Browsed by
Etikett: nordirland

Fira St Patricks Day i december

Fira St Patricks Day i december

I fredags var vi på en himla rolig fest. Det var egentligen en julfest, men utan minsta julmat eller julkänsla. På makens företag är nämligen julfesterna med tema och i år var det St Patricks Day 🙂

Martin har nog världens bästa arbetsgivare, iaf en av dem. De låter honom jobba vart han vill i världen, nästan iaf. Jag får hänga på deras kontor hur mycket jag vill och det gör jag också. Dessutom bjuder de in familjerna minst två gånger per år för att ha kul tillsammans. På försommaren har vi en dag på Gröna Lund och i december är det alltså julfest.

Varje år har julfesten ett nytt tema. Förra året var det Sällskapsresan, innan det har vi firat både nyår och midsommar, med björkris, midsommarstång och allt. Dessutom är det årets nyanställda som får hitta på temat och arrangera festen, med kontorsassistentens hjälp såklart. Himla kul idé tycker jag, då blir det aldrig same same och alla blir involverade. Iaf en gång. Nu är det ju som sagt världens bästa företag, så det är några som slutat som återvänt – kanske är det för att de tycker det är så kul att arrangera julfesten 😛

Årets tema är alltid hemligt in i det sista. Inte förrän inbjudan ligger i brevlådan får man veta och då börjar man planera klädseln och detaljer direkt. St Patricks Day är ju grön, väldigt grön. Jag äger inte ett enda grönt klädplagg, jag tycker inte om färgen – iaf inte på mej. Så det blev att köpa en påse med lite smått och gott som kunde passa. Den stora gröna hatten hade vi faktiskt hemma, sedan vi firade St Patrick i våras och den lilla gröna hatten köpte vi nu. Sen smackade vi på med nästan allt som fanns i den där påsen med tingeltangel. Vi vann inte tävlingen, men vi hade kul!

Vi kom till lokalen vid 18-tiden och nästa gång jag tittade på klockan var den 22.30. Jag trodde det gått någon timma, som mest. Då har man väl ändå haft en rätt roligt stund? Vid 1 tackade vi för oss och tog oss till vårt hotell. Vi brukar lyxa med en natt i stan, just för att det alltid blir så sent på den här festerna. de här gången skulle vi dessutom med en buss från City Terminalen redan kl 9 morgonen efter. Men om det berättar jag senare.

Gillar ni temafester? Vad skulle ni önska för tema om ni själva fick välja?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

2019 började i Afrika och slutade i Asien

2019 började i Afrika och slutade i Asien

2019 blev ett intressant reseår som tog mej till två nya platser som jag inte ens funderat på att besöka. Men oj, så glad jag är att jag fick chansen!

Jag vill gärna ha en resa inplanerad under vintern som jag kan längta efter när det är som kallast. En plats där sol och värme finns, som bryter av den kalla vintern och får mej att överleva lite till. Vinterresan 2019 gick till mitt kära Gambia, nästa går till Dominikanska Republiken. Här nedan sammanfattar jag resorna jag gjorde under året.

Gambia

Året började i Afrika, med sol, 35 grader, långa strandpromenader och goda vänner. Gambia ligger mej väldigt nära hjärtat, eftersom jag bodde där som 20-åring och älskar det! Här finns vänner som jag känt i 30 år och alltid återkommer till. Vi har vår by Soma som vi stöttat i snart 7 år, de betyder mycket för oss och vi betyder mycket för dem.

HÄR finns allt du behöver veta om det lilla landet i Väst Afrika. Men kort sagt kan man säga att vill du ha garanterad värme, het – inte fuktig, bara en timmas i tidsskillnad, låååånga sandstränder, god mat, en lagom lång flygresa och mycket för pengarna – jag då är det Gambia du ska åka till.

Våren var lugn, men i juni smällde det till. Då blev det både Nordirland, Öland och Italien.

Nordirland

Jag har nog aldrig ens tänkt tanken på att resa runt i Nordirland, men får man chansen är det klart man är på! Vilka häftiga platser och saker jag fick vara med om! Det var en aktiv resa men mycket fokuserade på Game of Thrones och jag hade bästa resesällskapet. Vi var 10 personer som aldrig träffats förr och som nu är vänner för livet. En av dem, Aurelie från Kanada, har redan varit i Sverige och besökt mej.

Resan började i Belfast, sen tog vi oss hela vägen upp till London Derry. På vägen såg vi flera platser ur Game of Thrones, fick rida på hästar ur serien, åka helikopter över fler inspelningsplatser, testa hovercrafting, åka båt, paddla kanot på natten och en massa annat. Jag åker gärna tillbaka.

Öland

Midsommar tillbringades i vårt hus på norra Öland, med midsommarlunch- och middag på Lammet och Grisen. Veckan bjöd på långa promenader, massor med vila och härliga samtal. Öland är mitt andra paradis på jorden, det var här jag tillbringade nästan hela min uppväxt och har nästan hela min släkt. Om halva hjärtat finns i Gambia, finns andra halvan här.

Italien

När det varnades för värmebölja i Europa passade jag på att ta en liten tur till Brescia i Italien, där det var värmerekord. Med 40-42 grader åkte vi runt i nordligaste delen av landet, upp i bergen där man vanligtvis åker skidor. Vi besökte en by utan elektricitet, en glaciär på 3300 meters höjd, där var det kanske värmerekord – men ändå lite i kallaste laget för oss, och vi lärde oss att baka Spongada.

Sommaren tillbringades sedan hemma, förutom ett par kryssningar. Sommar, sol och hav hör lixom ihop och är alltid lika mysigt. I oktober blev det återigen dax att besöka Oliv-VM i Kroatien, tredje gången!

Kroatien

I år fick vi se lite mer av de södra delarna och det är vi väldigt glada för. Vi landade i Split och åkte direkt till Trogir som kändes som en variant av Venedig. Mycket vit marmor både i gränderna och på fasaderna, härliga små kanaler och mycket vatten. Detta blev direkt en favorit som vi gärna återvänder till. Vi fortsatte till ön Brac som vi varit på förr, men nu fick vi se den södra delen. Bol och stranden Zlatni Rat var målet för den här resan,äntligen fick jag se den och vi hade sån tur med vädret! Jag måste återigen poängtera att Kroatien är ett perfekt resmål under hösten, det var 25 grader när vi var där.

November var mörkt, kallt och tråkig – desto roligare blev det i december när jag fick möjlighet att åka till Filippinerna. Också ett land jag inte tänkt särskilt mycket på innan, det är ju långt och ganska mycket tidsskillnad – sånt som jag passar mej lite för. Men det är klart att man tar chansen att besöka ett nytt land, när tillfälle ges! Så glad jag är att jag gjorde det, även på den här resan fick jag nya vänner för livet!

Filippinerna

Efter en rätt knepigt ditresa, kom vi till Manila – en väldigt stor storstad. Jag gillade det, men hade velat se mer till fots och haft mer tid på mej. Måste tillbaka! Sedan fortsatte vi till ön Bohol som direkt blev ytterligare en favorit. Jag fick lite Zanzibar-känsla, tom lite känsla av Seychellerna stundtals. Lummigt, grönt och fint – easy going och härliga människor.

Vi fortsatte till ön Dumaguette och sedan vidare till Cebu, intressanta platser med härliga stränder, men det var Bohol som fastnade hos mej – dit vill jag tillbaka. Jag gillade Filippinerna och ser det som ett bättre alternativ till Thailand. Samma klimat men inte lika mycket turister och väldigt intressant platser. Här finns bla gitarrfabriker, den lilla spökapan, god mat och en massa annat. Vill ni ha Asien, men tycker att Thailand förlorat sin charm – åkt till Filippinerna!

I början av 2019 visste jag bara att jag skulle åka till Gambia, inget annat var planerat. Det blev lite mer och det är jag väldigt glad för. Jag fick ju flera nya favoriter som jag gärna återkommer till och som jag kommer att skriva mer om både här och på Du i Fokus 🙂

Ni är många som hängt med på instagram @marlenerinda som jag hoppas ha inspirerat till att våga se lite mer av världen. Vilka nya länder kom på din lista? Fick du några nya favoriter du med?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Något av det roligaste jag gjort!

Något av det roligaste jag gjort!

Ni som hängde med på instagram när jag var på Irland, såg att det var en väldigt aktiv resa där mycket roligt hände. Vi red, åkte blocart, flög helikopter och körde hovercraft. Det var något av det roligaste jag gjort!

En hovercraft är en liten svävare. Det normala är en svävare för kanske 5-6 personer,som enkelt tar sej fram överallt, genom att sväva på luftkuddar någon decimeter över marken. Det vi fick prova funkar precis likadant men är för bara en person. Det är helt ofarligt även om den går riktigt snabbt. Men inget kan lixom hända eftersom den stannar om man kör utanför banan, då luften blir ojämn under ”kjolen”.

Vi kom till Foylehov activity center på Nordirland och fick först och främst sätta på oss skyddande overaller och hjälm. Man kan bli lite smutsig och blöt, men det är ungefär det värsta som kan hända. Sen visade en instruktör tekniken på ett öppet fält, typ övningskörning. Man startar en hovercraft med ett vred, men den kommer ingenstans av sej själv. Man får lixom vicka från sida till sida eller lite framåt och bakåt för att den ska röra sej. Det finns som ett cykelstyre, men för att den ska svänga ordentligt måste man luta sej och lägga tyngden med hela kroppen åt det håll man ska köra. Man sitter lite på knä, men lutar sej åt alla håll. Och det finns ingen broms.

När vi provkört lite gick vi över till den riktiga banan där vi skulle köra två ”tävlingsvarv”. Tänk er en äng med en meter högt gräs som man klippt en bana i, där fanns även två vattenhål som man skulle passera. Som sagt, inget kan hända – det är inte farligt. Kommer man utanför banan och hamnar i det höga gräset så tar det stopp och man får vicka sej ut eller helt enkelt kliva ur och putta ut sej på banan igen. Jag hamnade i gräset två gånger, men inte värre än att jag kunde vicka mej ur det.

Det här var verkligen min grej, jag fattade tekniken direkt. Det är en klar fördel att vara kort, men inte riktigt så kort som jag kanske. Jag nådde nämligen inte hela styret när jag lutade mej utan fick hålla med bara ena handen i svängarna. Men fort gick det och kul var det! Jag trodde jag skulle bli dyngblöt vid vattnet, men man bara flög över. Skitkul!

Jag skrattade med precis hela kroppen när jag var färdig, älskade det! Nu ska jag bara hitta något liknande här i Sverige, men det är tydligen inte så lätt… Jag hoppas att det finns så jag kan köra iväg med Martin och killarna och testa. Åsså vill jag ju köra själv förstås, det var så kul!

Om ni får chansen så måste ni testa!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Från nordligaste Irland till östligaste Sverige

Från nordligaste Irland till östligaste Sverige

Igår var en lång dag på resande fot. Den började högst upp på nordligaste spetsen på Irland och slutade på nästan västligaste punkten av Sverige. Från Darry till Löttorp på 18 timmar 🙂

Efter fyra dagar med ett helt galet schema och mängder av fartfyllda aktiviteter var allihop rätt möra när vi träffades i lobbyn kl 6 igår. Ridningen satte spår i rumpa och ben, tisdagens kajakpaddling känns lite i armarna. Vilken jäkla tur att man tränat – det kunde varit betydligt värre…

Att sitta i en bil större delen av dagen och knappt röra en fena kändes helt ok. Kropp och knopp är väldigt trötta. Första stoppet var i Belfast där vi släppte av amerikanerna Jon och Dave och vår tyska vän Eva. Vi andra fick åka ett par timmar till för att komma till Dublin. Jag trodde i min enfald att det skulle vara en liten och småskalig flygplats på landet typ… Det var skiiiitstort! Danske Peter, Kanadensiska Aurelie och jag skulle flyga härifrån medan Carl och Paris från Dubai stannar ytterligare två veckor. Vi hittade rätt och sa bye bye till Aurelie vid terminal 1 och fortsatte till terminal 2.

Efter en lång procedur vid en osmidig incheckning kom vi till slut igenom och jag skyndade vidare till min gate medan Peter fortsatte till taxfree. Jag sa stor flygplats va? Från säkerhetskontrollen till min gate tog det nästan 20 minuter att gå i snabb takt, helt galet! Tur jag inte hade mer bråttom än jag hade. Planet gick i tid och var proppfullt, jag tänkte sitta och skriva lite med somnade som en klubbad säl direkt när jag satte mej och sov hela vägen till Stockholm. Jag var nog lite mer trött än jag trodde. Drygt två timmar senare landade jag på ett soligt och varmt Arlanda, som jag saknat riktigt värme! Vi har haft runt 13-15 grader på Irland och med hotande regn nästan hela tiden. Att känna solen värma på näsan var mer än skönt!

Det gick snabbt att få väskan och jag skyndade till Arlanda Express, tog mej smidigt in till stan och sprang till pendeltåget. Från landning till min soffa i Tumba tog det ganska precis 2 timmar. Helt ok tycker jag!

Martin hade fixat sallad, så vi åt medan jag tömde min väska och fyllde på den jag redan förberett. En timme senare satt vi i bilen på väg till Öland. Och knappt 6 timmar senare var vi framme vid vårt hus och kunde äntligen kraschlanda i sängen efter en väldigt lång dag. I morse vaknade vi av sol och fågelkvitter och det var så härligt.

Det kanske var lite galet att ta hela resan i ett svep, men det kändes helt rätt när vi vaknade och kunde släppa allt och bara vara. Att åka idag hade iofs varit ett alternativ, men då skulle vi åkt riktigt tidigt för att slippa all midsommartrafik. Det här kändes mycket smartare och i morse var vi väldigt nöjda med beslutet.

Nu ska vi bara njuta i fem dagar. Martin har semester, jag jobbar på som vanligt men med ny utsikt från hemmakontoret. Vi ska äta bra mat, gå långa promenader, vila och skratta mycket. Det brukar vara ett vinnande koncept, så varför ändra? Imorrn firar vi midsommarafton på Lammet & Grisen. Hur firar ni?

En ridande Lady från Sverige…

En ridande Lady från Sverige…

Jag är alltså på Nordirland och hade förberett mej på en helt galen resan, men detta överträffar allt. Å då menar jag på ett positivt sätt. Jag vet knappt vart jag ska börja att berätta, så jag tar en sak i taget 🙂

Jag kom alltså hit i lördags, då gick eftermiddagen mest ut på att se Belfast och lära känna de andra som ingår i gruppen. Medföljande är 2 killar från Dubai som har en tv-show, 2 män från New York som också har en tv-show, en kvinna från Tyskland och en från Kanada, bägge frilans, samt en kille från Tyskland som driver ett månadsmagasin och vår danske vän Peter som försöker hålla lite ordning på oss tillsammans med vår guide. En härlig grupp människor, utan en massa prestige – som gärna hjälper varandra med vinklar och bilder. Här slängs mobiler och kameror mellan oss frikostigt.

Lördagen var alltså ganska lugn, vi besökte utställningen med Game of Thrones som jag redan har skrivit lite om och även Titanic-museet. Söndagen däremot… då började det hända grejer. Då fattade vi grejen med Nordirland! Vi skulle nämligen rida, på hästar – riktiga alltså… detta visste jag ju efter att ha läst programmet – däremot var jag inte helt säker på att jag skulle fixa det. Jag har nämligen varit ordentligt allergisk förr. Men det gick! Jag tog en massa allergimediciner innan, så det enda som kändes var lite kli i halsen, lindrig hosta och rinnande ögon. Det kan man ta för en sån fantastisk upplevelse!

Vi kom till Sheans Horsefarm, fick hjälm och skor och tilldelades varsin häst. Jag bad om den minsta och lataste och det fick jag, Fudge gjorde inte särskilt mycket i onödan. I en lång rad tog vi oss upp mot toppen, det tog ungefär 1 timme. På vägen berättade ägaren som hästarna, området och lite annat smått och gott. Hästarna lunkade på i lagom takt och stannade för att ta en tugga gräs då och då. Har man nybörjare på ryggen så passar man ju på 🙂

Väl framme fanns en liten stuga med utsikt över halva ön, helt fantastiskt. Där inne hade man dukat upp lunch med tillhörande bubbel och godsaker. Hästarna strövade fritt utanför medan vi åt, vaktade av en valp på 7 månader som gav dem ett och annat tjuvnyp när han trodde att ingen såg.

Efter lunchen fick vi byta om till kläder från Game of Thrones och ta bilder med hästarna och den fantastiska utsikten. Det fanns ingen tvekan hos någon, inte ens de icke-frälsta. Jag menar alltså de som inte är några fan av GOT och knappt sett en kvart ens, ALLA drog på sej klänningar och rustningar. De två tv-programledarna var förstås tvungna att ta en match om vem som var bäst. Ingen vann.

När bilderna var tagna var vår buss på plats och vi fortsatte mot nya äventyr. Hela den här resan är ett enda stor äventyr, så det finns mycket kvar att berätta. Men om ni gillar hästar och rider, så ska ni verkligen åka hit. Asså – vilken natur och vilken härlig utsikt. Det är lika fint vart man än kommer. Jag förstår den som drömmer om att komma hit och ta några dagar på hästryggen. Själv så kommer jag nog inte upp på en just nu, det bidde lite träningsvärk 🙂

Fler bilder finns på instagram @marlenerinda och på min fb-sida som ni hittar HÄR.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube