Efter två helt magiska resor på den engelska landsbygden måste jag säga att jag blir mer och mer förtjust. Jag har precis som alla andra sett tv-serier som tex Downton Abbey och lockats av maffiga slott och läckra miljöer. Nu när jag sett en del av detta är jag totalt frälst!

Förra året var jag i Stratford Upon Avon där Shakespeare föddes och dog. En helt fantastisk liten stad, med betoning på liten. Typ två gator men massor att se! Något av det sötaste jag sett när det gäller städer i världen. Åk dit!

Den här gången var det Kent och Sussex som stod på tur och då särskilt städerna runt Hastings som skulle upptäckas. Efter fyra fullspäckade dagar känns det som jag har sett precis vartenda gathörn, men det har jag ju förstås inte. Men vi har sett väldigt mycket!

Måndagen började i Tunbridge Wells och besök på Penshurst Place som jag redan har berättat om. Ett gammalt och välbevarat slott från Henry VIII´s tid. Väl värt ett besök för den som är intresserad av slott och historia. Tror det är helt magisk under våren och sommaren när allt i parken blommar. Efter lunch och en promenad genom Tunbridge Wells checkade vi in på jättefina The Spa Hotel som hade en litet spa och mysiga utrymmen där man kunde sitta och koppla av. Vi hade dock inte så mycket tid till något av det.

På tisdagen tog vi tåget till Rye där Jane mötte upp oss. Jane skulle vi sedan träffa en stund varje dag, hon kan allt om regionen. Rye är en liten stad med mängder av gamla historier, tydligen en av Englands bäst bevarade medeltidsbyar. Vi fick se en film om staden på det lilla museet, där man även hade en samling av såna där gamla maskiner som visar små scener när man stoppar i en peng. Vi besökte en keramikverkstad och gick sedan uppför Mermaid Street ända upp till kyrkan och klättrade hela vägen upp i klocktornet för att se på utsikten.

När det närmade sej lunch åkte vi taxi till Chapel Down som är en av flera vingårdar i England. Vi fick en alldeles fantastisk lunch med gårdens vin, som verkligen var jättegott! Efter lunchen fick vi en visning av gården och sedan blev det vinprovning av deras otroligt goda viner. Jag ska skriva mer om detta i ett annat, mer utförligt, inlägg. Detta var något jag inte visste ett skvatt om och blev så otroligt imponerad av. Jag vill gärna att flera ska få vetskapen om att England faktiskt gör otroligt goda och prisvärda viner!

Efter besöket på vingården togs vi till The Woolpack Inn där vi skulle bo i två nätter. Hotellet och rummen har jag redan berättat om, så himla läckert. Vad jag däremot inte berättade om var att en av oss hade ett spöke på rummet, det var dock inte jag. Stackars Vibeke som bodde i rummet Frederick hade nattligt besök av någon som lekte med lampan i garderoben och använde hennes toalett. Hon hade lite svårt att sova och sov med lampan tänd hela första natten. Detta är det absolut finaste och trevligaste hotell jag någonsin bott på med den absolut coolaste ägare jag någonsin träffat. Hit kommer jag absolut att komma tillbaka! Å jag kommer att ta ”mitt” rum igen, med badkar mitt på golvet  🙂

På onsdagen åkte vi taxi till Battle som ligger ca 50 minuter bort. Battle är platsen där slaget om Hastings ägde rum 1066. Vi fick en guidad tur och tog mängder med bilder! Slottet som byggdes några år efter slaget står kvar och vi utforskade varenda millimeter av det. Vädret var soligt och hyfsat varmt, så det var riktigt skönt att gå runt där. Vi tog oss till Hastings där Jane mötte upp oss igen och tog oss till Maggies Fishmarket Cafe för att äta stadens bästa fish and chips.

Sedan fick vi en rejäl rundtur av hela Hastings med afternoontea på det lilla hotellet The Swan. Här skulle jag gärna bo, så fint och perfekt läge med världens mysigaste ägare. Vi avslutade dagen på Hastings Pier och en alldeles magisk solnedgång innan vi tog tåget tillbaka till Ham Station där  John från hotellet hämtade upp oss. Vibeke och jag kunde inte få nycklarna till rummen på en stund, så John bjöd oss på varsitt glas vin framför den öppna spisen och berättade om hotellet och sej själv. När vi fick nycklarna och kom till rummet hade en av killarna på hotellet fixat eld i öppna spisen. Jag hade alltså inte bara ett badkar mitt på golvet, jag hade öppen spis också! Läckraste hotellrummet ever!!!

Sista morgonen blev vi körda till tåget strax innan 9 och tog oss till stationen Winchelsea, vars station låg mitt ute i  ingenting. Här mötte Jane och Richard upp oss och körde oss den korta biten in till Winchelsea som tydligen är Englands minsta stad. Så himla fint! Det anmärkningsvärda när det gäller staden är att många av husen har stora källare under som man inte hittat förrän på senare år. Staden var tidigare en livfull hamnstad, men med pesten dog det mesta ut. Här i närheten har Paul Mccartney ett av sina hus som ligger på en liten kulle. Vi var inte där, men tog iaf en bild.

Efter en snabb fika på stadens enda pub åkte vi till Eggs to Apples Farm Shop för rundtur och lunch. Det är verkligen allt man kan tänka sej när man hör ordet Farm Shop, närproducerat, fräscht, härliga färger och goda smaker. Vi fick en variant av brittisk tapas och till efterrätt en slags latte gjord på gurkmeja och kokosmjölk och hemlagad morots- och kokoskaka. Mätta och belåtna sa vi bye bye till Jane och lät taxin köra oss hela vägen tillbaka till Gatwick.

Jag blir bara mer och mer förtjust i England och landsbygden. Även om man vill åka till London så behöver man ju faktiskt inte bo där, utan kan enkelt åka dit över dagen för ett besök. England har så mycket mer att bjuda på än just London, vilket tyvärr de allra flesta missar. Här har jag redogjort för vårt besök, men jag kommer att skriva mer utförligt vart efter om det som jag tycker att ni behöver veta mer om. Bland annat om vingården och Hastings, som är värda att lyftas fram lite extra.

Man tar sej enkelt runt med tåg, buss och taxi och boendena på landsbygden är billiga. Man kan alltså få en riktigt prisvärd semester och ändå göra riktigt häftiga grejer! Som sagt; det kommer mera  🙂