Bläddra efter
Etikett: nordirland

Belfast & Titanic

Belfast & Titanic

Kommentarer 6 kommentarer

Det stora halloweenfirandet var över. Efter en alldeles för kort natt, tog vi oss från Derry till Belfast. Sista dagen skulle utnyttjas väl. Det var dax att bocka av de sista punkterna på det långa programmet.

Vi checkade ut från hotellet i Derry vid 9 och körde till Belfast, en sträcka som tar ungefär 90 minuter. Det var meningen att vi skulle parkera på ena sidan om vattnet och se den sidan först med saluhallen och lunch. Och sen ta bilen till andra sidan för besök på Titanic-museet. Men vi ställde oss vid museet direkt och gick istället över till andra sidan, istället för att hålla på och böka med olika parkeringar.

Det var ett smart drag och i vanliga fall hade inte den där promenaden varit något problem. Men nu var vi sååå trötta. Vi gick till saluhallen och gjorde det vi skulle, men inte en enda grej till. Benen orkade helt enkelt inte mer. Det blev en långsam promenad tillbaka, med många pauser. Vi var helt slut. Men Belfast är jättefint!

Efter lunch gick vi in på Titanic-museet, jag har varit där förut och visste på ett ungefär vad vi hade att vänta oss. Så det skulle bli kul att ta med Martin runt där. Tyvärr fick vi inte filma så mycket som vi trodde, men då gick det å andra sidan snabbare än planerat att gå igenom allt.

Titanics museum är jättefint. Ni kan historien antar jag. Titanic förliste ju på sin jungfruresa till New York 1912. Museet ligger på samma plats som fartyget byggdes och sjösattes. Genom de stora fönstren kan man se exakt var hon gick ut i vattnet för allra första gången. Utställningen visar hur hon byggdes, sjömännens och passagerarnas olika historier. Föremål från fartyget och en massa annat. Som sagt; en väldigt fin utställning som absolut ska ses om man är i Belfast.

När vi sett allt vi skulle gick vi till bilen och körde vidare till Dublin där vi lämnade tillbaka hyrbilen. När vi väl hittat till bensinmacken för att fylla på tanken, vilket tog sin tid. Sen skulle vi hitta till shuttelbussen som skulle ta oss till hotellet, där vi skulle sova några timmar innan flyget. Det var inte heller helt enkelt att hitta och fanns ingen tidtabell heller… men men.

Innan vi lämnade Belfast köpte vi mackor, dricka och lite snacks, så vi inte skulle behöva lämna rummet när vi väl checkat in. Så vi satt i sängen och åt, medan vi tittade på tv – samtidigt som vi förundrades över veckan vi just haft. Det skulle ta lite tid att bearbeta alla intryck.

Sex fullpackade dagar med så många otroliga upplevelser. Vi hade samlat på oss många timmars film, ca 1500 bilder, en intervju och en massa material till artiklar. Nu var det bara hem och ta hand om allt detta och börja producera. För detta var ju ingen semester, utan en jobbresa.

Redan på flyget hem, försökte jag få ordning på alla bilder och Martin försökte strukturera upp filmmaterialet. Det blir nog runt 9-10 filmer av den här resan, de kommer på vår Youtube-kanal: Jikitas på äventyr, vart efter. Gå gärna in och tryck ”prenumerera” så missar ni inget. Och det hjälper oss även att fortsätta göra filmer från våra äventyr.

Det var den resan det. Jag hoppas att jag har gett er en liten glimt av vad Nordirland har att erbjuda. Och att ni kanske blir lite sugna på att åka dit. Blir ni det?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Derry halloween – Europas största halloweenfirande

Derry halloween – Europas största halloweenfirande

Kommentarer 11 kommentarer

Så var det alltså äntligen dax. Anledningen till att vi åkt hela vägen till Derry från Sverige var ju att vara med på det stora halloweenfirandet. Som sägs vara Europas största. Och ett av de större i världen. Vi hade ingen aning om vad som skulle hända, men var så peppade 🙂

Det var dax att klä om. Så mycket hade vi iaf förstått, att är man i Derry 31 oktober – ja, då klär man ut sej. Så är det bara. Vi köpte varsin kostym innan vi åkte, som vi anpassade efter våra kroppar. Uppläggning för mej alltså, inget passar på längden när man är tre äpplen hög.

Jag hade köpt en tjock klänning, två storlekar större än jag behöver. Allt för att få plats med flera lager underställ. Man vill ju inte ha en jacka över sin utklädnad, men vill heller inte frysa häcken av sej. Alltså får man se ut som en michelingubbe. Jag tyckte att jag var ganska smart. Martin är ju 2 meter lång och rätt stor, det fanns bara en storlek större för honom – ändå var byxorna för korta på längden. Men underställ fick han plats med och mössa och rock ingick ju i klädseln.

Festen startade med en litet mingel i foajén, innan vi i samlad tropp gick till restaurangen där vi skulle äta innan allt körde igång. Vid 18-tiden lotsades vi igenom folkmassorna, över bron och sedan fram till en särskild plats för media. Där hade vi nästan fri utsikt för foton, iaf om vi stod på en bänk. Det var sååå mycket folk. Någon sa att mer än 40 000 personer samlats längs vägen och sisådär 90% var utklädda. Så häftigt. Hela staden går verkligen ”all in” de här dagarna.

Vid 19.30 körde paraden igång. Den var inte så lång, men fantasifull och rolig. Stämningen var på topp hos precis varenda människa, både i paraden och längs vägen. Det går inte riktigt att förklara. Det är mörkt, tusentals utklädda och väldigt glada människor, musik och fest. Tänk er Pride fast med spöktema. Alla är glada och firar tillsammans.

När paraden var över tog stora fyrverkerier vid. Jag har en tudelat uppfattning vad gäller fyrverkerier, å ena sidan tycker jag att det är festligt och fint – å andra sidan tycker jag att de är onödiga, dåliga för miljön och skrämmer både folk och fä. Detta var dock ett väldigt fint fyrverkeri som höll på länge. Och jag har aldrig sett hjärtformade fyrverkerier förut, det var rätt häftigt faktiskt. Det kommer såklart en film inom kort, jag lägger in den här i texten när den är klar – där kan ni se både paraden och fyrverkerierna.

När sista formationen synts på himlen började folk ta sej tillbaka över bron igen. Det tog sin lilla tid, det var ju så mycket folk. Och nu började kylan krypa in under kläderna, trots att vi var rätt välklädda. Hälften av medierepresentanterna blev upphämtade för att åka till flygplatsen, vi andra gick in i värmen i hotellbaren och värmde oss med bland annat Irish Coffe. Överallt satt utklädda och partyglada människor.

Jag älskar sånt här! När en hel stad bjuder in till fest och alla är med till 110%. Det var verkligen en ära att få komma till Derry, som deras gäst och vara med på detta otroliga evenemang. Som alltså lockar mer än 120 000 besökare under veckan. Ändå är det så många som inte vet om det.

Men nu vet ni som läser min blogg vart ni ska när ni ska få ett riktigt häftigt halloweenparty. Då är det till Derrry när åker. Kanske nästa år?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Äntligen framme i Derry

Äntligen framme i Derry

Kommentarer 3 kommentarer

Så var vi framme i Derry, målet för resan. Staden ligger högst upp på Nordirland och heter egentligen Londonderry, men invånarna har länge protesterat mot det namnet. Så vi säger Derry eller The Walled City, eftersom staden omges av en tjock mur.

När vi kom fram till hotellet hade ovädret precis kört igång. Programmet vi fått för kvällen, som innebar mest utomhusvistelse, fick alltså ändrats. Det innebar att vi istället för att få en tur uppe på muren, för att ”väcka” den inför halloween, fick se halloween-avsnittet ur tv-serien Derry-Girls som är inspelad här. Har ni inte sett den serien så måste ni göra det!

Sen gick vi till Guild Hall för att se utklädda figurer och ett musikuppträdande, innan det var dax för middag. Det var himla kul att se hur hela stan sluter upp, alla är utklädda, företagen och butikerna går ”all-in”. Det är verkligen halloween öööverallt!

Innan vi gick från hotellet mötte vi upp andra medierepresentanter, totalt var vi 32 journalister som var på plats för att bevaka firandet. Så många har tydligen aldrig varit här samtidigt. Hotellet fixade ett litet mingel för oss, så vi kunde bekanta oss med varandra.

Vi var ju rätt trötta efter några väldigt intensiva dagar, så direkt efter middagen gick vi tillbaka till hotellet. Vi anses tydligen lite konstiga och väldigt seriösa, eftersom vi dricker väldigt lite alkohol och iaf försöker att jobba även under resans gång. Vi anser inte att man dricker på jobbet, om det inte är en provning såklart. För vi jobbar ju faktiskt när vi är på en sån här resa. Från tidig morgon, till sen kväll. Det är inte alla som förstår det, inte ens de inom vårt eget yrke.

Kvällen och natten bjöd på rejäla vindar, på morgonen var det lite lugnare – men vi tog faktiskt en liten sovmorgon och väntade ut regnet. Strax innan lunch gick vi ut för att dokumentera Derry. Det är verkligen så fint här, men alla gamla byggnader, floden Foyle och muren som omger allt. Staden är gammal, redan på 500-talet byggdes klostret. Muren byggdes på 1600-talet. Så det finns gott om historia här.

Muren är så bred att man kan gå uppe på den, så vi gick ett varv runt staden. Vi tog god tid på oss, tittade på utsikten, alla minnesmärken och tog såklart mängder med bilder. När det var dax för lunch gick vi in i ett av köpcentren och tog varsin toast, innan vi gick tillbaka till hotellet. Vårt hotell låg på Ebrington-sidan som nås genom att gå över den häftiga Peacebridge, bron som går som ett S över floden. Där händer inte så mycket, det är på sidan med muren man ska vara för att uppleva staden.

Jag gillar verkligen Derry och det var himla kul att visa Martin runt och att även han föll för Derry. När vi kom tillbaka var det dax att klä om, för nu var det dax för det stora firandet. Men det berättar jag om i nästa inlägg 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Giant’s Causeway – fascinerande plats

Giant’s Causeway – fascinerande plats

Kommentarer 9 kommentarer

Ovädret kom allt närmare, men vi hade ett besök som vi måste göra innan det brakade loss. Vi hade fått fototillstånd till världens coolaste ”stenhög” under en timme och ville för allt i världen inte missa den tiden pga ”lite storm”.

När jag var på Irland förra gången hade vi en liten stund över när vi var i Bushmills, och kördes därför till Giants Causeway. Det är en otroligt fascinerande plats som jag också bad om besök till även den här gången, för att visa det för Martin. Han hade ju sett mina bilder, men man fattar ändå inte hur det är där förrän man står där själv. Och precis så var det för den käre maken.

Att uppleva en plats med någon annans ögon är himla roligt tycker jag. Precis som med pyramiderna i Kairo, kan jag se Giants Causeway hur många gånger som helst. Man fattar lixom inte vad man ser. Det är tusentals stenpelare, där varje sten är sexkantig. Så otroligt fascinerande och konstigt. Och precis som vid pyramiderna, kan man går ut här hur länge som helst. Att se Martins fascination och dela upplevelsen med honom var så häftigt!

Det kommer en film på vår Youtube inom kort, och jag tror att det syns på honom hur han upplever besöket.

Nu hade jag ju en bruten tå och oväder väntade, så vår tid här var lite begränsad. Så jag släppte iväg Martin för att utforska ”stenhögen” på egen hand medan jag strövade runt på mitt håll. Jag vet att bilderna inte gör rättvisa, men lite ser man ändå. OM ni kommer till Nordirland, så är detta ett måste att besöka. Lova det!!!

Vi hann precis fota klart och göra det vi kom för, innan regnet började trilla ner. Nu kom det varning på varning. Programmet för dagen därpå ändrades och man uppmanade folk att ta skydd. Den där Rope Bridge som vi hade sett dagen innan, och tänkt gå ut på, var ju bara att glömma. Istället åkte vi vidare till Bushmills, för att ta en liten shoppingtur på destilleriet där, som sägs vara ett av världens äldsta.

Eftersom det regnade och det enda vi hade kvar att göra var att köra resten av biten till Derry, hade vi ingen brådska. Martin var som ett barn på julafton och kunde i lugn och ro kolla in utbudet och köpa det han ville. Två flaskor blev det, en 10-åring och en 12-åring. Whiskey alltså.

Nöjd och glad körde han oss till Derry, där vi tog in på Eberington Hotel och hann att vila en stund på rummet innan det var dax att möta upp en massa andra mediamänniskor för gemensam middag.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Vaknade på en vind och besökte en himla cool ruin

Vaknade på en vind och besökte en himla cool ruin

Kommentarer 6 kommentarer

Efter en lång dag tog vi oss vidare till Portrush, där vi skulle bo på ett hotell mitt i stan. Vi fick ett rum högst upp vinden, med bjälkar i taket och små prång. Gammalt och spöklikt. Temat inför morgondagen var lixom satt direkt.

Adalphi Hotel i Portrush kändes väldigt gammalt, men det var nog inte det. Vi fick inte världens bästa mottagande, men bodde fint och fick en bra frukost. Dagen innan fick vi ju knappt någon, så vi var väldigt nöjda. Frukostmatsalen var dessutom väldigt fin, sånt gillar vi.

Mätta och belåtna drog vi vidare mot nästa punkt på vårt 13 sidor långa program. Det var fortfarande lite Game of Thrones-tema (GOT), men det var inte det som var grejen den här dagen.

Det skulle handla en hel del om stenar, men först skulle vi hitta tillbaka till bilen som vi ställt ifrån oss i mörkret.

Torsdagens första punkt var Dunluc Castle. Slottet (eller borgen) har en lång historia som börjar redan på första århundradet, men de flesta av ruinerna som syns idag är från 1500- och 1600-talet. Dess historia präglas av krig och politiska oroligheter, vilket ledde till att slottet övergavs och förföll. Den spännande ruinen är såklart också en populär inspelningsplats, där japp… GOT spelats in.

Vi hade ett rätt tajt schema och vädret var rätt kasst, så vi ville hinna så mycket som möjligt innan ovädret tog över. Så vi hängde på låset när Dunluc öppnade och tänkte att det skulle väl gå rätt snabbt att kolla in detta, men det var ju så himla intressant. Här kan man gå hur länge som helst med kameran, den ena vinkeln är intressantare än den andra. Alla bilder blir lixom bra. Men det var bara att inse att vi har helt enkelt inte tid och dra därifrån.

Jag har sett slottet förut, fast då från havet. När jag var här sist skulle vi ”fiska vår frukost”. Det gick sådär… vi fick knappt någon fisk, men frukost fick vi som tur var ändå. Just den turen utgick från Portrush, kom jag på när vi gick till bilen på morgonen. Helt plötsligt slog mitt bildminne till och jag kände igen mej lite smått. Konstigt det där att man glömmer och sen händer något som tar fram minnet igen.

Vi hade ungefär samma väder den här gången, grått och lite blåsigt. Sånt väder passar när man ska fota gamla ruiner, det ska lixom inte vara klarblå himmel. Men vi såg ju hur ovädret drog in och det började komma varningar…

Så när vårt program för fredagen ändrades helt blev vi inte förvånade. Men mer om det i ett senare inlägg.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Kanske Nordirlands härligaste guide

Kanske Nordirlands härligaste guide

Kommentarer 7 kommentarer

Vi kom till Irland på tisdagen och på onsdagen hade vi äntligen fått till en dag med Flip Robinson från Giant Tours Ireland. En man vi träffade för första gången på ett event i Stockholm långt innan pandemin och redan då sa att vi ville intervjua. Det tog några år, men till slut blev det av och vi fick en hel dag tillsammans.

Flip är specialist på tv-serien The Game of Thrones, har varit med i serien och arrangerar turer med sk GOT-tema (men även andra turer med gömda pärlor). När vi träffade honom i Stockholm första gången var det just med anledning av Game of Thrones, som skulle starta sin sista och avslutande säsong. Intresset för Nordirland var enormt och han var i Sverige för att promota landet.

När jag var på Nordirland senast var temat äventyr, inte GOT, ändå fick vi se några av de över 30 olika inspelningsplatserna som finns där. Då stötte jag på Flip av en slump en dag och blev återigen påmind om den där intervju. Sen träffades vi igen i Stockholm på en mässa och nu blev det mer prat om att ses och hur man skulle kunna lägga upp det. I förra veckan var det äntligen dax, sisådär 6-7 år efter första kontakten. Skam den som ger sej 😛

Vi hade börjat vänja oss vid bilen, trafiken och vänsterkörningen och tog oss till Ballycastle, där Flip bor och skulle möta upp oss. Vi parkerade i hamnen och klev in i hans bil, så skönt att kunna släppa koncentrationen på körningen för en dag. Innan vi körde iväg blev det några bilder av den fina lilla orten med sin otroligt härliga strandpromenad och utsikt.

Flip är som sagt inte bara expert på GOT, utan även på Nordirland och vet om alla de där gömda pärlorna som många missar. Så han började med att ta oss till Glenariff Waterfalls. Där finns egentligen två fina fall, men vi gick bara till det ena eftersom min brutna tå och hans dåliga rygg tyckte att det räckte så.

Sen körde vi vidare till Cushendun där det finns häftiga grottor som flera scener av GOT spelats in i. Vi hade vi det här laget noterat att det var förvånansvärt många husbilar i trafiken. Och här finns det faktiskt en liten ställplats med perfekt läge i hamnen. Där skulle man ju stå med bilen såklart. Vi kanske måste komma tillbaka för en husbilstripp här.

Vi gick runt rätt länge i grottorna medan Flip berättade om scener, drog repliker och bara förundrades av miljön. ”Väggarna” i grottorna är stenar som smält ihop men en slags naturlig cement. Det är verkligen så häftigt!

Längs hela östra sidan av Nordirland går Causeway Costal Route som är en otroligt vacker vägsträcka. Längs med kuste finns mängder av fina platser att stanna på, det skulle vi göra rätt många gånger både med Flip och på egen hand. Nästa plats han tog oss till var en utsiktsplats i Portaneevey med utsikt över havet och Skottland. Här såg man även hängbron, Rope-bridge, som vi tänkte försöka gå över dagen efter. Men så blev det inte pga oväder 🙁

Det var dax för lunch och den intogs på Carrick-a-rede bar, där vi fick öns bästa Fish n´ ships, iaf enligt både ägaren och Flip. Här satt vi länge och passade på att göra den där intervju som vi så länge pratat om. Det blev ett bra snack om Flips spännande liv med rollerna (bla som sk ”dubbel” till Hodor och the Mountian) i den stora tv-produktionen och en massa annat.

Mätta och belåtna åkte vi vidare till Ballintoy Harbour, en fantastisk liten plats. Man åka av på en smal liten väg, från huvudvägen, som gick brant ner mellan hus och bergsknallar, innan vi kom fram till en ny undangömd liten hamn. Här var så fint att man nästan smällde av. Och här har det såklart också spelats in flera olika scener av GOT. Det var här Pyke låg, Greyjoys borg. Ni som sett serien kanske minns?

Nu ska det sägas ytterligare en gång. Har ni inte sett serien, så gör det. De två första säsongerna är kanske inte de bästa, men stå ut – för sen händer det grejer. Det är från tredje säsongen serien växer och blir omöjlig att sluta titta på. Och titta extra på kostymerna och miljöerna. Helt fantastiska. Å mycket är alltså inspelat på Nordirland och går att se i verkligheten. Kontakta Flip på Giant Tours Ireland, så tar han med er runt.

Nu började det mulna på och vi började bli lite trötta, men än hade vi en viktig plats kvar. Dark Hedges. Den mäktiga allén med gamla träd som bildar som en lång portal längs hela vägen. Jag var där på min förra resa och blev så fascinerad att jag bad extra om detta när Flip skulle planera vårt program. Det är en väldigt speciell plats. Och ja, man kan ta huuuur många bilder som helst här 😛

Detta blev vår sista punkt för dagen, vi kom när solen var på väg ner och fick ett otroligt fint ljus att fota i. Det kom även några droppar regn och himlen bjöd plötsligt på en hel regnbåge dagen till ära. Vicken grej!

Här gick vi ganska länge, pratade, fotade och bara njöt. Sen körde Flip oss tillbaka till bilen och vi tog oss vidare till kvällens övernattning. Vilken otroligt fin dag vi hade haft!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Sov på ett slott

Sov på ett slott

Kommentarer 4 kommentarer

Första dagen på Nordirland avslutades med att vi körde till Killeavy, där vi skulle sova på ett slott från 1800-talet. Här hade vi kunnat stanna mycket längre än bara en natt. Det var sååå fint!

Killeavy Castle Estate ligger vid sluttningarna av Slieve Gullion i Armagh, ungefär en timme från både Belfast och Dublin. Området ingår i Ring of Gullion, ett UNESCO Global Geopark-landskap. Allt som finns här skyddas alltså och tas om hand på bästa sätt.

Slottet är ursprungligen en gård som byggdes om till slott 1836. Det förföll totalt men restaurerades och hela egendomen öppnades igen 2019. Slottet ligger högst upp på sluttningen, med hotellet strax nedanför. Det finns 45 hotellrum i huvudbyggnaden, spa, restaurang samt bistro/bar. Men man kan faktiskt bo på slottet också, där finns fyra gästrum. Men dessa hyrs bara ut till sällskap och väldigt sällan, eftersom en familj har detta som sin privata bostad.

2023/2024 utsågs hotellet till ”AA Hotel of the Year Northern Ireland” och det förstår jag verkligen. Hotellet är otroligt fint, trivsamt och välskött. Rummen är stora, ljusa och härliga. Vi hade utsikt mot köksträdgården där även får gick och betade. Hotellet har dessutom sin egen whisky och coolaste rumsnyckeln vi någonsin sett. Ett träkort 🙂

Här stannade vi som sagt bara en natt och hade tyvärr inte tillfälle att äta där heller. Vi skulle få en tidig frukost, men det hade personalen i matsalen missat – men vi fick macka och pålägg. Vi var glada för att få något i magen alls, innan vi drog vidare. Men som sagt; här hade vi gärna stannat längre och utforskat området och slottet lite mer.

Men det var dax att återigen dra vidare…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Game of Thrones – Studio Tour i Belfast

Game of Thrones – Studio Tour i Belfast

Kommentarer 4 kommentarer

Efter någon timma på vägen hade vi kommit in i körningen. GPS´en var inställd på Banbridge där vi skulle besöka den ganska nya utställningshallen om Game of Thrones. Vi trodde att vi kört fel, men kom till slut rätt. Avfarterna på Irländska motorvägar ser inte riktigt ut som de i Sverige.

Både Martin och jag gillar tv-serien The Game of Thrones och jag har redan varit på en resa på Irland med det temat. Men då var ju inte Martin med, så det var några saker jag ville visa honom. Det nya museet ”Game of Thrones Studio Tour” fanns dock inte när jag var här sist, däremot såg jag ”The Exhibition” som var helt otroligt. Detta borde ju kunna jämföras med det tänkte jag.

Egentligen ska man parkera vid köpcentret en bit innan museet och därifrån ta en gratisbuss resten av vägen. Vi hade dock fått tillåtelse att parkera direkt utanför, eftersom vi var ditskickade av Tourism Ireland och där på jobb. Så vi ställde bilen på plats och var otroligt nöjda över att första bilresan gått så bra. Vi hade fortfarande en liten stund på oss innan vi skulle gå rundturen, så vi passade på att äta en lättare lunch inne i deras café.

”Game of Thrones Studio Tour” är en utställning med allt från kostymer och dekor till virtuella upplevelser. Här har man byggt upp en del av kulisserna och placerat karaktärerna på plats i autentiska kostymer. Skyltar berättar om det som visas, vilken säsong och vilket avsnitt scenen utspelat sej i. Det är riktigt fint gjort och man skulle kunna gå runt hur länge som helst.

Montrarna som är uppbyggda från textilateljén och ritborden är extra intressanta, där finns även filmsnuttar som visar hur kostymerna skapats. Är ni det minsta intresserade av The Game of Thrones eller filmskapande, så måste ni åka hit!

Vi passade på att designa vår familjesköld när vi hade chansen. En kul grej. Den blev rosa såklart och med egenskaper som vi tycker är viktiga: Visdom, Försvara/Skydda, Målinriktad/Bestämd – typ…

Sist tog vi ett varv i souvenirbutiken där Martin köpte en tröja. Jag är ju inte så mycket för saker och är inte så ”shoppig” av mej. Så det blev inget för mej, mer än alla hundratals bilder 🙂

Vi hade en dryg timma på oss och försökte utnyttja tiden så mycket vi kunde. Men vi tittar ju inte bara för vår egen skull, utan ska förmedla det vi ser till de som läser våra texter och ser våra filmer. Vi ska alltså titta på allt med både våra och andras ögon, dessutom genom en kamera. Man blir lite splittrad, men jag tycker nog att vi har lärt oss hur man gör.

När vi gått igenom allt och gjort det vi kommit för, satte vi oss nöjda i bilen för att köra vidare. Detta var bara första punkten på ett tretton sidor långt program och vi hade redan tagit massor med bilder och filmklipp. Hur i hela friden skulle detta sluta?

Det kommer såklart filmer på Youtube – Jikitas på äventyr – vart efter vi hinner göra dem 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Första dagen på Irland med vänstertrafik

Första dagen på Irland med vänstertrafik

Kommentarer 5 kommentarer

Förra måndagen checkade vi in på Clarion hotel på Arlanda, för att bekvämt ta oss vidare till Dublin morgonen efter. Sedan väntade en vecka med scenerier ur Game of Thrones, spännande miljöer och Europas största halloweenfirande. Allt skulle ses med hjälp av hyrbil i vänstertrafik…

Vi kom till Clarion vid 18-tiden på måndagkvällen, efter en rad pendeltågsstrul. Där kastade vi bara in väskorna och gick sedan in till terminalen för att hitta något att äta, samt växla pengar. Med en pizza i magen och med både pund och euro i fickan gick vi tillbaka till rummet och somnade tidigt. Vi visste att en vecka med späckat schema skulle ta ut sin rätt. Återhämtning är det viktigaste av allt när vi åker på såna här resor.

Att slippa stressa på morgonen när man ska med ett flyg är guld värt. Vi var iofs tvungna att vakna tidigt ändå, men kunde iaf äta en ordentligt frukost och i lugn och ro gå till gaten. Vi brukar ha som vana att vara på plats i gaten minst en timma innan, så kan man sitta där och jobba det sista innan elektroniken måste stängas av. Och det är ju alltid mysigt att börja en resa på hotell, så varför inte 🙂

Målet var Derry på norra Nordirland. Där är Europas största halloweenfirande och vi skulle tillsammans med flera andra länders media bevaka detta annorlunda evenemang. Men innan dess hade vi en massa andra grejer inbokade. Dessa skulle vi själva ta oss till, så när vi landat i Dublin gick vi direkt för att hämta ut en hyrbil.

Vi fick skriva på en massa papper, fick lite tips inför körningen och gick sedan för att leta rätt på bilen. Hela tiden med mantrat ”vänster vänster vänster” i skallen. För nu var det ju vänstertrafik som gällde. Huuur läskigt! Sedan vi krockade med en älg för några år sedan, när jag körde, finner jag inget större intresse i att köra. Och vänstertrafik ändrar knappast den inställningen. Så det var Martin som snällt fick sätta sej bakom ratten, men mej som assistent och kartläsare.

Innan hade vi konstaterat att det nog skulle gå bra, så länge det inte var en massa rondeller. Nu i efterhand kan vi konstatera att Irland och Nordirland är uppbyggt på rondeller… de första två finns direkt vid flygplatsen. Tjoho lixom. Men vi kom ut på motorvägen oskadda och nådde vårt första mål efter någon timme.

Dock undrade vi varför alla körde så fort på Nordirland… efter lite klurande visade det sej att man vid gränsen byter från km/h till miles/h. Hur sjutton räknar man om det? Snart hittade käre maken att det gick att ställa om instrumentbrädan till rätt land och vi pustade ut.

Med Martins lugn skulle det nog gå bra ändå. Fortsättning följer…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Förbereder nytt äventyr!

Förbereder nytt äventyr!

Kommentarer 5 kommentarer

Just nu packar och förbereder vi för nästa äventyr, det kommer att bli episkt! Om några dagar landar vi i Dublin, för att sedan köra till Derry högst upp på Nordirland. Där ska vi få vara med om världens största halloweenfirande!

Jag och halloween är ingen jättebra kombo, jag tycker att nästan allt är läskigt. Men firande i Derry har jag hört talas om och vill för allt i världen inte missa pga att jag är lite harig. Självklart vill jag uppleva det och kommer att gå in med hull och hår i upplevelsen. Så pass att vi till och med kommer att vara utklädda 🙂

Det är turistrådet, Tourism Ireland, som bjudit in oss för att som journalister bevaka det stora halloweenfirandet. Det var nämligen här allt startade. Här kombineras urgamla keltiska traditioner med en storslagen stadsfestival, som skiljer sig markant från vanliga bus-eller-godis-traditioner. Mer än 120 000 besökare, förutom lokalbefolkningen alltså, kommer till Derry för att vara med och fira.

Rötterna går långt tillbaka till det fornnordiska/keltiska skördefirandet Samhain, då man trodde att gränsen mellan de levande och de döda var väldigt tunn. Festivalens i Derry började i mitten av 1980-talet. Enligt berättelser organiserades en maskeradfest i en lokal pub 1985 där ett bombhot tvingade ut folk på gatan, detta blev startskottet för vad som idag har växt till ett officiellt firande som pågår i hela fyra dagar och alltså blivit världens största halloweenfirande.

Festen börjar med Awakening the Walled City Trail – en interaktiv kvällspromenad där stadsmuren och kringliggande gator förvandlas till en scen med olika föreställningar. Karneval & parad – en storslagen parad som går genom stadens gator, där alla får gå med men även åskådarna är ofta utklädda. Som avslutning på alltsammans är det en Grande finale med fyrverkerier över floden Foyle. Ni fattar va? Det kommer att bli galet!

Turistrådet erbjöd oss olika kostymer att välja på, men eftersom Martin är väldigt lång och jag väldigt kort så bestämde vi oss för att skaffa kläder själva. Han beställde en kirurgklädsel med en massa blod, överrock, en kniv och stetoskop. Lite för korta men men… Jag måste få plats med flera lager underställ och kände mej väldigt smart när jag beställde en lång klänning i två storlekar större än jag behöver. Lägga upp den måste jag ju ändå. Till den blev det även en lång cape, eftersom vi inte kommer att kunna ha ytterkläder. Så jag tror att jag ska klara mej nu.

Vi åker till Arlanda på måndageftermiddag och bor på Clarion Hotell (tror jag) över natten. På tisdag går flyget till Dublin, vi landar nånstans innan lunch. Då kommer första utmaningen; Vi ska hämta ut en hyrbil och sedan köra VÄNSTERTRAFIK. Det blir spännande… allt kommer såklart att filmas, så häng med på instagram @marlenerinda och @jikitaspåäventyr – samt vår youtube-kanal Jikitas på äventyr. Vi kommer att lägga upp bilder och filmer så fort och mycket vi hinner. När vi kommer hem har vi mängder med material, som sedan kommer vart efter.

Som sagt: detta blir en väldigt speciell resa. Jag har varit på Nordirland och älskar det. Det finns så otroligt mycket att se och gör där. Men det är kallt, blåsigt och regnigt. Så att packa är en utmaning.

Förra gången frös jag konstant i en vecka, trots att det var i juli – det tänker jag inte göra den här gången. Så nu är frågan: Vinterjacka eller fodrar regnjacka? Vinterkängor eller tjocka hikingskor? Det är knepigt. Å det kommer nog att bli en och annan Irish Coffe för att hålla värmen under resan 😛

Vårt program är 13 sidor långt. På 6 dagar ska vi hinna hur mycket som helst. Kul såklart, men svettigt. Ni hänger väl med?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube samt instagram

Längtan till Irland blev inte bättre

Längtan till Irland blev inte bättre

Kommentarer 3 kommentarer

Här om kvällen var vi inbjudna av Tourism Ireland till den Irländska puben Liffey i Gamla Stan. Där träffade vi en massa härliga kollegor, Irlandsälskare, åt gott och var med på quiz. En himla härlig kväll!

Ett par gånger om året bjuder Tourism Ireland in till pubkväll. Då blir vi uppdaterade om aktuella saker som händer på Irland, just nu är det Halloween som är på tapeten. Längst upp på Nordirland i Derry, har man faktiskt Europas största firande. Nästan 100 000 personer möts för att fira den läskiga kvällen, de allra flesta utklädda och hela staden är pyntad.

Hade det funnits ett enda rum ledig i staden så hade vi kunnat åka dit nästa vecka, men det finns inte en enda säng ledig. Men det är redan bestämt att vi ska åka dit nästa år istället. Det ska bli så otroligt roligt! Planeringen börjar i augusti, vi kan knappt vänta!!!

Kvällen började med mingel. Vi valde ut ett ledig bord och fick snart sällskap av Helena och Peter från Freedom Travel och bildade lag med dem när det var dax för quiz. Eftersom alla åker husbil blev lagnamnet såklart The Caravaners. Innan quizen fick vi ett par olika presentationer, gott i glasen och snart stod även en tallrik mat framför oss. Jag och Martin hade valt hamburgare, min var med chili och vitlök och hettade lite i munnen. Medan Martin passade på att testa olika ölsorter, drack jag cider och sedan cola zero.

Sen var det alltså dax för quiz och den var sååå svår! Självklart var temat Irland, där har vi alla varit (utom Martin, men snart så) så första delen gick himla bra – vi låg trea eller fyra efter första omgången. Sen gick det utför, tvärneråt kan man nog säga. Det kom sportfrågor, som vi inte hade en aning om. Jag vet inte vilken plats vi slutade på, men det var inte bra iaf 😛

Efter quizen började folk lämna puben, vi var kvar en liten stund och hann prata med folk som vi inte träffar så ofta. Blanda annat Des som är från Tourism Ireland som ska arrangera vår resa och Agneta Sjödin som är en stor Irlandälskare och en person som jag tycker väldigt mycket om. Hennes fina dotter Maja var tillfälligt på besök i Sverige och kom också förbi puben. Ett kul gäng som är kul att hänga med. Självklart avslutades kvällen med varsin Irish Coffe!

Efter en både rolig, god och lärorik kväll åkte vi hem till Tumba igen. Nu drömmer jag om att återvända till Irland och få visa Martin vilket fint land det är. Hoppas kunna ta med honom till någon av alla inställningsplatser för Game of Thrones och något destilleri. HÄR kan ni läsa om när jag var där och se varför jag längtar tillbaka.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fira St Patricks Day i december

Fira St Patricks Day i december

Kommentarer 8 kommentarer

I fredags var vi på en himla rolig fest. Det var egentligen en julfest, men utan minsta julmat eller julkänsla. På makens företag är nämligen julfesterna med tema och i år var det St Patricks Day 🙂

Martin har nog världens bästa arbetsgivare, iaf en av dem. De låter honom jobba vart han vill i världen, nästan iaf. Jag får hänga på deras kontor hur mycket jag vill och det gör jag också. Dessutom bjuder de in familjerna minst två gånger per år för att ha kul tillsammans. På försommaren har vi en dag på Gröna Lund och i december är det alltså julfest.

Varje år har julfesten ett nytt tema. Förra året var det Sällskapsresan, innan det har vi firat både nyår och midsommar, med björkris, midsommarstång och allt. Dessutom är det årets nyanställda som får hitta på temat och arrangera festen, med kontorsassistentens hjälp såklart. Himla kul idé tycker jag, då blir det aldrig same same och alla blir involverade. Iaf en gång. Nu är det ju som sagt världens bästa företag, så det är några som slutat som återvänt – kanske är det för att de tycker det är så kul att arrangera julfesten 😛

Årets tema är alltid hemligt in i det sista. Inte förrän inbjudan ligger i brevlådan får man veta och då börjar man planera klädseln och detaljer direkt. St Patricks Day är ju grön, väldigt grön. Jag äger inte ett enda grönt klädplagg, jag tycker inte om färgen – iaf inte på mej. Så det blev att köpa en påse med lite smått och gott som kunde passa. Den stora gröna hatten hade vi faktiskt hemma, sedan vi firade St Patrick i våras och den lilla gröna hatten köpte vi nu. Sen smackade vi på med nästan allt som fanns i den där påsen med tingeltangel. Vi vann inte tävlingen, men vi hade kul!

Vi kom till lokalen vid 18-tiden och nästa gång jag tittade på klockan var den 22.30. Jag trodde det gått någon timma, som mest. Då har man väl ändå haft en rätt roligt stund? Vid 1 tackade vi för oss och tog oss till vårt hotell. Vi brukar lyxa med en natt i stan, just för att det alltid blir så sent på den här festerna. de här gången skulle vi dessutom med en buss från City Terminalen redan kl 9 morgonen efter. Men om det berättar jag senare.

Gillar ni temafester? Vad skulle ni önska för tema om ni själva fick välja?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

2019 började i Afrika och slutade i Asien

2019 började i Afrika och slutade i Asien

Kommentarer 2 kommentarer

2019 blev ett intressant reseår som tog mej till två nya platser som jag inte ens funderat på att besöka. Men oj, så glad jag är att jag fick chansen!

Jag vill gärna ha en resa inplanerad under vintern som jag kan längta efter när det är som kallast. En plats där sol och värme finns, som bryter av den kalla vintern och får mej att överleva lite till. Vinterresan 2019 gick till mitt kära Gambia, nästa går till Dominikanska Republiken. Här nedan sammanfattar jag resorna jag gjorde under året.

Gambia

Året började i Afrika, med sol, 35 grader, långa strandpromenader och goda vänner. Gambia ligger mej väldigt nära hjärtat, eftersom jag bodde där som 20-åring och älskar det! Här finns vänner som jag känt i 30 år och alltid återkommer till. Vi har vår by Soma som vi stöttat i snart 7 år, de betyder mycket för oss och vi betyder mycket för dem.

HÄR finns allt du behöver veta om det lilla landet i Väst Afrika. Men kort sagt kan man säga att vill du ha garanterad värme, het – inte fuktig, bara en timmas i tidsskillnad, låååånga sandstränder, god mat, en lagom lång flygresa och mycket för pengarna – jag då är det Gambia du ska åka till.

Våren var lugn, men i juni smällde det till. Då blev det både Nordirland, Öland och Italien.

Nordirland

Jag har nog aldrig ens tänkt tanken på att resa runt i Nordirland, men får man chansen är det klart man är på! Vilka häftiga platser och saker jag fick vara med om! Det var en aktiv resa men mycket fokuserade på Game of Thrones och jag hade bästa resesällskapet. Vi var 10 personer som aldrig träffats förr och som nu är vänner för livet. En av dem, Aurelie från Kanada, har redan varit i Sverige och besökt mej.

Resan började i Belfast, sen tog vi oss hela vägen upp till London Derry. På vägen såg vi flera platser ur Game of Thrones, fick rida på hästar ur serien, åka helikopter över fler inspelningsplatser, testa hovercrafting, åka båt, paddla kanot på natten och en massa annat. Jag åker gärna tillbaka.

Öland

Midsommar tillbringades i vårt hus på norra Öland, med midsommarlunch- och middag på Lammet och Grisen. Veckan bjöd på långa promenader, massor med vila och härliga samtal. Öland är mitt andra paradis på jorden, det var här jag tillbringade nästan hela min uppväxt och har nästan hela min släkt. Om halva hjärtat finns i Gambia, finns andra halvan här.

Italien

När det varnades för värmebölja i Europa passade jag på att ta en liten tur till Brescia i Italien, där det var värmerekord. Med 40-42 grader åkte vi runt i nordligaste delen av landet, upp i bergen där man vanligtvis åker skidor. Vi besökte en by utan elektricitet, en glaciär på 3300 meters höjd, där var det kanske värmerekord – men ändå lite i kallaste laget för oss, och vi lärde oss att baka Spongada.

Sommaren tillbringades sedan hemma, förutom ett par kryssningar. Sommar, sol och hav hör lixom ihop och är alltid lika mysigt. I oktober blev det återigen dax att besöka Oliv-VM i Kroatien, tredje gången!

Kroatien

I år fick vi se lite mer av de södra delarna och det är vi väldigt glada för. Vi landade i Split och åkte direkt till Trogir som kändes som en variant av Venedig. Mycket vit marmor både i gränderna och på fasaderna, härliga små kanaler och mycket vatten. Detta blev direkt en favorit som vi gärna återvänder till. Vi fortsatte till ön Brac som vi varit på förr, men nu fick vi se den södra delen. Bol och stranden Zlatni Rat var målet för den här resan,äntligen fick jag se den och vi hade sån tur med vädret! Jag måste återigen poängtera att Kroatien är ett perfekt resmål under hösten, det var 25 grader när vi var där.

November var mörkt, kallt och tråkig – desto roligare blev det i december när jag fick möjlighet att åka till Filippinerna. Också ett land jag inte tänkt särskilt mycket på innan, det är ju långt och ganska mycket tidsskillnad – sånt som jag passar mej lite för. Men det är klart att man tar chansen att besöka ett nytt land, när tillfälle ges! Så glad jag är att jag gjorde det, även på den här resan fick jag nya vänner för livet!

Filippinerna

Efter en rätt knepigt ditresa, kom vi till Manila – en väldigt stor storstad. Jag gillade det, men hade velat se mer till fots och haft mer tid på mej. Måste tillbaka! Sedan fortsatte vi till ön Bohol som direkt blev ytterligare en favorit. Jag fick lite Zanzibar-känsla, tom lite känsla av Seychellerna stundtals. Lummigt, grönt och fint – easy going och härliga människor.

Vi fortsatte till ön Dumaguette och sedan vidare till Cebu, intressanta platser med härliga stränder, men det var Bohol som fastnade hos mej – dit vill jag tillbaka. Jag gillade Filippinerna och ser det som ett bättre alternativ till Thailand. Samma klimat men inte lika mycket turister och väldigt intressant platser. Här finns bla gitarrfabriker, den lilla spökapan, god mat och en massa annat. Vill ni ha Asien, men tycker att Thailand förlorat sin charm – åkt till Filippinerna!

I början av 2019 visste jag bara att jag skulle åka till Gambia, inget annat var planerat. Det blev lite mer och det är jag väldigt glad för. Jag fick ju flera nya favoriter som jag gärna återkommer till och som jag kommer att skriva mer om både här och på Du i Fokus 🙂

Ni är många som hängt med på instagram @marlenerinda som jag hoppas ha inspirerat till att våga se lite mer av världen. Vilka nya länder kom på din lista? Fick du några nya favoriter du med?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Något av det roligaste jag gjort!

Något av det roligaste jag gjort!

Kommentarer 3 kommentarer

Ni som hängde med på instagram när jag var på Irland, såg att det var en väldigt aktiv resa där mycket roligt hände. Vi red, åkte blocart, flög helikopter och körde hovercraft. Det var något av det roligaste jag gjort!

En hovercraft är en liten svävare. Det normala är en svävare för kanske 5-6 personer,som enkelt tar sej fram överallt, genom att sväva på luftkuddar någon decimeter över marken. Det vi fick prova funkar precis likadant men är för bara en person. Det är helt ofarligt även om den går riktigt snabbt. Men inget kan lixom hända eftersom den stannar om man kör utanför banan, då luften blir ojämn under ”kjolen”.

Vi kom till Foylehov activity center på Nordirland och fick först och främst sätta på oss skyddande overaller och hjälm. Man kan bli lite smutsig och blöt, men det är ungefär det värsta som kan hända. Sen visade en instruktör tekniken på ett öppet fält, typ övningskörning. Man startar en hovercraft med ett vred, men den kommer ingenstans av sej själv. Man får lixom vicka från sida till sida eller lite framåt och bakåt för att den ska röra sej. Det finns som ett cykelstyre, men för att den ska svänga ordentligt måste man luta sej och lägga tyngden med hela kroppen åt det håll man ska köra. Man sitter lite på knä, men lutar sej åt alla håll. Och det finns ingen broms.

När vi provkört lite gick vi över till den riktiga banan där vi skulle köra två ”tävlingsvarv”. Tänk er en äng med en meter högt gräs som man klippt en bana i, där fanns även två vattenhål som man skulle passera. Som sagt, inget kan hända – det är inte farligt. Kommer man utanför banan och hamnar i det höga gräset så tar det stopp och man får vicka sej ut eller helt enkelt kliva ur och putta ut sej på banan igen. Jag hamnade i gräset två gånger, men inte värre än att jag kunde vicka mej ur det.

Det här var verkligen min grej, jag fattade tekniken direkt. Det är en klar fördel att vara kort, men inte riktigt så kort som jag kanske. Jag nådde nämligen inte hela styret när jag lutade mej utan fick hålla med bara ena handen i svängarna. Men fort gick det och kul var det! Jag trodde jag skulle bli dyngblöt vid vattnet, men man bara flög över. Skitkul!

Jag skrattade med precis hela kroppen när jag var färdig, älskade det! Nu ska jag bara hitta något liknande här i Sverige, men det är tydligen inte så lätt… Jag hoppas att det finns så jag kan köra iväg med Martin och killarna och testa. Åsså vill jag ju köra själv förstås, det var så kul!

Om ni får chansen så måste ni testa!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Från nordligaste Irland till östligaste Sverige

Från nordligaste Irland till östligaste Sverige

Kommentarer 0 kommentarer

Igår var en lång dag på resande fot. Den började högst upp på nordligaste spetsen på Irland och slutade på nästan västligaste punkten av Sverige. Från Darry till Löttorp på 18 timmar 🙂

Efter fyra dagar med ett helt galet schema och mängder av fartfyllda aktiviteter var allihop rätt möra när vi träffades i lobbyn kl 6 igår. Ridningen satte spår i rumpa och ben, tisdagens kajakpaddling känns lite i armarna. Vilken jäkla tur att man tränat – det kunde varit betydligt värre…

Att sitta i en bil större delen av dagen och knappt röra en fena kändes helt ok. Kropp och knopp är väldigt trötta. Första stoppet var i Belfast där vi släppte av amerikanerna Jon och Dave och vår tyska vän Eva. Vi andra fick åka ett par timmar till för att komma till Dublin. Jag trodde i min enfald att det skulle vara en liten och småskalig flygplats på landet typ… Det var skiiiitstort! Danske Peter, Kanadensiska Aurelie och jag skulle flyga härifrån medan Carl och Paris från Dubai stannar ytterligare två veckor. Vi hittade rätt och sa bye bye till Aurelie vid terminal 1 och fortsatte till terminal 2.

Efter en lång procedur vid en osmidig incheckning kom vi till slut igenom och jag skyndade vidare till min gate medan Peter fortsatte till taxfree. Jag sa stor flygplats va? Från säkerhetskontrollen till min gate tog det nästan 20 minuter att gå i snabb takt, helt galet! Tur jag inte hade mer bråttom än jag hade. Planet gick i tid och var proppfullt, jag tänkte sitta och skriva lite med somnade som en klubbad säl direkt när jag satte mej och sov hela vägen till Stockholm. Jag var nog lite mer trött än jag trodde. Drygt två timmar senare landade jag på ett soligt och varmt Arlanda, som jag saknat riktigt värme! Vi har haft runt 13-15 grader på Irland och med hotande regn nästan hela tiden. Att känna solen värma på näsan var mer än skönt!

Det gick snabbt att få väskan och jag skyndade till Arlanda Express, tog mej smidigt in till stan och sprang till pendeltåget. Från landning till min soffa i Tumba tog det ganska precis 2 timmar. Helt ok tycker jag!

Martin hade fixat sallad, så vi åt medan jag tömde min väska och fyllde på den jag redan förberett. En timme senare satt vi i bilen på väg till Öland. Och knappt 6 timmar senare var vi framme vid vårt hus och kunde äntligen kraschlanda i sängen efter en väldigt lång dag. I morse vaknade vi av sol och fågelkvitter och det var så härligt.

Det kanske var lite galet att ta hela resan i ett svep, men det kändes helt rätt när vi vaknade och kunde släppa allt och bara vara. Att åka idag hade iofs varit ett alternativ, men då skulle vi åkt riktigt tidigt för att slippa all midsommartrafik. Det här kändes mycket smartare och i morse var vi väldigt nöjda med beslutet.

Nu ska vi bara njuta i fem dagar. Martin har semester, jag jobbar på som vanligt men med ny utsikt från hemmakontoret. Vi ska äta bra mat, gå långa promenader, vila och skratta mycket. Det brukar vara ett vinnande koncept, så varför ändra? Imorrn firar vi midsommarafton på Lammet & Grisen. Hur firar ni?