och snabba på. Han är bara där fram till slutet på april. Men för att testa maten behöver ni inte gå på showen, den är öppen dagligen. Året om. Ni måste testa!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Invigning och jungfrutur av fina Finncanopus

Invigning och jungfrutur av fina Finncanopus

Kommentarer 8 kommentarer

Det här att få göra något först är lite häftigt. I torsdags var vi med på invigningen av Finnlines sprillans nya fartyg Finncanopus och i fredags fick vi åka med på jungfruturen. Fartyget kom till Sverige så sent som söndagen innan, så rykande färskt alltså.

Förra helgen kom fartyget alltså till hamnen i Nådendal, efter en lång resa från Kina. I torsdags kom hon till Stockholm och stadsgården för ett tillfälligt besök och invigning. Vi var några journalister som fick komma ombord bland de första och hade första stoppet uppe hos kaptenen på bryggan för invigningsskål och trevligt mingel. Sen fick vi en rundtur ombord innan fler gäster kom och det var dax för middag.

Det är rätt häftigt att upptäcka ett helt nytt fartyg, ungefär som att upptäcka ett helt nytt hotell. Det doftar nytt, alla detaljer är inte helt på plats och personalen är både förväntansfull och lite förvirrad. Men allt är kul och alla är glada 🙂

Kvällen blev inte så sen, vi skulle nämligen hem och packa för att åka med på jungfruturen på fredagen. Finncanopus ska gå mellan Kapellskär och Nådendal, så under natten hade hon flyttats från stan till Norrtälje. Vår mötesplats var i Solna kl 8, där vi stuvades in i en buss och skjutsades iväg. Efter en liten försening fick vi gå ombord, installera oss i våra hytter och börja ett minst sagt hektiskt dygn.

Vi skulle alltså bo i en hytt som ingen annan hade bott i, sova i sängar som ingen annan har sovit i och som första gäster äta i helt nya restauranger med menyer som testades för första gången. Så himla roligt, men samtidigt får man inte glömma att vi var där för att jobba. Allt ska ju dokumenteras på ett eller annat sätt, i vårt fall både på film och med bilder för att sedan bli filmer och texter. Den här inlägget är mycket för att komma ihåg allt och kunna gå tillbaka till när jag ska skriva texten.

Programmet ombord på båten körde igång direkt. Vi fick ett par korta genomgångar och se det som vi missat kvällen innan. Sen började vi filma fartyget, från akter till för, nerifrån och upp. Varenda vrå gick vi igenom, restauranger, SPA, hytter… allt!

Lunchen åt vi i buffén som såklart filmades, middagen åt vi i restaurang Mickes, som såklart också filmades. Å efter middagen testade vi fartygets fyra signaturdrinkar designande av Josephine Sondlos. Jag skulle kunna prata hur länge som helst om mat och dryck ombord, allt är så otroligt gott, vackert serverat och smakfullt. Personalen är dessutom så jäkla trevlig och personlig, att man blir kompis med dem alla direkt!

Enkelt kan man säga att nya Finncanopus är en bilfärja 2.0. Tänk er en bilfärja som hottats upp med fina hytter, läckra panoramafönster och förstklassiga restauranger. Det är fortfarande främst ett fraktfartyg men två våningar har gjorts om för passagerare, både dem som enkelt vill ta sej över till Åland eller Finland men även för dem som vill kryssa fram och tillbaka. Äta gott och handla taxfree.

På första turen var vi kanske 150 pers, båten tar drygt 1000 – så vi hade rätt mycket utrymme och personalen hade all tid i världen för oss. Väldigt lyxigt alltså! Och en stor fördel när man ska fota och behöver lite utrymme. Personalen visste ju varför vi var där och hjälpte till på alla sätt de kunde genom att hjälpa oss med fotografering, fixa snyggaste drinkarna och i övrigt serva på alla möjliga sätt. Tack alla i SPA och restauranger som öppnade för oss trots att det egentligen var stängt.

Nackdelen med att åka morgonturen är att man kommer tillbaka till Stockholm väldigt tidigt. Så redan 4.30 ringde klockan, för att vi skulle hinna äta och filma frukosten innan vi kom i land 6.15. Tror de allra flesta av oss tog en liten tupplur medan bussen tog oss tillbaka till Solna.

Ett par roliga dygn med mycket båtsnack, massor med intryck och nya bekantskaper. Nu planerar vi att ta husbilen över till Åland, där det skulle vara himla kul att åka runt. Kanske blir det redan i vår… man vet aldrig 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Kommentarer 5 kommentarer

Som vi har längtat efter att komma ut med husbilen igen och nu blev det äntligen av! När vi såg att vi hade en helg ledig och det samtidigt kom ett bra erbjudande packade vi ihop oss och drog iväg.

Runt lucia var senaste gången vi var ute med husbilen Peppe. Då stod vi en natt i Tantolunden, eftersom vi var bjudna på fest på söder och sedan åkte vi till Oxelösund över helgen. Det känns som jättelänge sedan, så nu var vi rejält sugna på att få mysa i husbilen igen. Så dök det upp en helt ledig helg och vi behövde verkligen få lugn och ro att jobba ikapp – så vi började kolla runt lite.

Planen var att det skulle vara nära Stockholm, vi behöver nämligen kolla in vårt närområde lite och hitta saker att skriva om här. Vi hade nästan bestämt oss för en camping i Västerås, när det dök upp ett erbjudande i mitt flöde på facebook. Campingen vid Gålö Havsbad erbjöd en hel helg för typ 500 spänn. Taget!

Så i torsdags efter lunch packade vi Peppe och drog iväg, 50 minuter senare var vi på plats. Vi installerade oss medan solen gick ner och hann inte se så mycket just då, men det tog vi igen under helgen.

Hela fredagen gick åt till jobb, Martin jobbar ju som vanligt när vi är ute – medan jag gör lite som jag vill. Men vi hade bestämt att det skulle vara en jobbhelg, så jag recensionsläste och skrev texter. Jag hann massor. Under fredagskvällen gjorde vi klart sista filmen från Egypten och började på en från Cypern, där vi var i mars -23. Som sagt; vi ligger lite efter och behövde verkligen en jobbhelg utan störmoment.

På lördagen sken solen och värmde faktiskt riktigt skönt. Vi tog en kort promenad innan lunch för att se området och lägga upp en plan. Sen testade vi ett nytt recept och efter lunch tog vi med oss kameran och filmade campingen.

Efter att ha varit ute i flera timmar, stängde vi in oss och började jobba. Martin redigerade bilder och jag skrev klart ett beställt jobb. Han läste igenom texten och kom med förslag på ändringar, jag korrigerade, han läste igenom igen och strax innan mello började tryckte vi på skickaknappen. Så skönt att få iväg det! Men nu är det bara att börja på nästa.

Sen var det alltså mello, samtidigt som vi smygbörjade firandet av vår 16-årsdag som var på söndagen. Lite gott i glaset och mys i husbilen med årets musikfest. Bidragen var ju ingen höjdare, men kul ändå. A-Teens var kvällen höjdpunkt!

På söndagen var det dax att packa ihop och åka hem. Det är lika tråkigt varje gång, vi vill inte hem. Hemma bra men borta bäst är ju vår melodi. Å andra sidan är ju Peppe mest hemma för oss 🙂

Det blev en riktigt bra och produktiv helg. Planen var att jobba undan och få massor gjort och så blev det också. Lite av stressen försvann, men det är ändå lite kvar. Jag har lagt in veckomenyer ända fram till april, så det kan jag glömma ett tag. Jag har skrivit mängder med texter till Du i Fokus, men där finns det rätt mycket kvar. Vi är nästan ikapp med filmer, bara 2-3 stycken kvar som legat alldeles för länge. Och vi tog flera promenader och verkligen lapade sol och D-vitamin. Så otroligt skönt!

Nu längtar vi såklart redan till nästa tur, när den blir har vi ingen aning om. Kanske om ett par veckor? De här jobbhelgerna är så himla sköna, att bara få saker gjorda lixom. Jag vill bara ut igen!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Dagarna går…

Dagarna går…

Kommentarer 4 kommentarer

Sedan vi kom hem från Egypten har det gått nästan tre veckor. Jag fattar inte var dagarna tar vägen! Det har gått i ett, ändå tycker jag inte att jag hinner nånting.

När vi kom hem var svärfar fortfarande kvar på sjukhuset. Han drabbades ju av tarmvred medan vi var borta och opererades akut. Att sitta flera hundra mil bort var inte roligt alls, men men… det fanns inget att göra åt den saken. Det dröjde ända tills nu i fredags innan han kom hem. Han låg alltså inne i nästan tre veckor.

Nu är han hemma och det är fullt upp med att anpassa bostad och fixa hemtjänst. Det är mängder med personer som ska kontaktas om olika grejer. Är man nästan 86 år kan det vara skönt med lite hjälp. Vi bistår med att fixa matlådor och handla till honom. Det är nämligen inte bara krångligt att bli gammal, det är dyrt också… 60 kr för en matlåda. Blir mycket pengar i längden.

De här veckorna har också gått åt till att jobba ikapp och jag vill ju helst ligga lite i förväg också. Det går sådär… Käpprätt åt skogen faktiskt. Jag ligger sämre till än någonsin. Jag har varit så fruktansvärt trött och haft värk, så allt jag gör går så jäkla långsamt. Jag har ingen väckarklocka, men brukar vakna vid 7. Nu vaknar jag inte förrän vid 8. Jag har oftast ingen tid att passa, men det känns som att halva dagen försvinner när jag sover så länge. Men förmodligen behöver kroppen vilan, annars hade jag ju vaknat som tidigare. Solen skinit och faktiskt värmt ett par dagar, så nu hoppas jag bli lite piggare.

Någon jag varit hyfsat duktig med är min träning. Jag har tränat det jag ska och maten har vi också skött hyfsat, så semesterpluset är på väg bort. Promenaderna däremot har vi inte varit lika duktiga med, men nu är all is nästan borta, så nu ska promenaderna bli fler och längre. Jag har iaf börjat gå inne på löpbandet igen, nåt kvart i taget, alltid nåt.

Vi ska faktiskt iväg med husbilen i helgen och då är planen att ägna tiden åt promenader och att jobba ikapp. När vi är i vår lilla husbilsbubbla trivs vi bäst 🙂

Tiden har alltså på något underligt sätt bara försvunnit. Jag har trots allt fått en massa gjort, även om det inte känns så. Men den där ljuvliga känslan av att vara ikapp och i fas skulle vara rätt härlig nu… måste komma dit. För det är så jäkla skönt att veta att man har koll på läget, inte behöver skynda eller oroa sej för att man glömt eller missat något. Den känslan är väldigt långt bort nu.

Men idag struntar jag i det, för idag är det min dag! Jag fyller år! Den dagen ska jag ägna till att gå på mässa (Restaurang och catering, eller nåt sånt), sen blir det middag med käre maken innan vi ska till Intiman och se ”Mamma Ljuger” med Janne Bylund och Mattias Lundberg. Det ska bli så otroligt roligt att träffa Janne igen, det är alldeles för många år sedan. Och jag har hört så mycket gott om showen och velat se den så länge. Ikväll är det dax och imorrn ska jag göra en lång intervju med min gamle vän 🙂

Så just idag glömmer jag alla krav och allt jag ligger efter med. Just idag ska jag bara glida runt och mysa.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Årets första premiär!

Årets första premiär!

Kommentarer 8 kommentarer

Man kan väl tycka att året börjar med en rejäl rivstart med mässa och premiär. Men det är så här det brukar se ut för oss i januari. Till detta hör även ett gäng födelsedagar. Årets första premiär blev Pernilla Wahlgrens Happy Ending på fina Cirkus, så himla rolig!

Förra året började också på Cirkus, då med Peter Pan som både Pernilla Wahlgren och Ola Forssmed var med i. Den här gången hade de med sina bästisar Kim Sulocki, Hanna Hedlund och Måns Nathanaelsson. De här fem är inne på sin tredje gemensamma show, Pernillas första avskedsturné… vi får väl se hur många det blir.

Å det var precis min fråga till gästerna på röda mattan; Hur många avskedsturnéer skulle det kunna bli? Jag fick några riktigt roliga svar, kolla på filmen får ni se 🙂

Den här gången planerar Pernilla för en karriär utomlands, Las Vegas och London lockar – Sverige har helt enkelt blivit för litet. Tillsammans försöker de sätta ihop en show som ska passa den internationella marknaden. Det går sådär…

Gästerna på röda mattan var många och väldigt förväntansfulla. Man vet lixom att när Pernilla och de andra sätter igång så är det kul, särskilt när Edward af Sillén har varit inblandad. Vi var precis lika förväntansfulla som gästerna och jobbade av röda mattan så fort vi kunde, vilket är svårt eftersom många kommer i allra sista minuten. Men prick 19.30 satt vi på våra platser.

Första 45 minuterna skrattade jag så jag knappt fick luft. Asså… så otroligt roligt. Gänget raljerade både med sej själva, varandra, kända personligheter och publiken. Och många av de kända personligheterna satt ju i publiken vilket blev extra roligt såklart.

Jag brukar ju prata med publiken även efter föreställningen och den här gången sa alla samma sak; galet roligt. Publiken skrek av skratt stundtals. Helt galet.

En bra början på 2024 alltså vad gäller underhållning. Vill ni ha ett ordentligt garv, då är det Pernillas show ni ska se. Löp och köp som jag brukar säga. HÄR kan ni läsa vår recension.

Har ni sett den? Berätta vad ni tyckte. Ska/vill ni se den? Berätta det med 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En dag på Formex

En dag på Formex

Kommentarer 8 kommentarer

Så kom vi hem från den sköna värmen i Egypten till ett kallt Stockholm. Vi hade två lugna dagar sen körde Formex igång våren med en rivstart. Ni vet den där stora designmässan som äger rum i januari och augusti och visar trenderna för kommande säsong.

Älvsjömässan står inför en stor förändring och rykten säger att hela huset ska rivas om några år. Jag vet inte om det är därför som Formex blir mindre och mindre, men det är ett faktum och oroar en hel del. För några år sedan var det typ 900 utställare och tog minst två dagar att gå igenom allt. I år var det drygt 300 utställare och var klart efter lunch. Vad händer?

Det är med stor förväntan varje gång man kliver in genom dörrarna på mässan för att ta del av alla nyheter och träffa både utställare och kollegor. Några av utställarna träffar man bara de här två gångerna om året, men har gjort i många år – så det har blivit bekanta med tiden. Sen träffar man ju andra som man tycker lite extra mycket om och även minglar med i andra sammanhang, som tex Karl Fredrik, Kristoffer Lundqvist och Tareq mfl.

Dagen började med pressfrukost och allt vi behöver veta om årets mässa, samt en liten rundtur. I år hade vi en robot som guide. Coolaste kostymen, men måste varit rätt obekväm 🙂

Sen var det några pressvisningar, men inte alls så många som det brukar vara och dessutom med paus mellan dem – så brukar det definitivt inte vara. Oftast är det 2-3 visningar samtidigt och direkt efter varandra, heeeela dagen. Nu hade vi kanske 5-6 tider att passa och hade gott om tid att gå igenom mässan mellan visningarna. Så när den Blomsterfrämjandet hade sagt sitt vid 16-tiden, var vi färdiga – jättekonstigt.

Dagen börjar alltid med Ceannis, som är en stor favorit bland väskor. Jag har flera strandväskor som jag bara älskar! Johanna Lind Bagge höll i presentationen, hon är alltid lika glad och sprudlande. Våren och sommaren har mycket fint att bjuda på, även om senapsgult kanske inte är min favoritfärg.

Cult Design är en annan favorit, det är deras muggar jag oftast har på mina frukostbilder. Nu har de kommit med en helt ny serie med ovala tallrikar i bla beige färg som nog blir jättefin att fota matbilder med. Fortfarande är Orient min favoritserie och den finns fortfarande och kom i blått i höstas. Jättefin!

Jag hann springa förbi Karl Fredrik och sno en kram och samtidigt titta på hans nyheter. Han har också kommit med en strandväska, som jag gillar skarpt!

Å jag blev extra glad av ha hitta Kristoffer och hans fina doftprodukter K Lundqvist. Kristoffer och jag har känt varandra i säkert 15 år, långt innan han lanserade sina första doftljus. Nu säljs hans produkter i hela världen och jag är så otroligt stolt och imponerad av honom. Han har verkligen kämpat målmedvetet och kommit så otroligt långt. Till och med i Japan hyllar man hans fina grejer. Så coolt!

Annat fint på mässan är alltid Axlings Linne, som alltid har en fin presentation och bjuder på god lunch. Mycket väl välbehövligt när man ska gå där en hel dag. Designtorget hade en nästan lika cool utställning i år, som i höstas. Den förra gången är rätt svårslagen, den var riktigt häftig.

Och avslutningen med Blomsterfrämjandets härliga tulpanvärld var helt rätt. En dag för sent för tulpanens dag, men ändå… man hade som ett tält med mängder med tulpaner i olika färger och såpbubblor som singlade ner över dem. Magiskt. Å vi fick med oss varsin stor bukett hem!

En riktigt bra mässa, men med vissa orosmoment alltså. Formex minskar, kommer det att fortsätta så?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det där med att trycka på fel knapp…

Det där med att trycka på fel knapp…

Kommentarer 10 kommentarer

Jag avskyr uppdateringar och andra nyheter! När jag får ett meddelande om uppdatering i telefonen väntar jag så länge jag kan med att göra det och när jag vi får en ny pryl hemma undviker jag den så länge jag kan. Det händer lixom lite för lätt att jag trycker på någon knapp som inte ska tryckas på…

Jag har haft samma tema på bloggen så länge jag kan minnas, det enda jag ändrat har varit bilden överst. Men wordpress uppdateras ju titt som tätt, och några av nyheterna har jag varit tvungen att vänja mej vid. Bland annat det här med block, som är både på gott och ont. Jag blir vansinnig när jag inte hittar gamla funktioner.

I helgen skulle jag hjälpa en bekant att starta sin blogg. För att kunna hjälpa henne hade jag min blogg öppen för att hitta mina lösningar. Dessutom ville jag lägga till några undermenyer till fliken ”resor” och tänkte passa på. Då tryckte jag på nån knapp såklart… i söndags upptäckte jag att hela fliken ”Veckomenyer” var borta. Jag hade lyckats radera etiketten och då försvann hela fliken eftersom det inte fanns några inlägg som skulle ligga där. Jag fattar inte hur det gått till och kunde inte hitta hur jag skulle få tillbaka det.

Tack och lov är jag gift med en väldigt lugn it-utvecklare, som är rätt van vid att jag trycker fel och får panik. Han lyckades få tillbaka fliken och la dessutom till lite av det jag bad om. Men alla etiketter fattas ju, dem måste jag lägga till för hand. Så nu sitter jag här och döper sisådär 600 veckomenyer… som om jag inte hade annat att göra.

Men det måste göras! Det är nämligen den etiketten och fliken som används mest här på bloggen. Det är ju veckomenyerna som är mest besökta och som jag är ”känd” för. Därför är jag så arg på mej själv, att jag kunde vara så klantig! Å det är därför jag avskyr uppdateringar! De gör mej stressad, jag måste lära om och jag måste ta hjälp. Tycker inte om det!

Men men, bara att fortsätta. Drygt 50 gjorda, bara resten kvar… blä.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En gång åkte vi till Åland två gånger

En gång åkte vi till Åland två gånger

Kommentarer 5 kommentarer

Vi har börjat med årets stora julbordstest. Det innebär att vi äter en himla massa mat och även åker ett gäng kryssningar. Det började i helgen när vi åkte fram och tillbaka till Åland. Två gånger.

I torsdags parkerade vi husbilen i hamnen i Grisslehamn. Där stod vi och jobbade hela fredagen och halva lördagen, sen klev vi på Eckerölinjens båt första gången. Duschmöjligheterna på ställplatsen i hamnen var begränsade, så rederiet hade fixat en hytt åt oss. Så på utvägen ägnade vi största tiden åt att duscha och shoppa.

Sen blev det dax att äta. På utresan var restaurangen helt full, på tillbakaresan var det kanske halvfullt. Vi fick komma in och fota/filma under stoppet i Eckerö och hade kanske 15-20 minuter på oss att göra det vi skulle. Vi hann faktiskt göra en intervju på den tiden också 🙂

När båten startade igen och restaurangen öppnade satt vi redan vid bordet med första portionen på tallriken. Ni vet väl att ett traditionellt julbord innebär sju turer? Så många tar vi inte! Jag brukar nöja mej med en tallrik kallskuret, en med varmt och en med efterrätter. Sen kan det hända att jag tar en liten runda med de jag tyckte jag godast. Problemet med Eckerölinjens mat är att allt är väldigt gott!

Förra gången vi jämförde julborden på Östersjön vann Eckerölinjen ganska stort. De köper sina råvaror så lokalt de kan och lagar det mesta från grunden. Allt är fräscht, fint serverat och gott. Personliga är dessutom så otroligt trevlig och tillmötesgående. Vi var mer än nöjda när vi klev av.

Båten serverar dock både julbord och julbrunch, så dagen efter klev vi på igen. Då var det dax att se skillnaden mellan julbord och julbrunch. Några saker hade tagits bort och några hade lagts till, mest var det dock bort. Så har man tänkt att äta Eckerölinjens julbord, ska man ta just julbordet – inte brunchen. Det är nämligen flera av de godaste rätterna som bara serveras på den större julbordet. Bägge är bra, men julbordet är bättre.

Nu hade vi blivit tjenis med personalen i matsalen och dessutom hittat en gammal vän inne i köket. Så restaurangen blev vårt uppehållsplats hela resan, från början till start. Vi fick ett eget bord inne i ett hörn och där satt vi. Under vägen kom gamla bekanta ur personalen förbi och pratade med oss, så himla kul att ses igen. Senast var innan pandemin och på andra båtar.

Vi var tillbaka vid bilen vid 14.30 igen och påbörjade vår resa tillbaka hem till Tumba. Nu ska Peppe städas ur ordentligt och alla tankar ska tömmas så de inte fryser. Vi har ingen aning om när vi kommer ut på rull igen, däremot vet vi att vi kliver på en ny båt redan imorrn. Då ska vi testat Viking Lines julbord, också flera gånger 😛

VI gillar att åka båt, men fem kryssningar på nio dagar kanske är att ta i. Gillar ni också att åka båt?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Mysigt på Skansen

Mysigt på Skansen

Kommentarer 7 kommentarer

Jag gillar inte höst, vinter, mörker och kyla. Men jag gillar att mysa i mörkret, gärna med ljus, musik och en värmande eld. Allt detta fick jag på Skansen för några dagar sedan när Winter Lights öppnade.

En av fördelarna med att vara skribent är att man får gå på pressvisningar och se sånt som man kanske inte hade sett annars. Just på hösten och vintern undviker jag att vara ute i kylan så mycket jag bara kan. Hade vi inte blivit inbjudna till Winter Lights på Skansen, vete sjutton om vi inte hade missat det. Jag är väldigt glad att vi gick dit för det var såååå mysigt!

Winter Lights är en ljud- och ljusinstallation som kan upplevas på Skansen fram till och med 28 januari. Det är en slinga på 1,5 km där man satt upp mängder med ljus och kombinerat detta med specialkomponerad musik. I början (och i slutet som är samma plats) och längs vägen finns mysiga små eldar där man kan grilla marshmallows och det finns varm choklad att dricka.

Vi var bland de första att gå och nästa ensamma. Det hade börjat skymma ordentligt i början av promenaden och var kolsvart när vi var färdiga. Man ska absolut gå när det är kolsvart, då blir effekterna större. För att man ska få sin egen upplevelse har man tidsintervaller mellan besökarna på ca 20 minuter. Så var det dock inte när vi gick, men det gjorde inget. Överallt hördes ”åh”, ”kolla där”, ”läckert”, så det var bara trivsamt.

Jag tror inte att någon som kommer dit går oberörd därifrån, det är verkligen så fint. Jag hade kunnat gå där hur länge som helst och kan verkligen rekommendera det!

Vi hade verkligen ingen koll alls på vad det var vi skulle få se. Det både syns och hörs på vår film som ni kan se här brevid.

Men det är inte bara i Stockholm man kan uppleva detta magiska, någon vecka har Winter Lights premiär på Gunnebo Trädgårdar (?) i Mölndal. Det kanske inte blir en exakt kopia, men snarlikt antar jag. En fin sak att göra med hela familjen, men klä er varmare än ni tänkt och gå när det är riktigt mörkt.

Och snart är det dax för Nobel Lights i Stockholm igen, gissa om vi kommer att vara där! Ibland är det värt att frysa om fingrarna 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Saker vi sett under året – bra julklappstips!

Saker vi sett under året – bra julklappstips!

Kommentarer 7 kommentarer

Äntligen fick vi också möjlighet att se Änglagård. Vilken föreställning! Det betyder att vi sett de största föreställningarna som går just nu i Stockholm, och några i övriga landet, och har lite tips till er som vill ge bort en upplevelse i julklapp.

Vi var ju bortresta när Änglagård hade premiär i september, så vi fick vänta lite med att se den. Annars ser vi ju det mesta direkt eftersom det ingår i vårt jobb att fota röda mattan, filma premiärminglet och recensera föreställningen. När vi väl satte oss i salongen på Oscarsteatern var det med stor förväntan. Skulle den verkligen vara så bra som vi hört?

Änglagård var helt fantastisk! Trots sina 3 timmar, vilket jag brukar tycka är för långt, så var det en total njutning. Eftersom alla redan hade lyft Helene Sjöholm och Tommy Körberg i sina recensioner fokuserade vi på några andra. Alla vet redan att Sjöholm och Körberg är proffs, men hur många känner till Tuva B Larsen och Lindy Larsson som spelar Fanny och Zac? Så otroligt bra! Ni kan läsa vår recension HÄR!

Att se en föreställning enbart för nöjes skull och för att recensera är två helt olika saker. Går man privat för att underhållas kan man sitta där och bara njuta och ta in allt. Ska man recensera måste man vara mer uppmärksam, se detaljer, kolla in scenen, dekoren, kostymerna, ljuset och ljudet. Enkelt sagt så letar man fel och brister lika mycket som höjdpunkter. Under pågående föreställning ”skriver” man texten i skallen, iaf i stolpform och vissa formuleringar.

Under hösten såg vi bla The One, Jonas Gardell, A show larger than life, Moulin Rouge och nu senast alltså Änglagård. Av det som går just nu i övriga Sverige, har vi även sett showen med Björn Skifs som går i Malmö nu och kommer till Göteborg i vår, Wicked som går i Göteborg samt Djungelboken, Skrot Hopp & Kärlek & Motivationsshowen som är ute på turné.

Eftersom jag tycker att en upplevelse är den absolut bästa presenten, tänkte jag tipsa om vilka föreställningar som passar vem? För allt passar ju inte alla. Alla kommer heller inte att fortsätta, vad jag vet just nu. The One, Gardell och Skrot Hopp & Kärlek, de hittar jag ingen fortsättning på efter december – men man vet ju inte. The One borde absolut gå ut på turné, den är helt otrolig! A show larger than life gissar jag bara, men den borde ju komma till Malmö när Skifs flyttar till Göteborg – men det är en gissning.

Vill ni ge en julklapp som passar hela familjen så skulle jag satsa på Djungelboken och Wicked. Djungelboken är på turné och spelar sin sista föreställning 7/1, då i Stockholm. Sen kommer Den Lilla Sjöjungfrun 1 mars, från samma produktionsbolag (Dröse & Norberg). Eftersom jag sett mycket från dem, så vet jag att även den blir en succé, så jag slänger med den också som tips. Det går att köpa biljetter redan nu. Wicked går i Göteborg hela våren och är kanske inte för de minsta barnen, men iaf från kanske 10 och uppåt. Något av det bästa jag sett på en musikalscen, ett måste för den som älskar musikal.

Moulin Rouge och Änglagård är för en vuxnare publik och är rätt olika. Moulin Rouge är mer fart, häftiga kostymer och läcker scen. Det händer något hela tiden och man är fylld med energi när man går därifrån. Änglagård är mer eftertänksam och har ett lugnare tempo, även om det finns en del fartfyllda inslag också. Vill ni fascineras då tar ni Moulin Rouge, vill ni ha något lite lugnare, då väljer ni Änglagård. Bägge är fantastiska!

Vill ni bara ge bort en himla trevlig kväll och bor i Malmö eller Göteborg, så skulle jag absolut satsa på Björn Skifs. En fin show med en massa härlig musik, Vem gillar inte Björn Skifs lixom…?

Jag började ge mina barn en upplevelse i julklapp när de var i 6-årsåldern. Deras första teaterupplevelse var med Galenskaparna på Cirkus och de älskade det. Sedan dess har jag varvat teater med musik, melodifestivalen gillade de väldigt mycket som yngre. Vi tog alltid genrepet på fredagen, så de kunde se finalen och känna igen sej när de såg allt på tv på lördagen. Genrepet är ju dessutom en hel del billigare…

Numera ger vi inte längre några julklappar. Vi firar inte jul med några små barn längre, utan är bara ett gäng vuxna. Alla har redan allt. Men en upplevelse försöker vi få till, något att göra tillsammans före- eller efter jul. Skapa minnen tillsammans. Det är ju det som är det viktigaste trots allt. Grejer har vi lixom nog av som det är.

Därför tipsar jag gärna om att ge bort en upplevelse och vad som finns att uppleva. Det behöver ju inte vara något på scen, men det är vad jag gillar och kan. Så jag hoppas att mina tips kan komma någon till nytta. Är det något ni blir sugna på att se?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En vecka – fyra premiärer

En vecka – fyra premiärer

Kommentarer 3 kommentarer

Hösten är den stora årstiden för premiärer och det är väl ungefär det enda som är kul med hösten enligt mej. Just i år har de större teaterscenerna dragit på ordentligt med stooora produktioner. Vi har sett tre av dem, plus en lite mindre.

Jag älskar musikaler! På 80-talet jobbade jag på Oscarsteatern med Phantom of the Opera och dansade typ till jobbet varje dag. Det var ju lyx att få höra den fantastiska musiken hela dagarna och umgås med de härliga skådespelarna hela veckorna. Det är fortfarande en av världens bästa musikaler enligt mej, men jag är ju lite partisk 🙂

När hösten drar igång är det alltid lika spännande. Vilka musikaler kommer att visas? Vad ska bli höjdpunkten? Just i år är de lite olika och vi missade en av de stora när vi var på Elmia, men det ska nog rättas till snart.

Förra veckan började teaterrejset. Först ut var Molin Rouge på Chinateatern, jag har inte sett filmen och visste inte så mycket om den. Regissören Anders Albien sa redan förra sommaren lite kryptisk att jag skulle älska teaterhösten 2023. Han kunde inte avslöja så mycket, men garanterade att jag skulle bli nöjd. OM JAG BLEV! Molin Rouge var helt fantastiskt! Vi recenserar och har en femgradig skala där fem är bäst, hade vi haft en tiogradig skala hade det blivit full pott. Såååå bra!

Molin Rouge är en komplett helhet av sång, musik, dans, kulisser, kostymer, skådespelare och musiker. Toppklass helt enkelt. Ni kan läsa vår recension här och se filmen från premiären här. Vi pratar ju med publiken innan föreställningen och ställer en fråga som har med kvällen att göra. Svaren blev riktigt roliga den här gången, så titta gärna 🙂

Galna intervjuer 🙂

Dagen efter drog vi till Cirkus för att se The One. Vi hade ingen större aning om vad detta var, men visste att det var en produktion av Benke Rydman och då är det bra. Det är lixom bara så. Benke gör de mest fantastiska danshowerna, jag skulle kunna se hans Nötknäppare hur många gånger som helst. Den här gången var inget undantag. The One handlar om en audition där alla självklart vill bli den utvalda; The one. Under de olika momenten får vi lära känna dansarna, här om deras bakgrund, liv och personligheter. Det är så otroligt starkt, fint och berörande. Kärleken till dans är såklart den gemensamma nämnaren, men vägen dit är olika. En otroligt bra föreställning som faktiskt kan göra skillnad. Här kan ni läsa om den.

Sen var det lugnt några dagar innan vi i onsdags tog plats i Intimans salong. Här skulle Jonas Gardell ha premiär på sin show ”Man får inte leva om sitt liv. Det är det som är själva grejer” på torsdagen, men då skulle vi se annat – så det fick bli ett genrep och det brukar gå precis lika bra. Gardell började för många år sedan som ståuppare på en tom scen, sedan dess har han satt upp stora shower med dansare och läcker dekor. Nu var han tillbaka på den tomma scenen och det var så otroligt befriande att se att takterna sitter i. Han behöver inte en massa lull lull, han är som bäst när det bara är han själv och en enkel scen. Vi fick 80 minuter ren stand-up och det var så skönt att få skratta ordentligt. Även om skrattet fastnade i halsen stundtals. HÄR kan ni läsa vår recension om den.

Igår var det dax för sista premiären för den här svängen. Det var inte bara premiär utan även invigning av nyrenoverade Hamburger Börs. Vi skulle se showen ”A show larger than life” som är en slags hyllning till pojkbanden på 80- och 90-talet. Och vilken kväll det blev! Kvällarna på Börsen blir alltid långa. VI ska vara där vid 17.30, gästerna kommer i en strid ström mellan 18 och 19.30, vi testar maten och sedan börjar showen kl 21 som slutar runt 23. Sen brukar vi åka hem, men just igår var det så otroligt trevligt att vi faktiskt var kvar en stund. Å när vi kommer hem ska vi ju redigera bilder och skriva recensionen så vi kan trycka ut den snabbt. Igår var vi färdiga kl 2… Ni kan läsa recensionen här.

En rätt intensiv vecka alltså. Någon sa ”så mycket skit ni måste se”. Men jag måste säga att Stockholms scener just nu bjuder på så otroligt mycket bra grejer. Där finns dessutom något för alla smaker, musikal med glitter och glamour, lite mer stillsam musikal, dans och sång eller sk dansikal som någon kallt det och fullfjädrar show med ös från första sekund. Sen finns det ju en massa mindre teatrar som inte alls får den uppmärksamhet som de förtjänar, bla Tårtljus på Play House Teater och allt på Riksteatern.

Jag älskar teater och skulle nog kunna se något nytt varje kväll. Eller eftermiddag. För jag tycker faktiskt egentligen bäst om att se en föreställning vid 15 en helg, så man kan gå ut efteråt, äta något och smälta intrycken.

Nu är det lugnt i flera dagar, men redan nästa vecka sitter vi en ny salong och då menar jag verkligen ny, Iaf för oss. Imorrn åker vi till Göteborg och där ska vi bla se Wicked på Göteborgs Operan. Det ska bli väldigt spännande! Å sen blir det väl Änglagård när vi kommer hem, det återstår att se eftersom vi var borta när den hade preimär. Jag skulle gärna ta en tur till Malmö också, men det får vänta 🙂

Har ni sett något kul i år? Vad är det bästa ni sett på en scen någonsin?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Roliga dagar på Elmia

Roliga dagar på Elmia

Kommentarer 6 kommentarer

Att både bo och jobba på en mässa är lite speciellt. Det är långa dagar och massor av ljud. Men så roligt vi har!!!

Vi kom till Jönköping och Elmiamässan i söndags. Förra året var utställarparkeringen precis vid grinden högst upp, i år är den vid det stora tältet ungefär mitt på området. Mitt i smeten och allt vad det innebär.

I måndags lokaliserade vi mest vart vi skulle vara och lärde oss att hitta i hallarna. Tisdagen gick åt till att piffa vår hörna, ställa möbler och roll-ups på plats. Fram tills i onsdags var det bara utställare på plats, området var nästan tomt. Sen fylldes hela stället på bara någon timma, 3000 ekipage!!!

På onsdagen körde mässan igång, vi fick komma in en timme tidigare än besökarna. Vi sprang genom alla hallar med kameran i högsta hugg och filmade allt så fort vi kunde. Det är rätt lyxigt att kunna fota, filma, klämma och känna medan man är så gott som ensam på plats. Under en timme varje morgon är det bara mässans personal, utställare och andra journalister.

Vi fick ihop vårt material och tog plats i vår hörna/monter. Mässan öppnade kl 10 och vi hade faktiskt fullt ös hela dagen. Vi träffade så många härliga människor, både gamla och nya bekanta. Vår influencerhörna blev faktiskt en succé 🙂

Det har varit långa dagar, mycket ljud och många samtal. Det är en underdrift att säga att vi är trötta, men samtidigt är vi påfyllda med energi av alla härliga möten. Å dagarna är inte slut efter att mässan har stängt. I måndags intervjuade vi Husbils-Annika, i tisdags intervjuade vi Freedomtravel.se och i onsdags hade vi live på youtube. Varje ledig minut går åt till att redigera film och skriva texter. Visst skulle vi kunna vänta lite med en del av jobbet, men nån gång ska det ju göras och högen med filmer blir allt större.

Så Martin har ägnat så mycket tid han kunnat , utan att vara otrevlig, med att redigera filmer även i hörnan. Jag har pratat med besökare, svarat på frågor och förmedlat kontakter. Efter att Martin gjort filmerna är det sedan min uppgift att fixa all info och tidsinställa filmerna, var och en gör det den är bäst på 🙂

Onsdagens live var så himla rolig. Vi skyndade från mässan när den stängde kl 18 för att hinna ställa ordning allt innan kl 19 då live skulle börja. En massa härliga husbilsmänniskor dök upp och vi var ett 20-tal personer som bubblade om mässan, husbilar, resor, ditten och datten. Tyvärr glömde vi att nämna lite grejer… men va sjutton, man kan ju inte komma ihåg allt!

Dagarna har gått så himla fort! Vi har varit här snart en vecka, men det känns som en kvart. Så mycket härligt folk har passerat vår hörna, vi har lärt känna mängder med nya digitala kreatörer i husbilsvärlden och även fått nya kontakter i husbilsbranschen. Det har varit några helt fantastiska dagar och vårt experiment har varit lyckat. Så vi hoppas få komma tillbaka nästa år och utveckla vår idé lite till 🙂

Nu är det fredag och mässan stänger strax, sen är det bara två dagar kvar. Lite snopet känns det allt…


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube