Bläddra efter
Författare: Marlene

Tips på julböcker – del 2

Tips på julböcker – del 2

Kommentarer 2 kommentarer

Så har jag tagit mej igenom resten av julhögen och årets fem sista julböcker. Här finns godbitar ska ni veta! Och en som jag inte alls tyckte om…

Jag tycker att de flesta böcker har något speciellt, det är väldigt få böcker som jag inte tycker om alls. Oftast fastnar jag direkt och plöjer sedan boken på ett par dagar. Tråkiga böcker tar lite längre tid.

Hur gör ni när ni inte fastnar för en bok? Slutar ni läsa den eller gör ni som jag och harvar på? Boken som jag inte tyckte om tog nästan lika lång tid att läsa som de andra fyra tillsammans 😛

Många frågar hur sjutton jag hinner läsa så mycket. Jag läser väldigt fort. En medeltjock bok läser jag på ett par eftermiddagar. Man blir snabbare på att läsa, ju mer man läser. Så det blir oftast ett par böcker i veckan, men har jag mer att göra blir det såklart mindre. Men jag läser överallt och är en av få som har en fysisk bok på tex tåget eller bussen.

Här är alltså sista julboktipsen för i år. Vi börjar uppifrån som vanligt:

Bara en gång om året – Sophie Kinsella

Det här är ingen ny bok för 2023, utan kom 2020. Det är också den här boken som jag inte tycker om, förklarar varför lite längre ner.

Det handlar om Becky som bor med man och barn i den lilla byn Letherby, en bit utanför London. Becky är en minst sagt prylgalen och utseendefixerad person. Hennes resonemang kring ekonomi och miljö är ganska mysko, hon tycker att man tjänar pengar på att shoppa på rea och dövar sitt samvete med att handla från välgörenhetsorganisationer lite då och då. I hennes värld måste allt vara perfekt på ytan.

När julen ”hamnar” i hennes knä, dvs det blir hennes uppgift att ha julen hemma hos sej så uppstår ett fullständigt kaos. Särskilt som ett ex dyker upp i samma veva. Nu ska hon inte bara planera julen och återknyta kontakten med sitt sexiga ex, utan även hitta de perfekta julklapparna. Och hon hittar den perfekta till sin man, den kräver bara lite extra jobb.

Jag blir så stressad! Och provocerad! Becky är en hemsk person och författaren försöker inte ens göra henne sympatisk. Hela boken går i 180 och känns bara forcerad och jobbig. Jag fortsatte att läsa för att jag trodde på någon slags vändning, att hon kanske skulle ändras på vägen – men det gör hon inte. Det kunde vara en rolig bok, men den blir inte ens det. Språket i boken är konstigt, fast det kan ju vara översättningen. Den engelska titeln ”Christmas Shopoholic” passar mycket bättre. Jag vet faktisk inte vad jag ska säga mer… så illa är det.

Breven till Vilma – Gudrun Skretting

Nu går vi över till en bok som jag verkligen tycker om. Det handlar om 35-åriga Vilma, vars pappa hittas död på ett flygplan från London till Oslo strax före jul. Vilma känner inte till honom men, får veta om hans existens genom en bunt brev som han har med sej, alla adresserade till Vilma. Instruktionerna hon får är att läsa ett brev om dagen och på så sätt får hon lära känna sin pappa, men även veta början till hela hennes egen historia.

Att planera begravning för en pappa hon inte ens känner och samtidigt smälta allt är inte lätt. Till sin hjälp har hon en krisande men snygg präst och en patolog med verbal tourette. Tillsammans förändrar de hela hennes liv och tillvaron kommer aldrig mer att bli densamma.

Det är så fint! Här finns så mycket underfundig och varm humor, ibland blir det även små fniss och höga skratt. Gudrun Skretting skriver med stor respekt om ämnen de flesta inte ens vill tänka på. Här finns både hjärta och smärta, som det så fint heter – men även sorg, missförstånd, svek, vänskap, acceptans och kärlek. Jag vet inte om det handlar så mycket om julen, men det är ändå ett pepparkaksbygge, en julfest och lite annat som passerar förbi. Jag blir inte ofta berörd av en bok, men nu blev jag det.

Å boken ska faktiskt bli film! Det ser jag fram emot 🙂

Jul längs Norrskensvägen – Karin Jansen

Detta är tredje delen om Annie och hennes bh-buss. Jag har inte läst de andra, men det gjorde ingenting. Jag fattade ändå rätt snabbt hur det mesta hängde ihop.

Annie åker runt med sin husbuss/butik och tänker sej en lugn december med kortare turer i Dalarna. Hon kan bo bekvämt i sin buss och har till och med fått en kamin installerad. Men planerande kastas omkull helt när pappa Hildings julkort till systern Elvy kommer i retur med infon: Adressaten har flyttat. Helt plötsligt är de på väg nästan så långt norrut som man kan komma för att hitta hennes faster.

På vägen träffar Annie och Hilding både hunden Stinta som faster Elvy mystiskt nog har lämnat efter sig, en excentrisk släkting, ett yogakollektiv och en konkurrerande klädbuss. Annies pappa Hilding är ingen som i vanliga fall älskar julen. Men när båda får chansen att hjälpa andra människor, börjar han så smått omvärdera vad julen kan vara. Blir man insnöad så blir man, å det kan man bli i Norrland.

Det här är en riktig julbok! Här finns både myset, pyntet, hjärtligheten. Det är lågmält och fint, men ger även ett och annat högt skratt. Karin Jensen kan konsten att skriva med humor, trots att ämnet kan göra lite ont. Jag läser gärna mer av henne och får nog börja med de två föregående om bh-bussen.

En enda önskan – Nicholas Sparks

Ojojoj, nu kommer vi till en riktigt fin och känslosam bok. Om du fick en enda önskan inför jul, vad skulle det vara? Det är frågan som hela den här boken handlar om.

Den framgångsrika fotografen Maggie, är drabbad av svår sjukdom och står inför sin sista jul i livet. Hennes assisten ställer frågan och försöker sedan att förverkliga hennes sista önskningar och göra Maggies sista jul perfekt. På vägen får han höra hennes livshistoria, en liten bit i taget.

Om hur hon som sextonåring blev gravid och skickades i väg för att adoptera bort barnet. När hon träffade Bryce som lärde henne allt om fotografi. Om deras perfekta första kyss och när hon insåg att han var hennes livs kärlek.

Här snackar vi svek och familjehemligheter, kärlek och vackra minnen. Allt skrivet med den absolut största respekt för sjukdom och död. Det är så fint att man nästan smäller av! Här finns lixom allt i en och samma bok och med så otroligt fina person- och miljöbeskrivningar. Läs den bara!

Hur blir det med julen – Jessika Devert & Annika Devert

Man brukar ju säga att en nära anhörigs död tar fram det sämsta i oss. Å det kan man verkligen säga att det gör i den här boken. Död kan också visa hur olika man känner en människa, allt är inte svart eller vitt. Kanske är man dessutom lite fler anhöriga än man trodde…

När Anki, Susanne och Jennys pappa dör försvinner deras sista länk till barndomen. Vart efter de går igenom sitt föräldrahem blir det tydligt att de har helt olika relationer till honom. Medan de försöker komma fram till hur den traditionella julen ska firas och bodelningen börjar ta form får de flera omskakade besked. Allt är inte som de alltid trott. Vem ärver huset? Hur många syskon är de egentligen? Å hur blir det med julen?

Systrarna Devert är suveräna författare var för sej och briljerar när de skriver tillsammans. Det är roligt, tänkvärt, kärleksfullt och fint. Här är en perfekt mix av familjehemligheter, avslöjanden, olikheter och ny vänskap. En himla fin bok helt enkelt!


10 julböcker blev det alltså, de första fem kan ni läsa om HÄR. Trenden i årets julböcker måste nog vara att fira tillsammans, kända och okända. Att göra ett gemensamt firande där alla är välkomna för att ingen ska sitta ensam är en gemensam nämnare för flera av årets böcker. Låter bra tycker jag!

Många är ju väldigt ensamma och världen kan vara ganska hård och kall. Så jag hoppas att detta inte bara är en trend i bokvärlden, utan även i den verkliga. Vi har ofta haft ”utomstående” med på vårt julfirande och det har bara varit kul.

Ska jag rangordna den här bokhögen så är det nog ”Breven till Vilma” och ”En enda önskan” som kommer på delad första plats. Jag ska försöka skriva ihop en fem-i-topp på Du i Fokus, så kika där om några dagar.

Nu ska jag återgå till mina ”vanliga” böcker, romance, cozycrime, spänning och annat skoj. Nästa bokhög blir alltså inte med en enda gnutta jul. Vad jag läser just nu ser ni på instagram @marlenerinda

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Mys med filmpremiär på juligt Kolmården

Mys med filmpremiär på juligt Kolmården

Kommentarer 10 kommentarer

Efter en väldigt sen fredagkväll, var vi ändå på fötterna tidigt på lördagen. Vi skulle nämligen på filmpremiär, på Kolmården! Det låter kanske inte helt logiskt, men när det är en Bamsefilm, så är det ju faktiskt inte ett dugg konstigt.

Dagen började alltså med två timmar i buss genom ett vintrigt Sörmland. Efter alldeles för lite sömn var vi rätt trötta, så det var skönt att sitta på bussen och tvingas ta det lugnt. Hotellet hade inte frukostservering, så vi hade köpt med oss mackor och åt på vägen.

Väl framme var röda mattan på plats med den obligatoriska fotograferingen. Bland de 700 gästerna fanns bla Johan Glans, som gör rösten till Lille Skutt och Görel Crona som gör rösten till spindeln. Andra röster är bla Rolf Lassgård och Carl Bildt, men de var inte där.

Bamse, Brummelina och Lille Skutt minglade runt bland gäster och det var många som ville fotograferas med dem. De ser ju rätt kramgoa ut, eller hur?

Innan det var dax att se filmen fick vi lunch på Vildmarkshotellet, Farmors Köttbullar såklart. Mätta och belåtna gick vi sedan den korta biten upp till delfinariet där vi skulle se filmen. En kort bit, men jäklar vilken backe det är upp på berget. Kön av gäster ringlade sej långsamt upp genom skogen.

Väl inne var det uppdukat med en riktigt härlig buffé, med cupcakes, klubbor, morotskaka och en massa annat. Allt så otroligt fint, klubborna var faktiskt dekorerade för hand! Allt dessutom jätte, jättegott!

När alla var på plats fick vi först en kort presentation av delfinerna och sedan körde filmen igång. Förmodligen världens första premiär med delfiner i publiken. De lekte medan vi tittade på filmen, då och då flög en boll upp på läktaren.

Bamse och världens minsta äventyr handlar om Nalle-Maja som får i sig Skalmans XYZ-saft och blir pytteliten. Så liten att en normalstor spindel blir gigantiskt och en gräsmatta blir som en djungel. Nalle-Maja gör allt för att synas, men det är inte så lätt när man är liten som en myra. De små tyckte att filmen var väldigt spännande och satt som små ljus, förutom några av de minsta som tog en liten tupplur i det behagligt varma delfinariet.

Efter filmen var det dax att lämna den behagliga värmen och ge sej ut på upptäcktsfärd i parken. Samma dag öppnade Kolmården sin Sagojul, en vintervärld med massor av tomtar kan man nog säga. Det var svinkallt, så vi skyndade genom parken för att inte frysa ihjäl på vägen. Problemet med Kolmården är att det finns väldigt få ställen att värma sej. Alltså sådär verkligen kunna sitta ner och ta av sej ytterkläderna. Det är egentligen bara Vildmarkshotellet det funkar på och det ligger ganska långt bort från området där huvudattraktionerna är. Men det finns ett par tält med infravärme, där satte vi oss ett par gånger och tinade upp.

Här finns massor att se, särskilt för de mindre. Det är inte så många djur vakna, men tigrarna visade sej iaf. I övrigt finns det en massa mysiga och fina fotomiljöer, för den som gillar sånt. Så det blev lite bilder 🙂

Vi hade iaf en trevlig, men kall, dag. Med söt film och fin park. Ni som har små barn ska absolut se filmen och ni som vill ha en kul dag ihop med barnbarnen ska absolut åka till Kolmården. Men gör det helst efter lunch, så mörkret hinner lägga sej medan ni går runt.

Åker ni med husbil finns First Camp alldeles i närheten, tror att det är öppet även på vintern. Annars finns ett reservat i närheten, där man kan fricampa på parkeringen. Det gjorde vi förra hösten.

Nu är det nog slut på vinteraktiviteter för vår del, iaf för i år, vi gillar ju egentligen inte sånt 😛

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fira St Patricks Day i december

Fira St Patricks Day i december

Kommentarer 8 kommentarer

I fredags var vi på en himla rolig fest. Det var egentligen en julfest, men utan minsta julmat eller julkänsla. På makens företag är nämligen julfesterna med tema och i år var det St Patricks Day 🙂

Martin har nog världens bästa arbetsgivare, iaf en av dem. De låter honom jobba vart han vill i världen, nästan iaf. Jag får hänga på deras kontor hur mycket jag vill och det gör jag också. Dessutom bjuder de in familjerna minst två gånger per år för att ha kul tillsammans. På försommaren har vi en dag på Gröna Lund och i december är det alltså julfest.

Varje år har julfesten ett nytt tema. Förra året var det Sällskapsresan, innan det har vi firat både nyår och midsommar, med björkris, midsommarstång och allt. Dessutom är det årets nyanställda som får hitta på temat och arrangera festen, med kontorsassistentens hjälp såklart. Himla kul idé tycker jag, då blir det aldrig same same och alla blir involverade. Iaf en gång. Nu är det ju som sagt världens bästa företag, så det är några som slutat som återvänt – kanske är det för att de tycker det är så kul att arrangera julfesten 😛

Årets tema är alltid hemligt in i det sista. Inte förrän inbjudan ligger i brevlådan får man veta och då börjar man planera klädseln och detaljer direkt. St Patricks Day är ju grön, väldigt grön. Jag äger inte ett enda grönt klädplagg, jag tycker inte om färgen – iaf inte på mej. Så det blev att köpa en påse med lite smått och gott som kunde passa. Den stora gröna hatten hade vi faktiskt hemma, sedan vi firade St Patrick i våras och den lilla gröna hatten köpte vi nu. Sen smackade vi på med nästan allt som fanns i den där påsen med tingeltangel. Vi vann inte tävlingen, men vi hade kul!

Vi kom till lokalen vid 18-tiden och nästa gång jag tittade på klockan var den 22.30. Jag trodde det gått någon timma, som mest. Då har man väl ändå haft en rätt roligt stund? Vid 1 tackade vi för oss och tog oss till vårt hotell. Vi brukar lyxa med en natt i stan, just för att det alltid blir så sent på den här festerna. de här gången skulle vi dessutom med en buss från City Terminalen redan kl 9 morgonen efter. Men om det berättar jag senare.

Gillar ni temafester? Vad skulle ni önska för tema om ni själva fick välja?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Äntligen pressträff för melodifestivalen igen!

Äntligen pressträff för melodifestivalen igen!

Kommentarer 7 kommentarer

Det finns några pressträffar som jag tycker är extra roliga. När man presenterar årets Sommarpratare är en av dem, presentationen av deltagarna i Melodifestivalen är en annan. Bägge dessa har haft paus sedan innan pandemin, men i fredags var det dax för SVT att köra igång igen.

Det var kanske inte snökaos i fredags, men en hel del snö, kallt och lite knepigt att ta sej fram. Så jag åkte lite tidigare än vanligt och kom något innan utsatt tid. Vi var inte så många från media, kanske 30 stycken, förr var det betydligt fler. Men jag träffade iaf några gamla bekanta och kunde surra ikapp lite. I vår bransch är många frilans och träffas inte så ofta., när vi väl gör det har vi mycket att prata om.

SVT har en ny publik ingång som vi var först att testa. Numera är säkerheten rigorös, så vi blev ledda av väktare den korta biten till tv-studion där själva pressträffen skulle hållas. Snart började presentationen av de 30 artisterna, de flesta hade jag koll på. Tobbe Ek på Aftonbladet har ju redan knäckt de flesta och publicerat namnen, men några var nya. Jag försökte sända live på min instagram @marlenerinda samtidigt som jag skulle fota med andra handen, det gick sådär… men finns iaf att se ca 10 minuter om ni vill se hur det var där.

Som ni säkert redan sett och hört så finns det några lite mer uppseendeväckande namn bland deltagarna, bla Gunilla Persson. Som någon sa innan ”Nu får SVT passa sej så de inte blir stämda”. Rubriker lär det iaf bli. Kanske var det därför alla vakter var där och säkerheten så hög 😛

Anmärkningsvärt är att hela 16 bidrag kommer att framföras av nykomlingar, de är såklart inte nya som artister – men i mellosammanhang. Så man kan väl säga att det är en hel del nya som mixas med ett gäng väl etablerade melloveteraner som bla Danny, Cazzi Opeia och Elisa. Jag tycker att mixen är kul!

Även om det från början är låtarna som kvalificerat sej, så finns det förmodligen en tanke med att ha lite udda fåglar i startfältet. Något som gör att folk hoppar till och måste tycka lite, som med Gunilla, men även med Fröken Snusk och kanske även med Elecktra. De gör att folk reagerar och förmodligen kommer att titta (även om de bestämt säger att de absolut inte ska det) för att se hur det egentligen blev. Där finns nog många som hoppas att Gunilla ska göra bort sej och gärna vill se det i direktsänd tv. Så ett dragplåster, förmodligen ett väl uttänkt sådant, är hon definitivt. Smart SVT!

Jag tycker att svenska melodifestivalen är ett roligt ”spektakel”, men skulle gärna se att man inte har så många deltävlingar. Det blir lite väl utdraget nu, men är ju såklart ett sätt att dra in pengar på publiken samt när alla ringer och röstar. Vi har varit där flera gånger, men faktiskt inte ringt och röstat en enda gång. Det kommer vi inte att göra i år heller, sånt får andra roa sej med.

Det är iaf himla kul att de flesta pressträffar börjar se ut som vanligt igen. Efter presentationen vallades vi in i en annan lokal där det var uppdukat med mat och dryck och ett intervjubord vardera för varje artist. Jag nöjde mej med att gå runt och ta bilder, de flesta träffar jag på andra håll om jag vill och behöver. De mysigaste var när Elisa och Engmans Kapell spontant stämde upp i en mysig julsång och allt bara stannade av för en liten stund. Konkurrenter i mello, härlig vänskap i övrigt 🙂

Jag kommer att följ tävlingen, men har ingen favorit. Såklart är jag nyfiken på Gunilla, det är väl alla? Men utan att ha hört låtarna skulle jag nog tippa att Danny ligger väldigt bra till. Jag kan också tänka mej att Elecktra ligger hyfsat bra till, ”Unna dej” blev ju poppis och gay-communityt är stort. Cazzi Opeias låt förra gången älskade jag och den var min favorit.

Vi får helt enkelt se. Hur tänker ni när ni se laguppställningen?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 49 – advent

Matsedel v 49 – advent

Kommentarer 0 kommentarer

December är här, första vintermånaden och därmed även årets sista månad. Advent står dessutom för dörren!

2020 gav oss pandemin möjlighet att ta hand om våra kroppar och den chansen tog vi verkligen. Vi var i bättre form än någonsin. 2021 började med sjukdom och all vår tid försvann med att ta hand om andra på olika sätt. 2022 fortsatte stressen iom att svärmor dog och en massa annan skit. 2023 är första året på väldigt länge, utan sjukdom, död och andra katastrofer.

Äntligen har vi fått tid till att ta hand om vår hälsa igen och kroppen börjar fatta att den inte är i ett akut stressat läge konstant. Stress är naturligt, men inte när den styr ens livet dygnet runt under en lång tid. Då blir den livsfarlig. Jag vill bara ha lugn och ro, så jag kan ta hand om hela mej.

Mitt enda mål är att kroppen gör det jag ber den om, mer än så begär jag inte. För att den ska göra det och jag ska må bäst möjligt krävs både en normal vikt och fysisk aktivitet. Det håller även min kroniska värk (fibromyalgi) på en hyfsad nivå. Det är också det som mina läkare kräver av mej för att jag ska hålla mej så frisk som möjligt och hålla den hotande cancern borta. Så jag kämpar!

Vi äter bra mat och jag sköter min träning. Men det behövs mer än så… återhämtning såsom sömn och vila är superviktigt – men det viktigaste av allt är nog ändå skratten. Vi behöver alla glädje och skratt i våra liv, det får oss faktiskt att koppla av och även hålla oss friska. Så skratta på!

Nu kör vi slutfasen av 2023 på bästa möjliga sätt, fyra veckor kvar. Nyår firas i solen 🙂

Här är veckans matsedel:

Måndag: Grillad kyckling med grönkålsallad och saffranscouscous (19 P för hela salladen)

Tisdag: Laxlasagne (44 P för hela)

Onsdag: Kyckling med jalapeñosås (4 P/Portion, plus pasta)

Torsdag: Cannelloni med spenat- och färskostfyllning (10 P/Portion)

Fredag: Tacopaj (53 P för hela pajen)

Lördag: Lasagne (19 P för hela)

Söndag: Kycklingrullader med färskostfyllning (6 P/Portion, plus ris)

Adventsbonus: Krämig yoghurtglass med saffran (0 P för hela satsen)

Detta är en himla god vecka i mina ögon. Dessutom går det att förbereda för stressiga dagar genom att fixa matlådor av det mesta. Bägge kycklingrätterna, cannellonin, pajen och lasagnerna är kanon att ha lite extra av i frysen.

Vi fördelar i matlådor direkt och sätter frystejp med innehåll och antalet Points. Så är det bara att ta fram vid behov. Jag äter en matlåda till lunch, nästan varje dag. Världen smartaste lösning!

HÄR finns tips till glöggkvällen och HÄR finns tips för julbordet.

Ha en fin advent och var snälla mot er själva och varandra 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vi har ett konstigt jobb :-)

Vi har ett konstigt jobb :-)

Kommentarer 14 kommentarer

Det här att testa julbord, det är ju ett rätt konstigt jobb, men nån ska ju göra det också. Det konstigaste kanske är att vi kommit på det jobbet själva. Vi testade våra första julbord julen 2015 och efter att ha testat hundratals julbord kan vi nog titulera oss julbordsproffs.

När vi startade vårt onlinemagasin Du i Fokus hösten 2014 var det mest för att skapa en sida där 45+:are utan barn, skulle kunna få tips om kul saker. Det fanns nämligen inget sånt forum och det var något vi själva efterlyste när barnen flyttade hemifrån. Det skulle egentligen bara vara ett hobbyprojekt, men spårade rätt snabbt ur. Det var många som var intresserade av det vi gjorde och skickade iväg oss på en massa olika saker som de tyckte passade vår målgrupp. Snart blev resor, mat och upplevelser vår stora grej.

Numera är det alltså julbord som tar upp nästan all vår tid några veckor innan advent, så även i år. Vi började med Eckerölinjen förrförra helgen och fortsatte med Viking Cinderella på tisdagen för att direkt gå ombord på Viking Glory på onsdagen. Sen var vi hemma några timmar, innan vi klev på Silja Serenade på fredagen för en 36-timmars kryssning till Helsingfors. Det är tur att vi gillar att åka båt 🙂

Så fort vi haft tid över har vi skrivit texter, redigerat bilder och klippt film. Och motionerat. Antingen har vi gått promenader eller tränat. Allt för att så lite som möjligt av julmaten, ska fastna på kroppen. Tydligen funkade det, vi har gått upp knappt ett kilo var. Då har vi ätit 6 julbord, massor av godis och en massa annat gott.

Jag tänkte sammanfatta julborden lite enkelt så ni själva kan ta beslut om vilket som passar er bäst. Om ni inte redan bokat, så kanske detta kan hjälpa er. Det finns platser kvar på alla båtar, kanske inte på helgerna – men andra dagar finns fortfarande.

Eckerö Linjen – bästa maten!

Om man inte vill kryssa ett helt dygn, men kan tänka sej att åka till ”ottahejti”, så måste jag rekommendera Eckerö Linjens fina julbord. Här hittar man ett traditionellt julbord med lokala produkter och hemlagad mat. Allt är så otroligt gott, restaurangen är julmysig och personalen supertrevlig.

Mina favoriter på bordet är kalvsyltan och Janssons – som är de godaste jag någonsin ätit. Och räkorna, så otroligt fina. Men allt är gott, det finns inga klavertramp alls. Vi åt både julbordet och julbrunchen men jag måste tipsa om att välja julbordet, där finns lite mer av de bästa rätterna.

Viking Cinderella – lyxjulbordet i Seaview

Vi har åkt hur många gånger som helst med Viking och tuggat oss igenom julbordet i buffén utan att ens fundera på alternativen. Så fick vi nys om lyxjulbordet i Seaview och blev nyfikna, så förra året testade vi det och blev totalt ”blown away”. Vilket julbord!

Det lyxigare julbordet ombord på Viking Cinderella är ett traditionellt julbord, men lite finare presenterat, vackrare dukning och lite avskilt med personlig service. Och här finns skaldjur, i mängder! Det är insjökräftor, havskräftor, färska räkor, rökta räkor och ibland även musslor. Så otroligt fräscht och gott! Trots detta överdåd så är det bara någon hundring dyrare än den vanliga julbuffén.

Viking Glory – finaste båten

Glory är Östersjöns största och nyaste fartyg och så otroligt fint. Fartyget känns lyxigt och rymligt, lite Finlandskryssning 2.0. Tyvärr avspeglar sej detta inte i julbuffén. Allt är gott, men restaurangen känns inte julig alls, prinskorven saknas och det finns nästan inga desserter förutom godis. Man har pyntat lite bland maten och det står en fin gran i entrén, men där man sitter och äter finns inget pynt alls. Jättetråkigt tycker jag.

Med tanke på hur Glory ser ut i övrigt räknar man lixom med att även julbordet och restaurangen ska vara lite extra. Inte pråligt, men smakfullt pyntat. Kanske iaf en rosett i lampan vid bordet… nånting som visar att det inte är mars eller september utan advent och jul.

Silja Serenade – Störst dessertbord

Vi avslutade vårt julbordstest på Östersjön med det största julbordet av dem alla och här hittade vi även största dessertbordet. Här serveras över hundra rätter och vid efterrättsbordet hittar man både tårtor, godis, glass och chokladfontän. Ändå är det inte lika stort som det brukar… men här finns allt och allt är gott. Favoriten för mej var renpajen, vilket är lite överraskande eftersom jag inte är jätteförtjust i paj.

Här är mycket folk och större sällskap, det blir ganska stimmigt – men sitter man en stund så blir det lugnare. De flesta äter ganska snabbt och lämnar restaurangen efter inte ens ens timme, sen blir det lugnt. Vi sitter länge och snaskar på ostar och efterrätter och bara njuter av att få sitta ner och inte göra något alls en stund.

Sammanfattningsvis kan jag säga att Eckerö Linjen går snabbast och har godaste maten. Det tar en stund att åka hela vägen till Grisslehamn, men sen får man en mysig tur med mat och taxfree. En dagsutflykt kanske? Vi stod med husbilen i hamnen och hade jättemysigt. Detta är billigaste julbordet och de enda som har flera sorters lax.

Viking Cinderella har mysigaste julbordet, iaf om man väljer Lyxjulbordet med skaldjur i Seaview. Båten är fint pyntad och maten är god. Det blir 24 mysiga timmar ombord och julkänslan infinner sej. Här finns även en liten show med iaf ett par jullåtar. I mitt tycke bästa julbordet för vuxna. Här finns allt, utom kall- och varmrökt lax.

Viking Glory har finaste restaurangen, men saknar det där lilla extra. Det som finns är gott, men här saknas både prinskorv, kall- och varmrökt lax samt ett lockande dessertbord. Vi hoppas att det bara är en inkörsfas och att nästa år blir lite mer ”julig”.

Silja Serenade har största julbordet och mängder med efterrätter. Fartyget är pyntat från akter till för, har man inte julkänsla när man går av så har man missat nåt. Detta är nog bästa julbordet för familjen och större sällskap. Godisbordet är något alldeles extra! Kryssningen tar 36 timmar, med möjlighet att gå av några timmar i Helsingfors. Här finns allt, utom kall- och varmrökt lax samt lutfisk.

Vad man ska välja beror alltså på vem man är, hur mycket tid man har och vilket slags julbord man vill ha. Alla har sina fördelar och alla bjuder på god mat.

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tips på julböcker – del 1

Tips på julböcker – del 1

Kommentarer 11 kommentarer

Det brukar räcka med ett inlägg när det gäller julböcker. Men i år var det så många nya böcker att jag delar upp tipsen i två delar. Det kan bli ett inlägg med tio-i-topp också 🙂

Jag älskar julböcker! Jag brukade älska julen också, men det gör jag inte längre. Vi brukade fira stort, med tomtar i varje vrå och massor med julklappar. Sedan några år tillbaka är julen mer sparsam, jag har sålt av nästan allt julpynt och klapparna är numera upplevelser som vi gör tillsammans. Tindret och det magiska med julen är borta. Det kanske är därför jag gärna läser om den istället?

Min julläsning börjar i mitten av oktober. Då brukar jag hinna läsa ut årets nyheter lagom för att tipsa om dem precis innan första advent. I år har jag flera dagar till godo 🙂

Den här första högen är riktigt fin. Jag börjar uppifrån som vanligt:

Stjärnorna faller i natten – Siri Gustafsson

Rosemary är tillbaka!!! Eller kanske inte, Rose-Marie Svensson behöver nämligen inte använda sitt alter ego längre för att må bra. Hon har ju det perfekta livet med snyggaste pojkvännen, finaste gården och gulligaste hästen Rune. Nästan det perfekta livet iallafall… under hösten har det inte känts så bra i perioder. Sebbe verkar inte vilja ses lika ofta och hon själv mår lite sisådär.

Julen närmar sej och hon börjar drömma om en riktig Bullerbyjul och kör igång med ett projekt på jobbet. Samtidigt är hon lite fundersam på grannbonden Håkansson som börjar bete sej lite underligt. För att inte tala om Rune, inte hästen utan farbrorn, som verkar ha gått och blivit kär. Allt är lite upp å ner och det enda Rose-Marie vill ha är en lugn och fin jul tillsammans med dem hon älskar. Men det ser mörkt ut. Det kommer nog inte bli sådär härligt som i julromanerna, med tjocka släkten samlad, glada skratt och slädturer i månljusets sken.

Det är den andra delen serien ”Kalla mig Rosemary”, de har verkligen fångat mej! Jag älskar tonen, det lite vemodiga men kärleksfulla och alla de lite udda men underbara karaktärerna. Det är allvar, humor och värme i en alldeles underbar mix. Läs gärna första boken, så ni fattar varför hon hamnat på sin gård och varför hon bryr sej så mycket om gamla Rune. Farbrorn alltså, inte hästen 😛

Ett delikat mörker – Christoffer Holst

För bara ett par år sedan hade jag ingen aning om vem Christoffer Holst var, men efter att ha läst hans första bokserie om Cilla, var jag fast. Nu vill jag påstå att han är en av Sveriges bästa feelgoodförfattare, jag väntar ivrigt på varje bok. Å han släpper böcker som en annan snyter sej!

Under våren 2023 släpptes ”En dyrbar fångst” som var första boken i serien ”Morden längs kartan”, nyligen kom den andra delen ”Ett delikat mörker”. Självklart tycker jag om den här serien lite extra eftersom en av huvudkaraktärerna (Lina) åker runt i sin husbil och det gör faktiskt Christoffer också 🙂

Den här gången händer det grejer i Tällberg. Louise ska planera för familjeföretagets kommande hotellsatsning och tar in på hotell Åkerblad, där julbordsförberedelserna är i full gång. Musikalartisten Jessie är anställd som sångerska och hon fattar snabbt tycke för den unga pianisten August. När August hittas död nere vid Siljans kant, ställs allt på ända. I Stockholm blir Lina indragen i sökandet efter en spårlöst försvunnen kvinna. Spåren leder till Tällberg. Lina förstår att hon måste ta sig dit och bestämmer sej för att hälsa på sin syster Louise samtidigt. Bara folkabussen Dolly vill starta …

Christoffer har ett väldigt speciellt sätt att skriva. Han kan skriva om både konflikter eller mord, det blir mysigt oavsett. Han blandar spännande historier med härliga karaktärer, här finns både humor och värme, men även en och annan liten moralkaka 🙂

En snöängel till jul – Johanna Johansson, Sara Molin, Birgitta Gunnarsson

Det här är en kul bok, eller boken kanske inte är så roligt – men sättet den är skriven på är kul. Sara Molin har nämligen skrivit den ihop med sin syster och sin mamma. Visst är det en kul grej? Sara har tidigare skrivit fler otroligt fina böcker, den här är inget undantag.

Det handlar om Aida som får en knasig idé för att slippa ha jobbjour över jul. Hon hör sej själv säga att hon ska arrangera en julfest för ensamma och inser snabbt att hon tagit sej vatten över huvudet. Hur ska hon komma ur detta? Julen närmar sej med stormsteg och av en slump får hon kontakt med Milo och sedan Margit, snart börjar faktiskt alla lösa ändar ändå se ut att knyta ihop sej.

Det som såg helt omöjligt ut kanske går att genomför trots allt. De tre nyblivna och väldigt olika vännerna blir snart väldigt viktiga för varandra. En av dem kunde faktiskt dött i sin ensamhet i källaren om det inte vore för de andra två. När motgångarna staplas på varandra börjar de fundera på om det ändå inte är de själva som behöver julfesten mest?

Det är så fint! Jag behövde bara läsa ett enda stycke så var jag fast, precis som med Saras tidigare böcker. Det är vänskap över generationer, svek, kärlek och massor med känslor. Jag skulle gärna ha en fortsättning på Aida, Milo och Margit historia – kanske ett midsommarfirande?

50 mil till jul – Joanna Bolouri

Jag brukar säga att det finns ”ontimagenböcker”, det här är en sån. Men den är inte så hela tiden, bara lite i början… typ… Å det är ju feelgood, så man vet ju att det blir bra i slutet, frågan är bara hur?

Kate och Ed har varit ett par sedan skolan och har en väl inarbetad rutin när det gäller julfirandet. Problemen börjar dock redan i bilen på väg till det första, då Kates jobb och karriär upptar väldigt mycket av deras liv – även när andra tycker att hon borde vara ledig.

I vanliga fall skränar julmusiken på högsta volym, deras traditionellt fula jultröjor är på – och stämningen brukar vara på topp. Men årets bilresa blir väldigt annorlunda, en uppseglande konflikt fyller bilen med en frostig tystnad istället för julmys. Ändå tar de ett gemensamt beslut; att innan separationen är ett faktum, så ska de fira jul med sina familjer en sista gång.

Det blir tre julfiranden med tre olika traditioner, en massa missförstånd (såklart) och en klok gammal mormor som sätter prägel på hela julhelgen. Det blir en mardröm för dem båda, men det blir också en jul som de aldrig ska glömma. Ja, det är lite ont i magen, men samtidigt är det så fint så man nästan smäller av. Läs den bara!

Jul i den lilla bokhandeln – Jenny Colgan

Har man en gång börjat läsa Jenny Colgans böcker, så går det inte att sluta. Man vill lixom bara ha mer! Och det får man som tur är också 🙂

När Carmen står utan jobb, flyttar hon in hos sin perfekta syster, med det perfekta livet. Systern har fixat ett tillfälligt jobb åt henne, i en minst sagt annorlunda bokhandel. Hennes uppdrag är att få snurr på verksamheten, annars måste den säljas.

Systrarna är inte helt kompatibla och det blir en utmaning för dem att bo tillsammans. Ägaren till bokhandeln är inte helt med på alla Carmens förslag och snart inser alla inblandade att det kommer att krävas ett sant julmirakel för att få både systrarnas relation och butiken på fötter igen. Mitt i allt kommer såklart en odräglig kändisförfattare för att ha signering i bokhandel. När han blir strandsatt i stan pga snöstorm blir det Carmens jobb att ekipera honom för att stå emot ovädret. Men det är högst motvilligt hon hjälper honom och de kommer absolut inte att ha med varandra att göra mer. Eller ?

Såklart är det massor med kärlek, missförstånd, underliggande konflikter, vänskap och värme huller om buller. Jennys böcker är ju så. Jag skulle gärna se en fortsättning på Carmens historia 🙂

—

En väldigt mysig bokhög måste jag säga. Och det är alltså bara början! Jag har en till på gång 🙂

Detta är de första julböckerna jag tipsar om inför julen 2023, skulle jag rangordna dem så sätter jag nog ”En snöängel till jul” överst och alla de övriga på en delad andra plats. De har alla lite olika infallsvinkel och är bra på olika sätt, alla lika mysiga och läsvärda dock.

Trillar det inte in fler julböcker, så har jag 1,5 kvar att läsa – sen kommer ett nytt inlägg med resten. Är det någon av dessa ni blir extra sugna på?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 48

Matsedel v 48

Kommentarer 0 kommentarer

Sista dagarna i november och snart första advent! Hur galet är inte det? Tiden går så fort, men det är bra – då blir det vår snart igen. Har ni planerat något särskilt för advent? HÄR finns tips!

Vi är ute på julbordsturné och har fram tills idag testat sex stycken, det blir några till innan vi är färdiga. Ni kan läsa om dem alla på Du i Fokus vart efter vi hinner skriva om dem. Det kommer såklart filmer på vår youtube också.

Just idag kommer vi hem efter ett drygt dygn på Silja Serenade, då har vi kryssat nästan en hel vecka i sträck. Att testa julbord kan låta som ett konstigt jobb, men nån ska ju göra det 🙂

Det är alltså jobb, vi äter nästan ingen julmat alls privat – inte ens på julafton. Förra året hade vi skaldjur på vårt eget julbord, det blir nog så i år med.

Men än är det ett tag kvar till jul, nästa vecka ser ut så här:

(Siffrorna är för viktväktare)

Måndag: Halloumirösti (10 P/portion)

Tisdag: Pizzagratinerad fisk (2 P/portion, plus potatis)

Onsdag: Kycklingcurry med mango (3 P/portion, plus ris)

Torsdag: Ost- och skinkpaj (36 P för hela)

Fredag: Stora räkor med grönsaker (2 P för allt!)

Lördag: Lövbiffsgratäng (41 P för hela)

Söndag: Kyckling med zucchinigratäng (4 P för hela gratängen)

Adventsbonus: Saffransmuffins (6 P för hela satsen)

En massa bra matlådemat den här veckan! Särskilt fisken (om man pressar potatisen funkar den att frysa), kycklingen, pajen och lövbiffsgratängen passar i matlådan – så gör mycket och fyll frysen!

Strategin för söndagarna i advent är att äta en lite snålare middag, så det får plats glögg och något snask också i dagens Points/kalori-budget. Men det gör man såklart som man vill, allt beror på vilken plan man har; att stå still, går ner eller om det är ok att gå upp lite under advent.

Fram till jul kommer ni att få ett nytt saffransrecept varje vecka 

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En liten stunds avkoppling och lugn

En liten stunds avkoppling och lugn

Kommentarer 3 kommentarer

Min kropp har varit så stressad under så lång tid, att det blivit ett normalläge. Att få en timme på ett helt tomt SPA, känns extra värdefullt. Det fick vi idag.

Igår gick vi ombord på Östersjöns nyaste, och i mina ögon, finaste fartyg; Viking Glory. vi installerade oss i hytten, åt och filmade lite. Vi var ombord för att testa julbordet, men det skulle vi inte äta förrän vid 14-tiden. Många timmar att fördriva alltså.

Det gjorde vi på Archipelago SPA och hade sån tur att vi var där helt ensamma i nästan en timme. För första gången på väldigt länge kunde vi tillgodogöra oss lugnet och riktigt kände hit kroppen slappnade av. En ganska konstig känsla när man haft en puls på 200 i flera år.

Glorys SPA är jättefint! Det är stilrent med enkla detaljer. Som resten av fartyget alltså. Här finns en pool där man ligger på sängar under vattenytan, två jacuzzi, flera olika bastus och lite annat smått och gott. Vi började i vilstolarna en kort stund, resten av tiden satt vi i jacuzzin. Vi hade sån tur att solen till och med började lysa in på oss genom fönster. Så härligt!

Man kan såklart göra behandlingar också, men det gjorde vi inte den här gången. Trots det så var jag mer avkopplad än jag varit på väldigt länge. Att bara ligga där i vattnet, utan beredskap på högsta nivå var ovant men väldigt skönt.

Jag är ingen van SPA-besökare, men det här med SPA på en kryssning måste jag rekommendera. Att bara ligga där och se landskapet passera är så otroligt avkopplande. Testa nästa gång ni åker båt, så får ni se 🙂

Har ni besökt SPA på Viking Glory kanske?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Viktväktare i advent och jul

Viktväktare i advent och jul

Kommentarer 1 kommentar

Man brukar säga att det viktiga inte är vad man äter eller hur man lever mellan jul och nyår – utan mellan nyår och jul. Det tycker jag är ett ganska sunt sätt att se på saken, samtidigt som det kan vara lite ”farligt” att tänka så… det kan inbjuda till rejäl frossa under julhelgen.

Nu är advent och jul ganska nära och det är dax att fundera på hur man vill att resultatet ska se ut när julen är över. Resultatet på vågen alltså. Ska det vara minus, plusminusnoll eller är det till och med ok med ett plus? Allt är faktiskt helt ok, så länge man har en plan och iaf försöker att hålla sej till den. En B- och C-plan kan också vara bra att ha 🙂

Jag började på Viktväktarna i augusti och min första jul som Viktväktare var helt strikt. Jag följde Viktväktarnas råd till punkt och pricka, mätte och vägde och skrev upp varenda smula jag åt. Å visst gick jag ner i vikt. Så höll jag på i flera år och det gjorde mej inget. Jag är ingen storätare oavsett årstid eller högtid.

Numera är jag stolt Guldmedlem och lite mer avslappnad när det gäller tänket kring mat. Jag vet att ett plus på vågen inte är någon katastrof, utan kan jobbas bort igen. Då och då måste man bara lägga allt ”tänk” åt sidan och flippa ut lite, så länge man sätter en gräns för utflippandet. Antal dagar eller ett datum kan vara bra att bestämma, då man ska kliva upp på den hälsosamma banan igen.

Grejen med just julen är att det är någon slags ”hajp” över julmaten och julgodiset, och att det i mångas ögon måste vara dagar för frossa. Allt ska vara hemlagat, i rikliga mängder och så många rätter det bara går. Ju fetare desto bättre. Man ursäktar sej med att ”det är bara jul en gång om året”. Ofta hör man frågan ”Vad är viktigast på ditt julbord” – mitt svar är: sällskapet.

En ”lättare” rödbetssallad –
receptet finns på duifokus.se

Det som fick mej att tänka om, var när jag började tänka hälsa istället för vikt och då är ju den traditionella julmaten helt förkastlig. Om man inte håller sej till skinka och grönkål typ…

Med hälsotänket blev det lättare att se julbordet ur en annan synvinkel. Hur kunde man göra julmaten mer hälsosam? Allt är ju inte ens gott, varför har man sånt på bordet? HÄR finns tips till glöggkvällen och HÄR finns tips för julbordet.

Numera har vi ganska få rätter på vårt julbord. Bara favoriter som vi valt att behålla och som vi vet går åt på julafton, så vi slipper rester flera dagar efter jul. Vi har dessutom lagt till skaldjur, som vi alla tycker mycket om. Hos oss är julafton EN dag, inte från lucia till trettondagen. Vet ni hur skönt det är att slippa matrester från julen?

Jag tänker heller aldrig att jag ska ”unna” mej eller just det där att ”det är ju bara jul en gång om året”. Jag tänker istället att jag ska göra kloka och framför allt medvetna val. Jag väljer vad jag vill äta, det jag tycker om och tar konsekvenserna av det. Jag vet att det inte är maten jag blir tjock av, jag äter alldeles för lite riktig mat. Däremot godiset. Allt det gottiga som jag hellre stoppar i mej än mat. Alkohol dricker jag nästan inte alls, det kan annars vara en riktigt stor bov om man tänker på vikten.

Tillbaka till frågan i början: Ska jag gå ner i vikt eller stå still, eller är det ok att tom gå upp lite. Hur mitt svar blir beror på hur allt ser ut innan jul. Är jag nöjd med vikten innan jul, så är det helt ok att släppa taget och gå upp lite, väger jag för mycket ska jag helst stå still. Minus kan vara knepigt, men vill man så kan man fixa det också.

Efter 20 år med Viktväktarna har jag lärt mej att förhålla mej till maten vid våra stora högtider. Det serveras nästan alltid samma mat, så jag äter det jag tycker om – i rimliga mängder. Blir det ett plus jobbar jag bort det efter jul, det är ingen större katastrof. Viktväktarna är ju ingen kur, utan ett sätt att leva. Ett litet plus efter jul är ingen ”big deal” i längden, men man behöver ju inte släppa taget totalt heller. Man får helt enkelt hitta sitt sätt. Halkar du av banan helt, så har jag tips HÄR på hur du kommer tillbaka.

Vår advent är lite annorlunda mot andras då det ingår i vårt jobb att testa julbord, det brukar bli 7-8 stycken. Det brukar också vara lite fester och glöggmingel som bonus. Men vi är oftast färdiga med både julbord och fester lagom till 1 december och vår julafton är bara en dag, vanligtvis under några korta timmar efter lunch. Så i december brukar vi vara lite extra duktiga faktiskt.

Eftersom jag gått upp i vikt lite senast året, kommer jag att tänka efter lite extra. Vi är noga med våra promenader och går så mycket vi kan mellan utsvävningarna och tränar när vi är hemma. I år är julafton en söndag, då tränar jag inte, men på måndagen kommer jag att köra mitt träningspass som vanligt. Mina vanliga rutiner, som inte behöver rubbas för att det är jul. Man måste ju inte sitta dygnet runt i soffan, bara för att man kan…

Så: Hur tänker du kring mat och högtider? Har har du tänkt just i år?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En gång åkte vi till Åland två gånger

En gång åkte vi till Åland två gånger

Kommentarer 5 kommentarer

Vi har börjat med årets stora julbordstest. Det innebär att vi äter en himla massa mat och även åker ett gäng kryssningar. Det började i helgen när vi åkte fram och tillbaka till Åland. Två gånger.

I torsdags parkerade vi husbilen i hamnen i Grisslehamn. Där stod vi och jobbade hela fredagen och halva lördagen, sen klev vi på Eckerölinjens båt första gången. Duschmöjligheterna på ställplatsen i hamnen var begränsade, så rederiet hade fixat en hytt åt oss. Så på utvägen ägnade vi största tiden åt att duscha och shoppa.

Sen blev det dax att äta. På utresan var restaurangen helt full, på tillbakaresan var det kanske halvfullt. Vi fick komma in och fota/filma under stoppet i Eckerö och hade kanske 15-20 minuter på oss att göra det vi skulle. Vi hann faktiskt göra en intervju på den tiden också 🙂

När båten startade igen och restaurangen öppnade satt vi redan vid bordet med första portionen på tallriken. Ni vet väl att ett traditionellt julbord innebär sju turer? Så många tar vi inte! Jag brukar nöja mej med en tallrik kallskuret, en med varmt och en med efterrätter. Sen kan det hända att jag tar en liten runda med de jag tyckte jag godast. Problemet med Eckerölinjens mat är att allt är väldigt gott!

Förra gången vi jämförde julborden på Östersjön vann Eckerölinjen ganska stort. De köper sina råvaror så lokalt de kan och lagar det mesta från grunden. Allt är fräscht, fint serverat och gott. Personliga är dessutom så otroligt trevlig och tillmötesgående. Vi var mer än nöjda när vi klev av.

Båten serverar dock både julbord och julbrunch, så dagen efter klev vi på igen. Då var det dax att se skillnaden mellan julbord och julbrunch. Några saker hade tagits bort och några hade lagts till, mest var det dock bort. Så har man tänkt att äta Eckerölinjens julbord, ska man ta just julbordet – inte brunchen. Det är nämligen flera av de godaste rätterna som bara serveras på den större julbordet. Bägge är bra, men julbordet är bättre.

Nu hade vi blivit tjenis med personalen i matsalen och dessutom hittat en gammal vän inne i köket. Så restaurangen blev vårt uppehållsplats hela resan, från början till start. Vi fick ett eget bord inne i ett hörn och där satt vi. Under vägen kom gamla bekanta ur personalen förbi och pratade med oss, så himla kul att ses igen. Senast var innan pandemin och på andra båtar.

Vi var tillbaka vid bilen vid 14.30 igen och påbörjade vår resa tillbaka hem till Tumba. Nu ska Peppe städas ur ordentligt och alla tankar ska tömmas så de inte fryser. Vi har ingen aning om när vi kommer ut på rull igen, däremot vet vi att vi kliver på en ny båt redan imorrn. Då ska vi testat Viking Lines julbord, också flera gånger 😛

VI gillar att åka båt, men fem kryssningar på nio dagar kanske är att ta i. Gillar ni också att åka båt?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 47

Matsedel v 47

Kommentarer 0 kommentarer

Hur orkar jag hålla mej hälsosam vecka efter vecka? Det orkar jag inte alltid, men nästan. Knepet är att inte ha några förbud och att planera. Jag får äta pizza, hamburgare, godis och chips – men bara ibland. Om jag planerar min vardag på ett bra sätt, kan jag göra som jag vill lite då och då.

Med planering menar jag att ha koll på maten, den är viktigast om man vill gå ner i vikt eller hålla vikten. Vi har alltid matlådor i frysen, så att vår vardag ska fungera enkelt. Men jag planerar även in fysisk aktivitet, våra dagliga promenader skrivs inte in i almanackan – men min styrketräning skrivs däremot in. Måndag, onsdag och fredag ska den bara bli av! Det finns inte många acceptabla ursäkter för att inte lyckas träna 15 minuter, eller hur?

Å får jag bara mitt godis lite då och då, så står jag ut. Utan problem faktiskt. Det liv som jag levde för drygt 20 år sedan har jag förändrat totalt och idag har jag en hållbar livsstil både vad det gäller mat och träning. Jag är inte fanatisk, jag tänker bara på hälsan. För mej funkar det 🙂

Här är veckans matsedel:

(Siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Bolognese med en twist (2 P/port, plus pasta)

Tisdag: Tonfiskgratäng (37 P för hela)

Onsdag: Skinksås med vitlök  (3 P/port, plus pasta)

Torsdag: Karibisk kycklinggryta m choklad (2 P/port, plus ris)

Fredag: Taco med hemmagjord Tacokrydda (0 P) och ärtamole (0 P)

Lördag: Kyckling med vitkålsgratäng (13 P för hela)

Söndag: Fläskfilé i ugn (20 P för hela gratängen, plus potatismos)

Fläskfilén var en av de första rätter jag gjorde när jag flyttade hemifrån och är en av mina favoriter. Tacokryddan, Ärtamolen och vitkålsgratängen är läsarfavoriter. Jag älskar taco och har många sätt att äta den på, HÄR kan ni se olika förslag.

Många pratar om att man måste unna sej, jag gillar inte just det uttrycket utan säger hellre att jag gör medvetna val. Jag väljer ett hälsosamt och ett friskt liv, så långt det går iaf. I det ingår att äta det man tycker om och samtidigt mår bra av. Så jag äter allt, har inga förbud – men jag har koll 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Framme i Grisslehamn

Framme i Grisslehamn

Kommentarer 4 kommentarer

Äntligen drog vi iväg med husbilen igen, återigen på jobb. Eller… äntligen… vi var ju faktiskt iväg för bara två veckor sedan. Men älskar man något, så kan det ju inte bli ofta nog 🙂

Efter tre doser med penicillin var jag ok, och efter sex doser mådde jag bra igen. Så när vi gav oss iväg igår eftermiddag var det utan minsta tvekan. Vi hade åkt oavsett, vi har ju trots allt hemmet med oss. Men det är såklart knepigare att göra ett bra jobb, när man inte mår jättebra.

Hittills har temperaturen nästan hållit sej på plussidan, men nu ska det bli kallt. I helgen väntas 5-10 minus och vår bil är inte gjord för vintertemperaturer. När det är kallt, måste man vara säker på att ha värme och då behövs gasol som komplement till vår värmefläkt. Så det första vi gjorde var att åka förbi Gasolfyllarna, så himla smidigt att ha dem bara några minuter bort.

Med flaskorna påfyllda styrde vi mot Roslagen igen. Förra gången var det Gräddö och Samstorps Gård, den här gången var det Grisslehamn på Väddö som var målet. Det är nämligen dax att testa årets första julbord och först ut är Eckerölinjen.

Vi kom fram till ställplatsen i Grisslehamns fiskehamn strax innan det blev mörkt och hann precis kolla in platsen innan det var kolsvart. Ställplatsen är helt ok, man står fint med utsikt över hamnen och båtarna. Men informationen är bedrövlig, det finns inte ens en skylt som visar var servicehus eller toaletterna är. Vi pratade med en kvinna som pekade var vi skulle gå. Ingenstans finns heller information om hur saker och ting funkar.

Toaletterna öppnas med kod som man får vid betalning, men i handfatet finns bara kallvatten. Iskallt. I duschen kostar det 10 kr, som betalas med guldpeng – men det står inte hur många minuter man kan duscha för den pengen och om det faktiskt blir varmvatten när man betalat. Det hade varit väldigt bra att veta, eftersom vi har svårt att duscha i vår bil. Martin är lite för stor för Peppes lilla duschutrymme, så där har vi garderob. Det är en av sakerna som vi vill ändra på i nästa husbil. Man behöver inte duscha i bilen särskilt ofta, men det ska gå när det väl behövs.

Så nu fick vi ta en funderare… skulle vi byta till campingen en bit bort där det finns dusch eller stå kvar och hoppas på alternativ inne på Eckerölinjens terminal… hmmm. Eftersom vi ska jobba på båten i två dagar, så slängde jag iväg en fråga till dem om vilka duschmöjligheter som finns för oss. Å de var så himla bäst, de fixade en hytt åt oss! Så nu kan vi både duscha och förvara våra grejer där, medan vi gör det vi kommit för. Vilka pärlor!

Att sova och vakna i husbilen är något alldeles särskilt. Det är svårt att förklara, men jag sover bättre och det är så himla mysigt att öppna gardinerna på morgonen och se var man står. I morse var det med utsikt över hamnen och Eckerölinjens båt. Helt ok som utsikt när man jobbar. Just precis nu är det 1 plusgrad och regn, det smattrar som en mindre hagelsvärm på taket. Enda gången sånt väder är mysigt, är i husbilen. Här inne är varmt och skönt. Å nu började det snöa, smattrar inte lika mysigt.

Vi har ca 200 meter till närmaste ICA och det finns sevärdheter överallt. Så efter jobbet blir det en promenad för att fylla på kylen och se vad som finns här i närheten. Imorrn jobbar vi fram tills vi kliver på båten, vi har några texter som måste iväg snabbt så vi kan skicka faktura och få betalt innan nyår. Sånt ska ju också göras och passar bra när vädret inte är riktigt anpassat för utomhuslek 🙂

Så här står vi alltså fint, i Grisslehamn, hela helgen. Det är så himla härligt att kunna jobba precis var man vill, att alltid ha hemmet och kontoret med sej. Detta har vi drömt om och planerat för i så många år, Martin har tom omskolat sej i vuxen ålder, han är så cool. Nu lever vi nästan vår dröm, det är bara några små detaljer kvar som ska fixas. Jag är faktiskt himla stolt över att vi förverkligat vår dröm.

Vad drömmer du om? Hur ska du göra din dröm till verklighet?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Måste allt gå så snabbt?

Måste allt gå så snabbt?

Kommentarer 0 kommentarer

Jag vet att jag skrivit om detta flera gånger, men nu är det så många som är frustrerade att jag tar det igen. Det här med takten på viktnedgången är ett ämne som frustrerar många. Varför går det inte snabbare!!!

Enkelt kan man väl säga att om viktnedgången ska gå snabbast möjligt så får man offra väldigt mycket, typ allt som är kul. Så kan man bara leva en kort period och då är Viktväktarna helt fel metod och eftersom jag förespråkar just Viktväktarnas program är det detta jag vill prata mer om.

Viktväktarna är ingen kur, utan ett sätt att leva i längden. Det finns inga förbud – man får äta allt, men inte alltid. Allt det här låter ju bra, men funkar det och stämmer det?

JA! Jag vet att det funkar, för jag har gjort hela resan och håller fortfarande vikten sedan jag gick i mål sommaren 2004. Jag gick från en ledsen, överviktig, otränad och sjuk morsa som åt ett mål mat om dagen som bestod av limpmackor med ett rejält osttäcke, till att äta lagat mat regelbundet varje dag och är idag glad, normalviktig, hyfsat frisk och tom vältränad – det sista fanns inte ens i min värld. MEN!!! Å detta är viktigt! Det gick inte ett dugg snabbt!

Viktväktarna och även WHO menar att en hälsosam viktnedgång är ungefär 0,5 kilo i veckan, då har man möjlighet att både behålla muskler och gå ner i vikt. Musklerna är viktiga att behålla för att det hjälper till med förbränningen, ju mer muskelmassa desto högre förbränning. Musklerna behöver vi även för att helt enkelt hålla oss uppe i längden. Ett halvt kilo kanske låter lite men det är faktiskt ett helt mjölkpaket på två veckor och 25 kg på ett år.

MEN!!! Ibland blir det mer och ibland blir det mindre, kroppen gör det den anser är bäst för stunden. Ett MEN till: alla går inte ner i stadig takt heller, de flesta har en väldigt kringelikrokig kurva – det där som kallas livet. Och många av oss (jag) har väldigt svårt att gå ner i vikt och ligger låååångt ifrån de där halvkilot.

Men man är inte på något sätt en sämre viktväktare för att man går ner långsamt, man gör förmodligen inget fel heller, man är lixom bara sån. Jag är sån! Fördelen med att gå ner långsamt är att man lär sej väldigt mycket på vägen, sånt som är bra att kunna den dagen man ska stå still i vikt. De flesta går ner snabbt under en kort tid, sen är det inte lika enkelt, det blir tråkigt och då orkar man inte mer – man ger upp, går upp i vikt och får börja om igen. Känner ni igen det? Jag påstår att alla kan gå ner i vikt, alla har bara inte tålamodet. Alla orkar inte gå ner ett ynka hekto i veckan i flera år…

För att slippa börja om gång på gång, är mitt tips att inte sluta. Plättlätt, eller hur? Vad jag menar är att se på viktresan som ständigt pågående oavsett hur det gick just idag eller igår, man fortsätter bara framåt. Bragden i sej är ju inte att gå ner snabbt i vikt, utan att orka hela vägen i mål och sedan stanna där. Det är ju målet man vill till, eller hur? Å jag har tipsen på hur man kommer dit 🙂

Mina bästa tips för att lyckas med viktresan är:

  • Hitta ditt varför
  • Gör upp en plan
  • Planera delmål med belöningar
  • Sätt ett realistiskt mål
  • Ha tålamod
  • Gläds åt minsta framgång
  • Var beredd på bakslag
  • Börja aldrig om – fortsätt bara framåt

Jag har som sagt skrivit om detta många gånger, men jag gör det igen. Jag säger det igen TAKTEN ÄR INTE VIKTIG! Huvudsaken är att det går framåt/neråt och att skallen är med. En utförligare beskrivning av ovanstående punkter hittar ni HÄR.

Det är ju rätt surt att gå ner tio kilo snabbt om man går upp dem direkt igen. Kanske bättre att gå ner dem långsamt och sedan faktisk stanna på den nya vikten i längden. Nu finns det iofs personer som klarar bägge, men de är väldigt få skulle jag vilja påstå.

Det är alltså snittet vi är ute efter, VV och WHO säger 0,5 kilo i veckan. INGEN tar 0,5 kilo varje vecka! Det blir både mer och mindre och med tiden går det långsammare. Jag snittade 0,1… det tog mej 3 år(!) att gå ner 10 kg. Om jag orkar i den takten så orkar ni i precis vilken takt som helst, långsammare kan det nämligen inte gå. Men vet ni? Nu har jag hållit den vikten i 20 år.

Så vem är egentligen vinnaren? Den som går ner tio kilo på några månader, men som börjar om gång på gång – eller jag? Vem vill ni vara? Vill ni börja om flera gånger om året? Vill ni inte en gång för alla bli färdiga och stanna där?

Sänk målen! Följ programmet och lita på att det funkar. Sätt ett mål på 1-2 hekto i veckan och gläds över allt som är åt rätt håll, men räkna även med plus ibland och fortsätt bara framåt då. Det kommer även att stå still då och då oavsett vad du gör, vila då i din nya vikt en stund – se på din kropp och vilka förändrar du gjort så långt. Gläds över allt du faktiskt åstadkommit! Ibland behöver man bara komma ikapp, platåerna är därför bra även om de kan vara frustrerande.

Det jag försöker säga, är att allt inte måste gå fort, det kanske tom är bra när vissa saker tar lite tid. Att lära om EN ny vana är svårt, att lära om en helt ny livsstil tar lång tid och kräver en hel del tålamod. Därför kan det vara smart att bara ta ett steg i taget och föra in en ny rutin åt gången istället för att gå ”all-in”.

Jag brukar säga att man kan se sin hälsosresa som ett jobb, något man gör varje dag oavsett om det är kul eller ej. Ibland blir resultatet superbt, ibland inte så bra – men man fortsätter ändå, man slutar ju inte jobba… eller?

Jag gick ner långsamt, väldigt långsamt – men jag kom i mål. Efter tio år som guldmedlem började jag träna, innan dess gick jag bara promenader. När man ska hålla vikten börjar ett helt nytt kapitel och då är träningen till stor hjälp, det är mycket lättare att hålla vikten när man har lite muskler. Men jag tog en sak i taget! Först kosten, sen lärde jag mej att hålla vikten, sen började jag träna.

Jag vet exakt hur min kropp fungerar idag och det är kanske extra viktigt för mej som har en massa diagnoser som gärna ökar vikten, som tex hypotyreos och fibromyalgi. Ni som följer med mej på instagram vet hur jag kämpar dagligen, häng med du med @marlenerinda

Jag tänker HÄLSA för resten av livet, ett friskare och till och med längre liv. För att hjälpa er på vägen har jag färdiga veckomenyer med uträknade Points HÄR och massor med bra mat HÄR!

Hälsosresan slutar aldrig, den pågår konstant, resten av livet och jag säger inte att det är enkelt, för det är det inte! Men det är värt jobbet!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det var ju ett jäkla skit!

Det var ju ett jäkla skit!

Kommentarer 9 kommentarer

Jag har gått runt och känt mej lite hängig. Trött, frusen och konstant kissnödig. Nåt var fel.

Nog för att jag har en del kroniska sjukdomar som ligger där i bakgrunden och stör, men jag är sällan sjuk. Alltså sådär som många andra som ofta är förkylda osv. När jag väl blir sjuk ignorerar jag det totalt, oftast försvinner symptomen på några dagar – enstaka gånger måste jag söka hjälp. Så var det nu.

Senaste nätterna har jag vaknat flera gånger för att jag varit kissnödig och natten till igår började det göra ont också. Inatt fick jag nog. Jag mindes nämligen förra gången det var så här, första och enda gången jag haft urinvägsinfektion. Då ignorerade jag det…

Jag vet inte hur många år sedan det är, men vet hur fruktansvärt ont jag hade när jag väl sökte hjälp på vårdcentralen. Då hade infektionen gått upp i njurarna. Inte jättebra. Ibland försöker jag lite för mycket själv.

Med det i minnet inatt, när jag var uppe för tredje gången på ett par timmar, och inte kunde somna om, slog jag upp KRY och bokade tid. Jag har aldrig provat den tjänsten förut, men nu har vi ju ingen bil och det är svårt att få tid på vårdcentralen. Det skadar inte att prova. Så klockan 3 i natt bokade jag tid till kl 8 nu i morse. Jättesmidigt!

Jag satt redo men inget hände. Så kom ett sms att läkaren försökte ringa, men inte kom fram pga av inställningar i min app. Ops! Jag hade ju inte laddat ner den… boka kunde man nämligen göra ändå… snabbt laddade jag ner appen och tryckte på nästa tid. 11 minuter senare ringer läkaren upp. 17 minuter senare finns recept på penicillin.

Det var ingen tvekan, jag har urinvägsinfektion och ska behandlas, för att framför allt få sova. Och få bort infektionen såklart. Men min sömn är så otroligt viktig. Jag har ju en sömnstörning och är konstant trött av både min fibromyalgi och hypotyreos. Jag behöver inte fler saker som gör mej trött.

Efter frukosten gick promenaden till centrum, istället för den vanliga slingan runt området. Jag ville påbörja penicillinkuren så fort jag kunde och hinner på så sätt ta tre doser redan idag. Så hoppas jag få sova inatt. Jag har hög smärtgräns och står ut med mycket, men sova måste jag få göra!

Det här hade jag inte alls planerat för, jag har inte tid att springa på toa stup i kvarten. Särskilt inte i helgen när vi ska ut med husbilen, åka båt och testa de första julborden. Men det där med KRY var ju himla smidigt, särskilt när man har ett akut ärende. Har ni testat?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube