Vi klev på i Bodö på lördagen och på söndagen kom vi till Tromsö. Där väntade ett äventyr som vi verkligen sett fram emot. Det var dax att åka hundspann!!!
När vi närmade oss Tromsö drog vi på oss våra varmaste kläder och gick högst upp i fartyget. Så stod vi ute i kylan och såg när vi la till vid hamnen. Väl framme gick vi av båten och direkt till en buss som skulle ta oss till Tromsö Villmarkssenter. Än en gång blev vi avsläppta mitt ute i ingenting, men den här gången var vi iaf inte ensamma 🙂
Vi klev av bussen och hörde direkt hundarna. Vilket ljud! Det är faktiskt helt obeskrivligt, men hörs på filmerna som vi har samlat på oss. Så kolla filmen när den kommer, det är så coolt!
Centret är inte jättestort, utrymmet för hundarna upptar merparten av området. Nu snackar vi inte hundgård i vanlig bemärkelse. Här är hundarna i centrum och får störst plats, medan tvåbeningarna får nöja sej med det som är nödvändigt. I vanliga fall finns här flera hundra hundar, när vi var där var det ca 150 stycken. De delar hundkoja, två och två – utomhus hela året. Å de är sååå gosiga 🙂
Vi fick vänta lite på vår tur och fick under tiden en kort introduktion av hundarna och särskilt rasen husky. Sen var det fritt fram att gosa, tills det var vår tur att åka. 150 gosvilliga och busiga hundar… ni fattar ju att jag var i himlen. Jag gick från hundkoja till hundkoja, de hundar som ville mysa eller leka kom glatt fram – de andra brydde sej inte om oss alls. Här finns hundar från 8-9 månaders ålder, upp till 8-9 år. De flesta var väldigt sociala, unghundarna ville inte släppa oss alls. Det var så mysigt!
Sen var det alltså dax att sätta sej till rätta i en släde och dra iväg. Martin satte sej först och jag satte mej mellan benen på honom och så fick vi en filt över oss. Snön var orörd och meterhög, magiskt! Vi var ute i kanske 50 minuter, men tidsuppfattningen är väldigt diffus – man lixom bara slukas av upplevelsen och struntar i allt runtomkring. 10 peppade hundar drog oss, efteråt hade de tungor långa som slipsar och tuggade törstig i sej av snön. Den här gången fick vi bara åka med, inte köra, så vi måste komma tillbaka för en kurs i att köra spannet själva. Det skulle vara så häftigt!
Trots filten så blir det ganska kallt efter en stund. Så det var rätt skönt att gå in i värmestugan som har öppen eld och fika, men jag var ju tvungen att mysa med hundarna lite till innan bussen skulle ta oss tillbaka till båten. Crazy doglady lixom…
En himla rolig eftermiddag! Nu har jag gosat hund så jag klarar mej ett tag 🙂
Kustlinjen mellan Bergen och Kirkenes är mer än 240 mil lång och har sedan 1800-talet trafikerats med fartyg. Eftersom detta är den snabbaste vägen att ta sej fram, kallas förbindelse för ”hurtigruten” – snabbrutten på svenska. En väg som många säger är världens vackraste sjöresa.
Rederiet Hurtigruten snodde helt sonika namnet och har länge varit ensamma om att flyta fram i det fantastiska landskapet. Men för något år sedan fick de konkurens, numera trafikerar Havila Kystruten samma sträcka – men med två sprillans nya och miljövänliga fartyg. Det var alltså ett sånt som vi hoppade på i Bodö.
Havilas fartyg är sk hybrider som går på naturgas, men som även kan slås om och gå på el. Det innebär att de är nästan helt tysta och därmed kan gå längre in i fjordarna utan att störa eller släppa ut en massa miljöfarligt avfall i det känsliga landskapet. Det är så häftigt att nästan ljudlöst flyta fram genom det fantastiska landskapet.
Att kryssa i Norge är lite annorlunda mot andra kryssningar. Fartygen är mindre, bara 9 våningar och 179 hytter. Här finns två restauranger och ett café. Ingen underhållning eller spa, men två jacuzzis ute på däck. Å det behövs inte mer än så heller. Fast ett spa kanske är på gång i ett av de outnyttjade utrymmena ombord.
Som underhållning har man naturen och den magiska utsikten. Man kan sitta hur länge som helst och titta ut. Eller gå varv efter varv på uppe på däck och fota. Vi är ombord i mars, det är snö och allt mellan 0 och 20 minus. Det vita landskapet är helt fantastisk och nästan lite trollskt. Fartyget är utformat så att man kan sitta nästan var som helst och alltid ha utsikt över havet.
Maten då? Det finns alltså ingen buffématsal, utan två à la carte matsalar. Allt man äter beställs från en meny, även frukosten. Det mesta serveras i mindre smakportioner, som ger tillfälle att smaka på flera rätter. Har man uppgraderat kryssningen till Gold har man ännu mer att välja på.
Allt är sååå otroligt gott och vackert serverat. Vi testade det mesta och blev bara mer och mer imponerade av kvalitén och smakerna.
Vi är inte särskilt förtjusta i snö och vinter, men det är faktiskt helt fantastiskt att kryssa den här årstiden. Allt är vitt vitt vitt. Hur många bilder kan man ta av snö? Vi gjorde ett besök hos kapten uppe bryggan, där är utsikten ännu bättre! Vi har sett många fartygsbryggor nu och konstaterar att de ser i stort sett likadana ut. Ett stort utrymme med en stor klump med instrument i mitten och en mindre på vardera sida. Men även om de ser likadana ut, så är det alltid lika roligt att komma upp dit.
Den här resan fick vi även se maskinrummet, lite annorlunda… de maskinrum som vi hittills har besökt har luktat olja och varit rätt skitiga. På Havila är det nästan kliniskt rent och luktar absolut ingenting. Ett stort rum är fullt med batteriboxar och ser ut som serverrummet på vilket företag som helst. Kul att få se. Allt är invirat i folie, det gör att brandrisken minskar betydligt.
Just det! Det finns faktiskt två gym också! Ett för konditionen och ett med vikter, på vardera sida om fartyget. Att träna med den vackra utsikten är inte dumt alls. Där kan man sitta och cykla eller gå nästan hur länge som helst.
Oj vad vi har trivts bra ombord! Tre dygn gick alldeles för snabbt och gav väldigt mycket mersmak. Det var ju jobb och schemat har varit fullpackat, lite ledig tid hade inte vart dumt alls. Vi har filmat varenda millimeter av fartyget och varit på flera utflykter. Håll koll här, på instagram, youtube och Du i Fokus – så får ni veta allt ni behöver för en egen resa. Första filmen kommer på Youtube inom kort.
Jag har kanske inte haft Hurtigrutten på min bucketlist, men det hade ju varit en rolig grej. Nu har ett nytt fartyg börjat trafikera den norska kusten, nämligen Havila, och vi fick åka med!
Många drömmer om att åka Hurtigrutten och tills ganska nyligen har det bara varit rederiet med samma namn som gått där. För ett par år sedan gav sej rederiet Havila också på att kryssa där, så nu finns lite mer att välja på. Konkurrens är oftast bra, så även här. Tror iaf jag 🙂
Såklart tog vi chansen att åka med när tillfället gavs. Som vanligt var det jobb på agendan, inte någon semestertripp. Vi gillar inte snö och kyla, så det skulle bli riktig spännande. Bara att packa inför en vinterkryssning är en utmaning. Vet ni hur stor plats ett par vinterskor i stl 47 tar i en resväska?
Vi packade, la till och drog ifrån. Vi hade ett preliminärt program med olika utflykter. Varma kläder krävdes, däremot inga finkläder. När vi ansåg och färdig var det bara att stänga väska och hoppas på det bästa. I lördags tog vi ett tidigt flyg till Oslo, bytte flyg till Bodö, där en taxi tog oss till hamnen.
Vi blev avsläppta mitt ut i ingenting. Där var en slags brygg och där fanns såklart vatten, men hamnen såg inte riktigt ut som vi är vana vid när man ska iväg på kryssning. Och det fanns definitivt inget kryssningsfartyg där. Men det stod ett par till och väntade, så vi hoppades på det bästa. Och snart kom det ett mindre fartyg långsamt mot hamnen. Vilken syn! Kritvit snö, klarblå himmel och ett nästan nytt fartyg. Läckert!
Snart låg hon på plats, och vi kunde kliva på. Incheckningen var alltså inne på båten, inte i någon terminal utanför. Vi fick vårt nyckelkort, slängde in väskorna i hytten och äventyret kunde börja!
Vi hann inte mer än hem från Cypern, så var det dax att åka iväg igen. Den här gången skulle vi testa julborden på Viking Cinderella och Viking Glory. För att göra det lite enkelt, tog vi dem direkt efter varandra.
Vi har testat Cinderellas julbord i säkert 6-7 år i rad nu, förutom under covid. Men det var första gången för Glory, fartyget är ju nytt och går sin första vinter på Östersjön. Så det var absolut inte ”same same”, det skulle bli jättekul att se skillnaden på fartygen. Särskilt som vi testat Silja Symphony ett par veckor tidigare.
Vi kom hem på söndagen och klev på Cinderella på tisdagen. Vi installerade oss i hytten och började jobba direkt. Det första vi alltid måste göra är att hämta våra presskort och kolla av med personalen i de olika restaurangerna om när vi kan fota och lite andra detaljer. Förr om åren har i testat den ”vanliga” julbordet i buffén, den här gången skulle vi testa julbordet i a la carten. Detta är något dyrare, lite lugnare och med skaldjur. Me like!
Vi har sett det här julbordet tidigare och tagit några snabba bilder, men inte testat det. Vi har helt enkelt glömt bort det, när advent närmat sej. Men nu kom vi ihåg det!
Film från Cinderella
Även om jag tycker att julbordet i buffen är helt ok, så är detta något helt annat. Lugnt och skönt, färre gäster, personal som är på tårna och fina uppläggningar. 90 kronor dyrare och då ingår inte dryck, men det är helt klart värt det! Ni kan se filmen från Cinderella här brevid och läsa texten HÄR.
Vi åkte en vardag, så det var inte ens halvfullt och alltså ganska lugnt ombord. Vi trivs väldigt bra i vår hytt på Cinderella, så där satt vi och jobbade efter brunchen, tills vi kom tillbaka till Stockholm.
Det blev några timmars väntan innan vi fick kliva på Viking Glory och här började äventyret direkt när vi gick ombord. Just nu visas en show som heter Lexington Hotel och som börjar direkt när man går ombord. Då får man en kort liten sk ”teaser” på kanske fem minuter med sång och dans, av bla Jessica Folker. Sen fortsätter showen senare på kvällen och avslutas precis innan man går av dagen därpå. Kul koncept! Och showen var heeelt suverän! Ni ser lite på filmen här nedan.
Här skulle vi inte äta julbordet förrän till lunch dagen efter, vi började med en kanonfräsch skaldjursplatå. Vi älskar skaldjur, så det var ett rent nöje att ta en miljon bilder och sätta tänderna i ostron, räkor och hummer. Jag har inte riktigt lärt mej det där med musslor och ostron, men åt och tyckte det var helt ok för första gången. Så fräscht var det alltså! Tillsammans dem röror och bröd var det sååå gott och det som är så bra med skaldjur är ju att man inte blir så där proppmätt utan mer behagligt mätt. Så vi var otroligt nöjda med kvällens middag.
Dagen efter åt vi frukost och satte oss sedan för att jobba. På Glory hade vi en lite mindre hytt, så det gick inte att sitta och jobba där – men det finns massor med bra ställen för detta. Så vi letade upp ett lugnt ställe där vi kunde sitta en stund. Medan Martin redigerade film, skrev jag texter.
Just såna här jobb måste ut snabbt! Julborden serveras ju bara under en begränsad tid, så det ska ut direkt. Så medan vi flöt fram med Glory, gjorde vi färdigt allt om Cinderella. Förutom det här inlägget, här har jag helt enkelt inte hunnit att uppdatera som jag borde… men nu är jag snart ikapp 🙂
Filmen från Glory
Sen var det dax att kolla in julbordet i The Buffet, först fota, sen äta. Även här får vi komma in lite tidigare så att vi i lugn och ro kan ta bilderna vi behöver medan rätterna fortfarande är orörda. Eftersom det är första gången Glory serverar julbord har man inte haft någon övning och heller inte nått riktigt ända fram. Maten är det absolut inget fel på, men där finns inget julpynt! Vid maten är det pyntat och fint, men där man sitter är det noll och på båten i övrigt är det väldigt lite. Det är lite synd, för man skulle kunna pynta båten så otroligt fint.
Så vad är skillnaden på Cinderellas jul och Glorys jul? Ja, det är helt enkelt mer julkänsla på Cinderella. Cinderella är kanske mest känd som en partybåt men är även en båt som nog passar barnfamiljer lite bättre. Glory är ”finlandskryssning 2.0” och känns lite mer vuxen och lyxigare. Så det beror alltså lite på vad man vill ha, vilken båt man ska välja. Vi gillar bägge! Vi föredrar hytten på Cinderella och övrig miljö på Glory. Lite mer jul bara så kommer Glory bli helt magisk under advent. Vi får väl se nästa år 🙂
Med detta var faktiskt årets julbordstest färdigt. Vi brukar testa 7-8 olika julbord, men i år blev det ”bara” 3 och alla på vatten. Det fick lixom vara bra så, vi hann inte fler. Som sagt: texter och filmer ska ut snabbt när det gäller julbord och vi kunde inte garantera det, ville inte chans eller stressa livet ur oss.
Nästa år kanske det blir annorlunda, vem vet. Men det blev faktiskt en julshow också… om den får ni läsa i nästa inlägg 🙂
När vi kom fram till Tallinn hade det börjat snöa, pyttelite… men det skulle bli värre… mycket värre…
Hamnen i Tallinn ligger nära stan, så det är jätteenkelt att ta väskorna och leta upp sitt hotell. Så det gjorde vi. Det tog kanske en kvart att hitta rätt till Tallinksilja City Hotel, där vi skulle bo två nätter. Hotellet renoverade nästa helt under pandemin och är jättefint. Vi fick ett stort rum på nionde våningen, högst upp, precis under bokstäverna på hotellets logga. Hotellet har faktiskt ett barnrum helt inrett med mumingrejer!
Vi hann bara ställa in väskorna, sen mötte vi upp guiden som skulle ta oss runt stan och berätta om Tallinns historia. Då började det ösregna och med någon minusgrad och rejäla vindar, blev det snart snöblandat regn som piskade i ansiktet. Vi var snart dyngsura och iskalla.
Vi gick genom den nya delen av gamla stan och sedan till de gamla delarna. Längs muren och tornen, upp på berget och ner igen. Efter ett par timmar värmde vi oss med choklad och estniska bakverk på ett av de gamla caféerna. Där passade jag på att vrida ur mina strumpor, som sagt… det både regnade och snöade och jag var helt fel klädd. Väl tillbaka på hotellet torkade jag skorna med hårfönen innan vi kunde gå ut igen för att äta middag på kvällen.
Tallinn är så himla mysigt och fint. Andra dagen var vädret bättre och vi gick runt för oss själva. VI tog ungefär samma väg som med guiden, men pga vädret hade vi inte kunnat vare sej filma eller fota särskilt mycket då – så det gjorde vi dagen efter. Egentligen behöver man betydligt mer än 2 dagar, men man hinner ändå se rätt mycket. Vi hade dessutom Tallinn Kortet som gav oss tillträde till museer och fri åkning med spårvagn och buss.
När vi var nöjda med gamla stan tog vi oss bort till saluhallen där vi åt lunch och sedan vidare till Fotografiska för att se utställningen med Andy Warholds bilder. Det är ju lite knepigt när man ska se en stad på vintern eftersom dagarna är så korta. Ska man fota så får man skynda sej och att hitta i en stad man inte känner är också extra knepigt när det är mörkt. Så vi gick snabbt och for runt som galningar innan vi trillade ihop helt slut när vi kom tillbaka till hotellet.
Där finns ändå rätt mycket att göra i Tallinn oavsett årstid. Bara att gå runt i gränderna kan man göra hur länge som helst, det finns hur mycket som helst att se. Överallt finns gamla mysiga pubar, som tex Olde Hansa som nog de flesta känner till med sin autentiska meny och härliga inredning. Det är mysigt även en grå och kall vinterdag, men jag föredrar ändå sommaren och vill gärna komma tillbaka när det är varmare. Att sitta ute och mysa varma sommarkvällar måste ju vara superhärligt!
Våra två dagar gick snabbt. Båten mellan Tallinn och Stockholm var full, så vi fick testa snabbåten mellan Tallinn och Helsingfors för att ta båten därifrån istället. Spännande värre… det blåste nästan storm. När personalen börjar plocka bort allt som är löst vet man att det blåser. Vi hade plats i businessloungen, där vi skulle sitta och jobba och kunna äta lunch. Men det blåste så mycket att det var svårt att stå upp och plocka åt sej av maten, så det blev inte så mycket av det. Två svajiga timmar, men nu har vi gjort det också 😛
När vi kom fram till Helsingfors vräkte snön ner och vi skulle ta oss igenom hela stan för att komma till vår nästa båt. Men det tar vi i nästa inlägg.
Nu börjar julborden och med anledning av det åkte vi till Tallinn för ett par veckor sedan. Vi åkte dit med Baltic Queen, stannade över helgen och åkte sedan hem via Helsingfors för att kliva på Silja Symphony för att testa julbordet. En liiiiten omväg bara 🙂
Att ställa om från Spaniens härliga värme, till kylan i Tallinn kändes lite sådär… men det är ju som det är när man bor i Norden. Det var bara att byta till varmare kläder och dra iväg, vi hade dock inte räknat med snöstorm på hemvägen. Det blev en spännande resa… Jag tar resan i etapper för att underlätta för mej själv och inte kväva er med information. Ni kan se första delen av resan här nedan, klicka på den vita pilen i den röda rutan.
Kolla gärna filmen från ditresan
Baltic Queen är ett av Siljas äldre fartyg, men otroligt trivsamt ändå. Hytten var lagom stor och sängen jätteskön. Här finns flera caféer, barer/pubar och restauranger, beroende på vad man önskar för stunden. Det mesta är som man är van vid, det enda negativa är väl att rökrummen inte har några dörrar och då faller ju funktionen ganska mycket eftersom det kommer ut rök därifrån. Man är så van vid att slippa detta i Sverige att man kanske reagerar extra starkt på rökdoften numera. Den är ju ganska äcklig.
Ditvägen var lugn och fin. Vi utforskade fartyget och testade Menu Nordic som är en femrättersmeny med nordiska smaker som fått asiatiskt touch. Varje rätt hade dessutom passats ihop med ett passande vin. Otroligt fräscht och gott. Förrätten med tonfisk var något av det godaste jag ätit faktiskt (fick tydligen ingen bild på den… eller så har den raderats). Vi var mer än mätta när vi ätit klart.
Vi filmade fartyget, åt middag och stupade i säng kan man väl enkelt säga. Båten var långt ifrån full, ändå var det party utanför vår hytt vid två olika tillfällen under natten. Tack gode gud för öronproppar!!!
Det blev en rätt bra natt ändå och sedan en helt ok frukost. Här fanns det mesta för en bättre frukost, även en meny med olika tillval som vi valde ifrån – men aldrig fick… jaja, vi orkade inte tjata. Mätta blev vi ju ändå.
Snart var det dax att kliva av båten, hitta hotellet och kolla in Tallinn. Det tar vi i nästa inlägg 🙂
Vi gillar vatten, båtar och kryssningar. Så pass att vi gifte oss på en skärgårdsbåt och bröllopsresan var en Medelhavskryssning. Men helt vanliga finlandskryssningar går också bra, särskilt när fartygen är så fina som nya Viking Glory 🙂
Vi fick åka med Östersjöns nyaste och största fartyg ( i linjetrafik) redan i mars, då hon bara var någon vecka gammal. Men då klev vi på i Mariehamn och hann egentligen bara skrapa lite på ytan av allt fartyget hade att bjuda på. Förra helgen klev vi på i Stockholm och åkte med fram- och tillbaka till Åbo. 23 hektiska timmar blev det och ändå hann vi faktiskt inte göra allt vi ville.
Äventyret började redan på terminalen i Stockholm, när vi hamnade mitt i ett bröllop. Runt oss stod kanske ett 30-tal bröllopsgäster uppklädda till tänderna. Paret skulle gifta sej ombord och sen skulle det bli party, vi tänkte att nu blir det nog svårt att sova… men inte alls! Vi märkte dem knappt, såg dem bara som hastigast i nattklubben på kvällen och väldigt trötta på hemvägen.
Vi är ju inte som alla andra och kryssar väldigt sällan för nöjes skull, även den här gången var det jobb. Vi skulle filma och fota allt såklart, alltså hade vi ett gäng punkter att klara av och mötestider att hålla. Direkt när vi klev på var det middag i a la carte-restaurangen Kobba. Där fick vi en fyrarättersmiddag med passande dryck och en aperitif att startar middagen med.
Kobba meny bestod av lax med senapsfrö och gurka till förrätt, dry Age-oxe med benmärg och löjrom till varmrätt, ost med kamomillskott och honung som mellanrätt och jordgubbar med mandelmousse och myntaglass till efterrätt. Allt så himla gott och man kan absolut säga att vi blev mätta.
Vi satt länge och åt, missade både avgång och solnedgång – det som brukar vara rätt viktigt för oss att dokumentera, men men… efter middagen tog vi ett varv runt båten innan vi slog oss ner i nattklubben där vår vän Marina stod för kvällens underhållning. När hennes pass var slut vid midnatt satt vi och pratade alldeles för länge. Men det var så mysigt!
För att se soluppgången skulle vi vara tvungna att vakna strax efter 3 eller nåt sånt, så det fick vara. Istället tog vi en pytteliten sovmorgon och gick direkt till SPA som vi skulle kolla in. Så himla fint och vi hade gärna tillbringat hela dagen där. Nu fick vi nöja oss med att filma och fota och prata med den supertrevliga personalen. I SPA finns ett litet gym med löpband och roddmaskin med utsikt över havet. Här finns flera pooler, en med liggstolar och extra varmt vatten och så klart med utsikt över havet. Bastu, ”kylrum”, behandlingsrum och en massa annat finns där också.
Vi åt sk premiumfrukost i Kobba och såg fram emot våfflorna, som inte fanns… oklart varför… Här finns allt kallskuret som buffé och det varma beställs vid sidan om. Te får man i en stor kanna, dock med små kaffekoppar till. Vi vill ju ha te i stora muggar 🙂
Mätta och belåtna mötte vi upp intendenten som först visade oss Fyren, som är en roterande del av restaurangen. Här passar det perfekt med mingel av olika slag, det är sååå häftigt! Sen fortsatte vi till kommandobryggan för möte med kaptenen. Att besöka hjärtat, eller kanske hjärnan, på ett stort fartyg är rätt speciellt. Man får ju inte gå runt hur man vill direkt och aldrig ensam, kaptenen bestämmer allt. Just den här gången var det en kvinnlig kapten vid namn Pamela, tror det är första gången vi träffar en kvinnlig kapten faktiskt. Även intendenten var kvinnlig och bägge ganska unga, himla kul tycker jag.
Efter besöket på bryggan utforskade vi tax-free och resten av fartyget. Glory är 222 meter lång, så där är lite att kolla in. Åker man på en nöjeskryssning blir det inte många steg, när vi åker blir det måååånga. Tror vi hade 13000 steg innan vi klev av och då var inte dagen slut. Intrycket av hela fartyget är att det är mer en hotellkänsla än fartygskänsla. Glöm de gamla finlandsbåtarna med mörka paneler och fläckiga heltäckningsmattor. Nu är det ljust, fräscht och lite lyxigt! Nattklubben känns mer som en hotellobby, precis som de flesta andra gemensamma utrymmena.
Dagen gick väldigt snabbt, snart var det dax för lunch som skulle ätas i buffén. Glorys restaurang ”The Buffé” är jättestor, ljus och luftig. När vi var här på pressträffen i mars satt vi kvar sist och det var samma sak den här gången, personalen fick sparka ut oss. Det är jättemysigt att sitta där! Vi fick komma in nån kvart innan de andra gästerna för att kunna filma och ta fina bilder. Sånt underlättar väldigt mycket, men några undrar såklart och blir lite missnöjda när vi får gå före.
Min favorit på buffén är skaldjuren, där brukar jag fastna. Men det finns ju så mycket gott och något för alla, man kan tom snickra ihop sin egen sallad med massor av goda tillbehör. Sånt gillar jag! Eftersom jag alltid börjar med skaldjuren och äter mej hyfsat nöjd där, så blir det inte så mycket av det andra – men lite kött, pommes och sås brukar det ändå bli. Det äter jag så sällan hemma. Intrycket av all mat under vårt dygn är att allt är fräscht, vällagat och väldigt gott. Generösa portioner även i a la carten och vackert serverat. Vi var definitiv inte hungriga när vi klev av 🙂
Ett dygn går fort när man ska utforska en så här stor båt, så snart var det dax att kliva av igen. Det hade inte varit dumt alls att mysa lite på däck i solen och koppla av i hytten, men så funkar det inte när man ska göra ett jobb. Eller… så funkar inte vi. Har vi ett uppdrag, så tar vi det på allvar. Alltså utnyttjar vi tiden till max för att se, göra och testa så mycket vi kan – så att vi sedan ska kunna visa andra (er) hur det faktiskt är. Å det hoppas jag att vi lyckats med. Filmen från kryssningen kan ni se HÄR, där kan ni såklart även se besöket på kommandobryggan och intervjun med kaptenen.
Hoppas vi gjort er lite nyfikna på nya Viking Glory. Är ni sugna på en egen resa nu?
Igår var vi iväg på ett riktigt härligt äventyr. Det blev en låååång men väldigt rolig dag när vi kollade in Viking Lines sprillans nya fartyg Viking Glory.
Det här att få testa något som är alldeles nytt är rätt kul. Förra våren fick vi som allra första gäster bo på alldeles nya Ten Hotell. Det är faktiskt ganska speciellt att vara den första som testar sängen, duschen, olika funktioner osv. När doften av nymålat fortfarande sitter kvar och man ser hantverkare som fortfarande gör det allra sista. En lite lyxig känsla faktiskt.
Igår var vi uppe före tuppen för att ta oss med Viking Grace till Åland, där vi skulle byta till Viking Glory och åka tillbaka till Stockholm med henne. Det var en svinkall morgon, med en fantastisk soluppgång. Väl ombord fick vi och de andra ca 150 gästerna, frukost en genomgång över dagen. Sen gick tiden snabbt! Vi har inte varit på Grace särskilt många gånger eftersom hon avgår så jämrans tidigt. Det är Vikings, och jag tror även Östersjöns, yngsta fartyg, från 2013 (?) – så vi passade på att undersöka henne grundligt när vi ändå var ombord. Den upptäcktsfärden kommer såklart på Youtube inom kort 🙂
Strax efter lunch var vi framme i Mariehamn där vi inte ens gick i land, utan bara bytte båt. Det var snabba puckar, vi hann precis ombord innan hon lämnade hamnen på Åland. Vi hamnade i ett mellanting av ett långkryssningsfartyg och ett hotell. Lite mer åt de lyxigare kryssningsfartygen, än de båtar som hittills gått i Östersjön. Och allt doftade nytt! Båten har gått i trafik i två veckor, men än satt både doften och känslan av nytt kvar.
Det första som slog mej var alla privata små utrymmen. Även om gemensamhetsutrymmen är stora, så var de lixom avgränsade i mindre så ”rum”. Det var soffor med högre ryggar, spaljéer, blomsterarrangemang mm som byggde små rum i rummet. Jättemysigt! Färgerna var ljusa och fräscha istället för de traditionellt murriga, som fartyg på svenska och finska vatten hittills haft. Överhuvudtaget var inredningen väldigt modern, fräsch och funktionell. Nästan lite futuristisk här och där.
Vi hade lite fri tid direkt när vi gick ombord och gick såklart på upptäcktsfärd med kameran i högsta hugg. Jag vet inte hur många restauranger och barer som finns, med de är många! Vilken dörr vi än öppnade så fanns det något nytt att upptäcka. Borta är de tråkiga och rätt trånga fartygskorridorerna som man är van vid från finlandskryssningarna, nu känns det som att gå i en hotellkorridor istället. Det är konst på väggarna och i taket, glas i golvet och läckert designade trappor här och där. Jag gillade det mycket!
Nu var vi bara på några timmar, men i sommar är det tänkt att vi ska försöka åka ett helt dygn så vi kan testa fler restauranger och kanske även någon behandling på SPA. Vi var inne på SPA:et men där var folk, så vi kunde inte se eller filma så mycket. Vi var även inne på alla restauranger, tror jag, men åt bara i buffén. Det var jag helt ok med, där fanns både räkor och kräftor – inget att klaga på enligt mej alltså. Jag blev tipsad om fartygets skaldjursplatå, så den ska vi nog försöka testa nästa gång. Sen måste vi såklart även testa julbordet när vi kommer till den årstiden 🙂
Vi gillar att åka båt, det är lixom vår grej. Vi gifte oss på en skärgårdsbåt och vår bröllopsresa var en kryssning i Medelhavet. Så kryssningar gillar vi, både korta och långa. Martin fyller 50 i januari, så nu letar vi efter hans födelsedagsresa och det blir nog en kryssning i Västindien.
Det kommer såklart en film även inifrån Viking Glory, så fort Martin hinner redigera alla mina mängder med klipp. Det var nämligen jag som filmade rundvandringen medan han fotade. Jag har en tendens att glömma kameran på och lite så… mycket skräp blire… Filmen visar iaf olika kategorier av hytter, restaurangerna och allt annat som kan vara bra att veta.
Vi hade en väldigt rolig och intressant dag och som grädde på moset så var det även några gamla vänner med på resan som vi nu hann umgås med ordentligt. Så otroligt mysigt och välbehövlig efter allt tid som vi inte kunnat ses pga pandemin. Vi satt i flera timmar och pratade medan vi åt middag och även efter, så himla kul! Några nya bekantskaper blev det också, me like!
Dagen bjöd inte bara på en fin soluppgång utan även en magisk solnedgång. Med den som sällskap gled vi sakta genom skärgården och in i hamnen i Stockholm. En fantastisk dag!
Då har vi firat jul färdigt, iaf nästan… julbordstestet 2021 är iaf avklarat. I år blev det 7 stycken, så vi är nästan tillbaka till gamla takter, då vi testade ett 10-tal varje år. Skillnaden i år är att alla var väldigt olika, sånt är kul. Här nedan berättar jag om varje bord, så kan ni avgöra själva vilka som passar just er.
Redan i september var jag iväg på första julbordet som var Italieninspirerat och designat av Sofia Henriksson som vann årets mästerkock 2021. Allt rätter var vackert serverade, vällagade och alla traditionella rätter fanns där. Men det var julpizzan som var bäst! Pizzan med gravad lax och fetaost var sååå god!
Detta passar den som vill ha ett traditionellt julbord med en tvist.
Börsen har i år valt att servera en jultallrik med tre våningar och huvudrätten på tallrik. Det finns några traditionella sillar, men det är nog allt. Efterrätterna är ett helt rum fyllt med godsaker, bakverk, popcorn och smågodis. Allt serverat innan showen börjar kl 21.
Maten är god, men godisrummet är är bäst! Att plocka sin egna lilla påse och sedan kunna plocka av den under showen är himla mysigt. Sarah Dawn Finer, Plura, Tusse, Linda Pritchard och John Lundvik tipndrar ikapp med julstjärnorna och det är bara såååå mysigt!
Detta är för den som vill komma ifrån en stund och bara njuta av en mysig kväll. HÄR finns en film från kvällen.
Ett supertraditionellt julbord av proffsiga Fredrik Eriksson. Miljön kan inte bli vackrare, julkänslan är total. Här är julpynt precis överallt, maten är läckert upplagd, dofterna är juliga och personalen trevlig. Här finns allt! Å det ena är godare än det andra… man vill gärna smaka på allt, men det går ju inte! Det är så mycket mat!
Innan man kommer in välkomnas man av en mysig brasa ute på gården och får en glögg i handen direkt. Detta är ett julbord i världsklass! Hit kommer man om man älskar julen, älskar mat och vill ha ett traditionellt julbord med extra allt. HÄR finns en film från kvällen.
Julbord på ett palats, så läckert! Julbordet serveras i form av en sittande minibuffé, i fyra rundor, vid bordet. Det är inte traditionell julmat, utan med rustikt och ett drag av husmanskost. Här finns sillarna, men inte en enda köttbulle. Däremot en god blodpudding och andra intressanta inslag. Allt är vackert serverat och vill man ha mer är det bara att säga till.
Detta är ett julbord för den som inte är särskilt intresserad av julmat, men däremot av god och vällagad mat i en fantastiskt miljö. HÄR finns en film från kvällen.
Vi gillar att åka på kryssning och med julbord är det extra mysigt. På Vikings julbord finns allt! I år tyckte vi dessutom att kvaliteten var bättre än på många år. Kanske beror det på att gästerna inte får lägga upp själva, utan får upplagts åt sej. Intrycket blir betydligt fräschare.
Här finns traditionell julmat från både Sverige och Finland och allt är gott! Detta passar stora grupper, där man har olika önskemål på maten. Det finns ju något för alla, dessutom är det ju så mysigt att åka båt. HÄR finns en film från kryssningen.
Mitt i entrén till NK ligger Haga Schweizeri. Här bjuder man alltid på afternoon tea, men i advent med jultouch. Här serveras man ett högt fat med allt som hör till ett afternoon tea. Det är bröd, vispad smör, snittar, små bakelser och choklad. Allt otroligt gott och med så mycket te man önskar. Ett glas bubbel kan man också få.
Detta är för den som vill älskar julen och vill ha det där lilla extra. Kanske lite lyxpaus i julklappshoppingen och julstressen. Himla mysig och gott! HÄR finns en film från kvällen.
Trots att vi vid det här testet redan hade ätit många julbord, så var det ändå här vi blev mest överraskade.Vi hade ju sett en del och blivit serverade både bufféer och jultallrikar, men när vi fick in den hör tappade vi hackan fullständigt. Det finns jultallrikar och så finns det julbordsplateau från Vau de Ville. Den var gigantisk!
Här trängs svenska smaker med exotiskt orientaliska och lite franska smaker. Allt är generöst tilltaget och väldigt vackert serverat. Bara förrätten hade räckt att mätta oss, vi trodde faktiskt att det var både förrätt, varmrätt och efterrätt på ett och samma fat – men det skulle komma mer! Här finns lax, men det är nog det enda traditionella – köttbullarna i storlek XL och kan vara de godaste jag ätit. Men det som sticker ut mest är rödbetorna med getost och de friterade räkor. Det är ju så gott att man nästa smäller av! Vi satt bara och fnittrade till slut 🙂 HÄR finns en film från kvällen.
Sen åt vi faktiskt ett litet julbord till, men det var på en fest på Café Opera. Jag tror inte man kan få det om man bara kommer dit, så det skriver jag inte så mycket mer om.
Favoriten då?
Det beror på… Vill man ha traditionell julmat i världsklass, ja då är det Långbro man ska välja. Det finns ingenting att klaga på, allt är bra!
Vill man däremot bli överraskad och få väldigt god mat men med nya smaker, ja då ska man välja Vau de Ville. Så jäkla gott!!!
Vi man ha något litet och lyxigt går man till Haga Schweizeri och vill man ha något för alla tar man en kryssning med Viking Line.
För vacker miljö är det Van der Nootska och vill man ha show är Börsen oslagbar. Och vill man käka pizza så är det till Eatery man ska gå.
Det finns alltså något för alla och alla rör sej i nästan samma prisklass, mellan 600-900 kronor ungefär. Hoppas detta kan hjälpa er något om ni inte bokat än. Nästa år hoppas vi kunna testa några utanför Stockholm också.
Berätta gärna om julborden ni har testat och om ni har någon favorit.
Innan corona var jag ute och reste minst varannan månad. Sista resan vi gjorde innan pandemin var min 50-årsresa till Dominikanska Republiken i början av 2020. Vi hann precis hem innan världen stängdes. I lördags åkte vi utomlands igen, till exotiska Åland 🙂
Just nu testar vi julbord för glatta livet. Innan pandemin testade vi ett tiotal varje år, under pandemin blev det såklart inget julbord alls, men nu är vi igång igen. Hittills har jag ätit mej igenom fem stycken och hunnit skriva om fyra av dem. Dock finns det färdiga filmer HÄR från samtliga, så vi har faktiskt varit rätt duktiga.
Äntligen fick vi packa en väska, gå igenom en säkerhetskontroll och dra iväg på kryssning igen! I lördags var det dax att åka på första kryssningen på två år, Viking Lines Cinderella skulle vara vårt hem för ett dygn. Rutinen att packa finns inte längre, jag stod med väskan länge och funderade på vad som skulle läggas i. På en Finlandsbåt går det mesta att köpa, så det var ju iofs ingen större panik om man skulle glömma något.
Med fyra julbord i magen valde vi att gå hela vägen från Södra Station till Vikings terminal vid Londonviakdukten. Det är ett sätt att minska viktuppgången 😛
Vi fick gå på långt före alla andra och passade på att gå runt och filma och fota på en helt tom båt. Väldigt mysko känsla, men en otrolig förmån. Lagom till övriga passagerare kom ombord var även vår hytt 11221 städad, så vi kunde flytta in. Nu var ju inte detta en nöjeskryssning, utan jobb… så det var bara att byta om och gå ner till buffén. Jag filmade maten och pratade med personalen medan Martin tog bilder med kameran. Nytt för i år är att även om det ser ut som en buffé, så är det personal som läger upp maten åt en. Man får peka på det man vill ha och kan självklart be om mer om man vill.
Detta är såklart både pga covid, men också för att man ska tänka sej lite för och inte ta mer än nödvändigt. Man vill helt enkelt minska matsvinnet och det tycker jag är kanonbra! På grund av detta känns det lite fräschare och det ser fräschare ut också när inte hundratals med händer varit där och pillat. Rätter i små portionsglas och tallrik får man dock ta själv.
Viking Lines Julbord 2021 är nog det bästa på många år. Här finns något för alla smaker, allt är fräscht, vällagat och vackert upplagt. Jag har sällan sett så glad personal och det finns någon ingen lika glad kökschef som danska Kim. Han hälsar välkommen i filmen, kolla det. Pyntet och julstämningen ombord är som den brukar, med den skillnaden att det inte finns någon godishörna. Det är nämligen så att efterrätterna kommer till bordet, som små smakportioner på en tallrik. Och godiset får man i en påse, som man kan ta med till hytten. MEN i påsen finns ingen lakrits, något som både jag och Kim såg som en smärre katastrof 🙂
Allt var verkligen jättegott! Skinkan och Janssons var bland de bästa vi testat i år och det vill inte säga lite. VI åt även brunchen dagen därpå och då var det faktiskt Janssons som Martin siktade in sej på. Brunchen ja…man serverar inte frukostbuffé längre ombord, utan det är brunch som gäller. Å då får man ta själv… lite konstigt, men det kanske beror på att inte lika många äter då? På brunchen bjuds det nästan på hela julbordet, samt några ”vanliga” rätter. Vill man hellre äta i a la carten men ändå ha julmaten, så kan man alltså ta den på hemvägen.
Vi hade glömt att vi sist bestämde att vi skulle testa julbordet i a la carten, som har skaldjur, på kvällen och ta brunchen dagen därpå. Jag kanske ska läsa mina gamla blogginlägg med tips… haha… nu kommer vi nog ihåg det till nästa år. Både förra gången och den här gången var vi inne och tittade på skaldjursbuffén och den ser helt fantastisk ut! Jag älskar ju skaldjur och här fanns bla havskräftor som såg väldigt fina ut. Så nästa år får ni i bästa fall en recension av Vikings lite lyxigare julbord. Vi ska bara komma ihåg det 🙂
I övrigt kan man säga att det var rätt lugnt ombord, ingen trängsel och inga köer. Nu är vi inga partyprissar direkt, så efter maten körde vi en kort live på Youtube, köpte läsk i taxfree och sen somnade vi faktiskt rätt tidigt. Tempot senaste veckorna har varit galet och vågorna var perfekta att vagga oss till sömns. Jag sover så himla bra på båtar, så jag vaknade bara av att det var party utanför hytten vid 2 och sen igen kl 9! Äntligen en god nattsömn, så himla skönt!
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att det är rätt lugnt ombord trots att vi åkte en lördag. Maten är bra, bättre än på flera år och stämningen ombord är kanonhärlig. Det var så himla kul att komma ut igen, att faktiskt resa. Även om det ”bara” var en kryssning till Åland som vi inte ens gick i land på… Åland är jättefint, vi hoppas åka dit med husbilen hyfsa snart.
Vi kan alltså verkligen rekommendera årets julbordskryssning med Viking, det är faktiskt jättemysigt att komma iväg lite 🙂
Tänk att vi ändå hann göra min 50-årsresa till Dominikanska Republiken i januari 2020, innan all skit med corona körde igång. Vi kom hem ett par veckor innan världen stängde och jag är så otroligt tacksam för det!
Jag som reser rätt mycket hade ett väldigt lugn år kan man väl säga, precis som alla andra. Eller ja… en och annan gav sej ju iväg, men vi stannade hemma. Jag är kroniskt sjuk och i riskgrupp och vill inte riskera att bli fast i ett annat land.
Så under 2020 blev det alltså ett par veckor i den karibiska solen och sedan klämde vi även in en helg i Söderköping på Husby Säteri i juli över vår bröllopsdag. Thats it! Med tanke på världsläget så kändes det helt ok och jag accepterade situationen som den var utan större problem. Vi hann ikapp hemma och var mer än nöjda med det.
Men nu! Det är kallt, en massa snö, solen lyser med sin frånvaro och kroppen gör så ont. NU längtar jag verkligen bort, det spelar faktiskt ingen roll var – bara där är sol och minst 25 grader varmt. Men vi väntar… avvaktar, följer rekommendationerna och ser fram emot ett vaccin. Och tittar på resesajterna och lockas av att trycka på ”boka”. Men gör det inte.
Vi antar att man kanske kan börja resa igen i mitten av sommaren. Om det blir som myndigheterna säger och alla som vill fått sitt vaccin i juni, då borde det ju vara ok att resa i juli… eller vad tror ni? De andra länderna måste ju också hålla den takten för att världen ska öppna upp igen, och det gör nog de flesta förutom fattigare länder som i tex Afrika och Asien.
Så nu har vi en plan! Följer allt vår plan så hoppas vi kunna ta en kryssning i den Grekiska övärlden i slutet på juli, över vår bröllopsdag. Vi firar 5 år som gifta och vill fira ordentligt, vår bröllopsresa var en medelhavskryssning – så vad kan passa bättre? Nu kan vi bara hoppas att alla myndigheternas planer går i lås, så fort första sprutan sitter i armen – ja, då bokar vi! Sen är det bara att vänta på nästa spruta, att vaccinet ska sprida sej i kroppen och att tiden ska gå snabbt till avresa.
Jag saknar verkligen långa sandstränder och barfotapromenader och vill så gärna ha en vinterresa att se fram emot. Jag saknar att packa en resväska, att planera och räkna dagar. Jag saknar till och med att flyga, trots att jag tycker att det är såååå tråkigt!
Efter alla de senaste pressträffarna jag haft (digitalt) med Karibien är jag så sugen på att beta av öarna där. Vi kan ingen spanska och tröttnade lite på att inte fatta något när vi var på Dominikanska, så nu har vi bestämt oss för att börja med de engelsktalade öarna. De är måååånga 🙂
Alternativet är såklart en Västindienkryssning så man får smakbitar av många öar samtidigt. Men jag vill bara ligga på en strand och njuta, inte fundera på utflykter eller sevärdheter vid varje stopp – utan bara lata mej. Dessutom vill jag slippa allt, vill inte ens fundera på var jag ska äta, så ja… jag vet att många av er ryggar tillbaka nu – men jag vill ha all inclusive.
Till vårt försvar ska jag kanske tillägga att vi gör ganska många utflykter med lokaltrafik och rör oss mycket utanför hotellområdet även när vi åker med all inclusive. Så vi bidrar en hel del ändå till landets ekonomi. Om jag ens behöver försvara vårt val att åka så, men det är alltid någon som reagerar negativt på detta, så därför…
Jag vill flyga till en destination, bli körd till hotellet, göra utflykter när det passar och om jag har lust och i övrigt bara lata mej. Med andra ord: charter! Så nu tittar vi (jag) ungefär varje dag om Ving eller TUI har släppt sina resor till…. (trumvirvel) Aruba! Vi har tittat på Mexiko och Jamaica också – men jag har varit där och vill ha något nytt. ”Gamla” resmål åker man bara tillbaka till för att det är enkelt (eller väldigt billigt), för att träffa vänner eller för att visa maken som inte varit där.
Så nu hoppas vi alltså kunna ta en kryssning i Grekiska övärlden i slutet av juli och ta en tur till Aruba i januari 2022. Släpps allt på så skulle det kunna bli en snabbis till Gambia under hösten, men då blir det en sista minuten, bara en vecka, för att kolla familj och vänner där. Då är det fritt fram för den som vill att hänga med 🙂
Så ser våra resplaner ut. Tror ni de håller? Hur ser era planer ut?
Det kom upp ett minne på Facebook. Den här dagen, både förra- och förrförra året, var vi med på julbordspremiären på Birkacruises. Julens, och en av årets höjdpunkter faktiskt, tänk om vi vetat att det var sista gången.
Kärlek börjar med bråk brukar det heta och så var det verkligen när det gäller Birka och mej. Allt började med att jag var på en kryssning för bloggare, 2014 tror jag. Själva kryssningen var kul, men det var så många brister i personalens agerande att jag bara var tvungen att meddela detta till cheferna högre upp. Jag var inte nådig i min kritik och tänkte att jag nog blir portad från att åka med båten mer.
Men som alltid när jag lämnar kritik så gör jag det konstruktivt och med förslag på enkla lösningar. Så även den gången. Detta ledde till att jag senare blev kontaktad av rederiet och erbjuden att åka med igen för att se deras förändringar ombord. ALLT var annorlunda och bättre. Personalen var så otroligt proffsig och så trevlig. Vi åkte många gånger per år, testade nya koncept, skaldjursfrossa och en massa annat. Under åren blev vi vänner med många ombord och såg fram emot varje resa.
När den nya idén VINTERSMAK lanserades fick vi och några till vara först att se den fantastiska dekorationen och testa maten. Jag fick göra en sk ”take-over” av Birkas instagram under några olika tillfällen och även tävla ut kryssningar. Den julpyntade båten var något alldeles särskilt och något av det mysigaste jag upplevt. Att få förmånen att som första gäst öppna dörrarna och samtidigt filma och visa i sociala medier var så häftigt. Just det där ögonblicket när dubbeldörren öppnades och alla ljusen och glittret slog emot en var helt magiskt!
Å nu är allt detta historia. I somras togs båten ur trafik och all personal sas upp. Det var bara en av alla sorger under 2020. När minnet kom upp idag kände jag just sorg. Främst för våra vänner som förlorat sina jobb och sorg för att vi aldrig kommer att vara med om något liknande Vintersmak igen. Det var så speciellt. Även om någon tar över allt pynt och försöker kopiera konceptet, så blir det ändå aldrig samma sak.
Detta får bli en sista hyllning till Birka och alla som jobbade ombord och i hamn. Det som började lite ”shaky” utvecklades till en annorlunda kärlekshistoria och vi kommer att träffas igen, men på annan mark.
Idag meddelade Birka Cruises att de lägger ner sina kryssningar. Ett mycket tråkigt besked, både för att vi gillar att kryssa med dem och för att många av våra vänner nu står utan arbete. Med sorg i hjärtat tänker jag tillbaka på våra härliga kryssningar.
Relationen mellan mej och Birka började inte så bra. Första gången jag åkte var för 7-8 år sedan och allt var rätt bedrövligt. Allt från bemötande från kundtjänst till den då sk lyxfrukosten var under all kritik. Jag klagade förstås och var sedan en av dem som blev utvald att testa en ny kryssning när fartygen renoverats och mycket gjorts om. Nästan allt jag klagat på var ändrat och nu började vår lilla kärlekssaga med Birka och dess personal.
Jag har faktiskt ingen aning om hur många resor vi gjort senaste åren, men det har iaf varit tre skaldjurskryssningar och de fyra senaste julborden. Vi har haft äran att vara de första som sett den fantastiska julpyntningen tre år i rad och då även haft take-over på Birkas instagram två av dem. Ett stort förtroende som jag hoppas att jag förvaltat väl.
Under åren har vi blivit goda vänner med många ombord, bla härliga Magnus uppe i baren på däck 10 och vackra Eva som är intendent ombord. Bägge har jag gjort korta intervjuer med som många uppskattat. Evas kan du läsa HÄR och Magnus HÄR. Matthias och Glenn i restaurangen, Marcus och all personal i land har också blivit vänner som jag hoppas kunna hålla kontakten med även nu. Detta är bara några av de 500 som inte längre har något arbete och som jag vet älskat sitt liv ombord. Jag känner verkligen med dem alla och önskar dem all lycka med att hitta nya arbete.
Ett av mina bästa minnen från Birka var när vi åkte med till Gotland på vår första, och det som blev vår enda, långkryssning. Vi firade vår första bröllopsdag, vädret var fantastiskt och allt var helt perfekt. Favoritbesättningen var ombord och vi hade så otroligt roligt de här dagarna och badade i både jaccuzin, solsken och champagne 🙂
Ett annat fint minne är första året som Birka gick bananaz på julbordet. När vi först av alla fick öppna dörrarna till Sjösalen och smygtitta på den fantastiska utsmyckningen. Vi visste innan att det skulle bli storslaget, men så!!! Helt galet!!! Ni som hängde med på instagram @marlenerinda vad jag pratar om, filmerna ligger kvar i mina instastorys under kryssningar och julbord tror jag…
Andra fina tillfällen var när vi kom upp till vår hytt som oftast var på plan 8, satte oss i det härliga burspråket och öppnade bubblet. Jag älskar de sk lyxhytterna på Birka, precis lagom stora och just burkspråket och fönstret satt jag ofta och läste eller bara drömde mej bort över havet. De är med stor sorg i hjärtat jag försöker ta in att jag kanske aldrig kommer att sitta där mer, om inte någon form av mirakel sker.
”Men det är ju faktiskt bara en båt och inte hela världen”, kanske ni tänker. Ja, men vi har haft väldigt roligt på den båten och många av våra vänner har haft nästan hela sitt liv där. Så det är inte så bara. Att inte få kryssa är förstås ett i-landsproblem i vårt liv, men det är så många som drabbas och har förlorat sina jobb och det är inte ett i-landsproblem.
Corona har ställt till det på så många plan nu att jag snart inte orkar mer. Kan inte allt bara bli som vanligt. Jag vill ha tillbaka tiden då vi kunde planera hur vi ville, när vi kunde åka hur vi ville och största problemet för stunden var vilken tid vi skulle äta sjöfrukosten och vad vi skulle köpa med oss hem från taxfreen. Jag tänker på er alla gamla ”Birkamänniskor” och hoppas allt går er väl och att vi i allra bästa fall får segla tillsammans igen.
Nu skulle vi varit på väg till Slussen, gått promenaden till Birkas terminal och strax klivit ombord för att åka på långkryssning. En kryssning vi sett fram emot i flera år, inte bara för att det är kryssning som vi älskar att åka på, utan för att vi skulle få se Höga Kusten och sedan även träffa en av mina bästa vänner som bor i Österbotten i Finland. Det är så tråkigt att detta inte blir av.
Martin har inte sett särskilt mycket av norra Sverige. Det har jag och älskar det, självklart vill jag visa honom något av det vackraste Sverige har. Redan när Birka började med sina långkryssningar för några år sedan kollade vi in de olika resorna och vi åkte faktiskt med till Gotland 2017, på vår första bröllopsdag och det var så mysigt. Att åka på långkryssning i Sverige är något alldeles särskilt faktiskt, det är en helt annan natur och omgivning än i övriga världen. Så när man började kryssa till Höga Kusten blev vi riktigt intresserade och när även Vasa inkluderas föll alla bitar på plats. Vi skulle äntligen göra slag i saken och åka med!
Idag skulle vi gå ombord, installera oss, träffa kapten med besättning och äta en trevlig trerättersmiddag och lära känna våra bordsgrannar. På långkryssningar sitter man nämligen alltid vid samma bord och äter sin middag med samma sällskap under hela resa. Det är alltid lika spännande att se vilka de är 🙂
Imorrn hade vi vaknat upp i Höga Kusten, fast jag hade nog vaknat tidigare och passat inseglingen och soluppgången. Allt för att få Höga Kusten-bron i bästa ljus förstås. Dagen hade sedan tillbringats på någon av de utflykter som man kan välja, förmodligen hade vi besökt världens nordligaste whiskydestilleri, High Coast Distillery, som ligger vid Ångermanälvens mynning. Där hade vi provat de gyllene dropparna och ätit lunch.
Lagom till middagen hade vi klivit ombord igen och tagit sikte på Vasa och Kvarkens Skärgård i Finland. I Vasa hade vi nog tagit en av de lite kortare utflykterna, så att vi hade hunnit med att träffa vår kompis A och hans familj. En galen söderkis som träffade kärleken på internet och flyttade till Österbotten i Finland, av alla ställen i världen lixom… Han kan tom prata flytande finska nu!!! Av förklarliga skäl träffas vi rätt sällan, så detta hade förstås varit en höjdpunkt på resan och något vi bägge sett fram emot.
Sen hade vi haft en halvdag på havet, innan vi parkerat i Stockholm igen. Hemvägen hade förmodligen tillbringats i jacuzzin på däck 10 och med någon härlig behandling i Birkas härliga Spa. Det är lixom det man gör på hemvägen 🙂
Jag älskar att åka på kryssning, gärna lite längre bort och flera dagar. Just den här hade vi sett fram emot så länge och mycket, flera år faktiskt och nu först passade det. Jag är såååå besviken! Såklart kommer det nya chanser, kanske redan i augusti – men frågan är väl om världen öppnat upp för kryssningar då. Jag tror inte det.
Men det kommer en sommar nästa år också, vi får hoppas att vi kan åka med till Höga Kusten då istället. Det är ju trots allt inte ett dugg synd om oss, vi är friska, har jobb och klarar oss bra – besättningen och personalen på Birka däremot, som blivit våra vänner, dem är det synd om! Jag tänker så mycket på dem och hoppas verkligen att alla mår så bra de kan och får jobba snart igen.
Kan inte allt bara bli som vanligt igen!
Eva berättar om arbetet som intendent på Birka Cruises.
Jag är precis som många andra nyfikna på arbetsuppgifterna och personalen ombord på ett fartyg, därför har jag pratat med några som jobbar på Birka Cruises. I våras träffade jag Magnus som berättade om sitt jobb som barchef på plan tio och i somras tog vi ett snack med Eva om hennes jobb som intendent. Är det som i tv-serien Rederiet tro?
Slår man upp ordet intendent får man bla upp detta ”Intendent (av latinets intendere, ’spänna’, ’sträcka’, rikta sin uppmärksamhet på), är titeln för en person med administrativa, redovisande eller liknande arbetsuppgifter på exempelvis ett museum, auktionshus, färja, universitet eller sjukhus.”
Tills skillnad från de flesta andra uppgifterna på ett fartyg, så ser man inte riktig vad en intendent faktiskt gör. Vi har sett Eva massor med gånger i sin strikta uniform, hon ser nästan alltid stressad ut med telefonen mot örat. Men vad gör hon och varför är hon så stressad hela tiden?
-Mitt jobb är väldigt brett, man vet aldrig vad som händer. Man går upp på morgonen vid sju och går tillbaka till hytten vid tio och vet knappt vad som hänt däremellan.
Vad är en intendents arbetsbeskrivning?
-Man kan nog säga att det är ungefär samma sak som att vara hotellchef. När det gäller det kommersiella är jag ytterst ansvarig, men ombord på fartyget är det alltid befälhavaren (kaptenen) som är chef över allt och alla. De två är alltså högsta hönsen på fartyget och arbetar tillsammans, men ändå var för sej.
Eva har inte sett ett enda avsnitt av Rederiet, men har hört att hon inte är särskilt lik Uno och de andra ombord på tv-fartyget Freja. Det är inte riktigt lika mycket mygel, fiffel och båg i verkligheten 🙂
Innan hon började som indendent på Birka Cruises jobbade hon på Fonus som regionchef i många år. Hon tycker att jobben är rätt lika, att alla arbeten som chef är rätt lika överlag. det handlar mycket om information, marknadsföring och att ha hand om personalfrågor.
I hennes arbete som intendent ingår att hela tiden ha ett säkerhetstänk och tillsammans med säkerhetsansvarig ombord läggs mycket tid på just säkerheten. Det är mycket övningar, många möten och inspektioner både interna och utifrån. Det är både stora övningar och mindre, titt som tätt, för att alla ska veta vad som gäller i en akut situation.
På just Birka har hon ”bara” arbetat som intendent, men som ung var hon bla hyttstäderska på Sagafjord, vilket var ett smart sätt att se världen. Hon har också jobbat på Viking Lines kontor. Fartygsmiljön drar hela tiden och hon kan inte tänka sej ett bättre jobb,
Efter tio år på Birka längtar hon fortfarande till jobbet efter varje ledighet. Eva arbetar tio dagar och är ledig tio dagar. Hon älskar långkryssningarna som blir fler och fler och numera går till bla Visby och Tyskland.
-Ja! Långkryssningar är det bästa som finns, särskilt när man kan lära känna gästerna på ett annat sätt i och med att de är på lite längre. Höga Kusten är fantastiskt vackert, Visby är roligt, Tyskland är fint – alla har sin charm.
-Gillar du att kryssa?
-Ja!!! Jag åkte ut på sjön redan när jag var 22 och var ute i 4,5 år. Då åkte vi jorden runt och det var ett sätt att se världen samtidigt som man jobbade. Sen kom barnen och det blev ett uppehåll, men efter det kom jag tillbaka, det är något som drar med fartyg. Att segla in i nya hamnar, det är något särskilt med det.
Var åker du själv på semester?-
-Det kan bli lite allt möjligt. Min man spelar Backgammon som han åker lite överallt och spelar. Då åker jag med och kollar läget runt omkring. Men jag har ända sedan jag jobbade på Sagafjord sagt att jag en dag själv ska sitta där och bara bli uppassad, så jag har även varit på två ”riktiga” långkryssningar. En till bla Mexico från LA och en i Västindien, men det finns mycket tid kvar att göra fler.
Har du några roliga, galna eller speciella minnen från livet ombord?
-Man säger varje vecka att nu har jag sett allt, men så händer nästa grej. Det händer så mycket hela tiden, både bland gäster och bakom kulisserna, att man inte kommer ihåg någon särskild när man ska berätta. Vi säger ofta att man borde skriva ner allt galet, men det blir inte av. Men en gång var det säkerhetsövning och hela köket blev tomt på personal mitt under lunchsittningen, efter den gången såg man till att alla på ett ställe inte kallades till övning samtidigt.
Eva älskar verkligen sitt jobb, det syns. Jag frågar om söndagsångest och det är inget som existera alls – hon är alltid sugen på att gå ombord och kan i nuläget inte tänka sej att göra något annat.
Överhuvudtaget verkar personalen på Birka tycka väldigt mycket om sina jobb. Vi har varit på många gånger och träffar alltid bekanta ansikten som jobbat år efter år. Det är väl ett väldigt bra betyg för en arbetsgivare när de anställda längtar till jobbet.
På onsdag kliver vi på igen, då för att vara med vid årets första julbord. Vi kanske pratar med någon annan ombord då, vem är ni nyfiken på?
