resa - Fdensammamamman

Bryggkryssning med Celebrity Cruises

augusti 29, 2023 Marlene Kommentarer 7 kommentarer

Förra veckan slutade väldigt bra. I fredags fick jag besöka ett riktigt härligt kryssningsfartyg. Celebrity Apex kom till Stockholm och jag fick bryggsegla över dagen. Lite snopet att vara tvungen att gå av efter en trevlig dag, men bättre än inget 🙂

Jag älskar att kryssa! En kryssning är den ultimata semestern, där delar av världen dukas upp som ett smörgåsbord av resmål för resenären. För en kryssning är ju faktisk en sorts smakprov på resmål, där man kort kliver av och smakar lite på platsen man kommit till. Perfekt om ni frågar mej.

Jag har varit på några längre kryssningar, bla i Västindien och på Medelhavet. Vi har en plan om att kryssa runt i grekiska övärlden och vem vet… Celebrity Cruises går faktiskt där, så det skulle kunna bli en resa inom en inte allt för lång framtid.

I fredags var jag inbjuden att besöka Celebrity Apex medan hon var på besök i Stockholm. Kl 10.30 lämnade vi en gråtrist omvärld för att gå ombord i en betydligt mysigare miljö. Det är en liten procedur att besöka ett kryssningsfartyg. Innan besöket får man lämna sina passuppgifter och fylla i en hälsodeklaration. Innan man går ombord är det först en vakt som ser att min id-handling överensstämmer med mej och att jag finns med på listan över inbjudna. Sedan tittar ytterligare en person på allt en gång till, innan jag får ett klistermärke på jackan och får gå ombord. Väl inne på fartyget måste man gå igenom security och röntga väskor, fota sej mm. Även som dagsbesökare alltså.

När all säkerhet var avklarad kunde jag äntligen gå in i båten och möttes direkt av Martinibaren med sin enorma kristallkrona. Det finns en liten skillnad på elegant och lyxigt, jag tycker att hela fartyget var elegant och väldigt smakfullt. En otroligt fräsch och avkopplande atmosfär.

Vi var bara två skribenter, resten var reseagenter, så vi två fick gå ensamma på fartygsvisning tillsammans med rederiets PR-tjej. Så otroligt lyxigt! Det innebar att vi kunde börja rundturen innan den större gruppen ens var igenom säljpresentationen och på så sätt hade vi gott om tid till att se allt och ta bilder.

Celebrity Apex är ett ganska litet fartyg, i jämförelse alltså… De riktigt stora kryssningsfartygen tar över 6000 passagerare, den här tar ”bara” ca 2000. Hon har 15 våningar, har en stor pool ute och en inne, hela 10 restauranger och runt 1400 hytter. Vi fick se tre olika kategorier av hytter, men inte värstingsviten tyvärr – den var upptagen. Här hade jag lugnt kunna bo någon vecka, så otroligt fina och behagliga hytter!

Åker man på kryssning så är mitt stående tips att betala extra för balkong, det är så mycket värt och höjer upplevelsen med tusen procent. Minst! Att sitta där på balkongen en vacker kväll, eller vid insegling till en ny hamn, slår mycket av det jag upplevt i mitt ganska omfattande reseliv.

Vi fick se hela fartyget och även äta en trerätterslunch ombord. Vår lilla grupp hade ju väldigt mycket tid så vi strövade runt, kollade in allt, insöp atmosfären och kunde verkligen få en känsla av fartyget.

Vi testar ju en del julbord på Östersjön och har besökt många buffématsalar på fartyg. Den ombord på Apex går inte ens att jämför med det. Här är stort och ljust, det känns som en restaurang i en stor galleria – men med större och lyxigare utbud. Här finns allt! Och finns det inte så kommer minst en omtänksam servitör och undrar vad som fattas. Vi tog några små smakprover medan vi tog våra bilder. Det lilla vi smakade var väldigt gott och med beröm godkänt. Allt var dessutom så otroligt vackert presenterat.

Med så mycket mat som det faktiskt är på en kryssning, så är det himla bra att det finns ett välutrustat gym. Jag räknade till säkert 30 löpband, mängder av roddmaskiner och andra maskiner. Vi brukar faktiskt använda gymmet när vi är ombord, vackrare utsikt när man tränar kan man inte få. Det blir nästa meditativt att stå på löpbandet medan man ser ut över havet.

Under gymmet ligger ett SPA. Här finns bekväma massagestolar som man ligger i och samtidigt har panoramafönster med utsikt över vattnet eller staden där man är. Vill man inte ligga plant kan man hänga i stolar som sakta gungar i takt med vågorna. Här hade jag kunnat sitta hela dagen!

Vi hörde talas om en bartendershow som hålls i Martinibaren varje kväll. Vi var ju där på dagen, så den där showen kunde vi ju glömma, eller…? Efter lite roddande lyckades vi få en alldeles egen show där bartendern jonglerade med flaskorna medan han fixade två drinkar, martinis förstås, åt oss. Så där perfekta och jätte jättgoda!

Vi satt rätt länge och bara myste, vilket otroligt bra avslut både på veckan och besöket. Det finns en kort film på min instagram från hela besöket, med hytterna, bartendern och en massa annat. Kolla in den på @marlenerinda

Som sagt; jag älskar att åka båt och långkryssningar är bland det bästa som finns. Det vi har planerat just nu är ett gäng julbordskryssningar, men det finns planer på andra kryssningar också. Vi får väl se vad som händer framöver 🙂

Visst är det ett fint fartyg? Skulle du vilja åka med?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Råkade trycka på boka…

augusti 24, 2023 Marlene Kommentarer 5 kommentarer

Vi har ju haft rätt trist väder på vår resa den här sommaren. Regn nästan konstant i fem veckor. Så vi längtar verkligen efter sol. Å när man längtar efter något kan det hända att man tar hastiga beslut 🙂

Oavsett väder så brukar vi börja titta på vinterresor i augusti. I år känner jag nästan panik över vädret. För oss tog sommaren slut 1/7, det var då det började regna på västkusten – sen slutade det inte. Ska hösten också regna bort kommer jag nog att bli galen på riktigt.

Min fibromyalgi mår sämst vid väderomslag, kyla, regn och stress. Det innebär att höst och vinter brukar var en jobbig period oavsett, men har även sommaren varit dålig blir allt ännu värre. Jag vågar inte ens tänka på hur jag kommer att må i december…

Som och värme hjälper alltid! Därför åker vi nästan alltid på en resa runt nyår. Å så blir det även i år! Här om dagen började jag kika lite på alternativa resor. Vi vill gärna ha skitvarmt, alltså 30 plus, men då måste man åka rätt långt och det kändes inte alls lockande i år. Jag tittade på både södra Afrika och Asien, men hittade inget prisvärt. På närmare håll finns det flera ställen med värme som iaf är som en bra svensk sommar, även i december/januari. Kanarieöarna, Egypten, Cypern…

Vi har varit på alla tre, så valet föll på det som ligger mest söderut och är varmast; Egypten. Igen. Det blir väl kanske sjunde gången eller nåt sånt, för att det är nära, enkelt, prisvärt och solsäkert. Där behöver vi inte göra en enda utflykt, för vi har redan sett det mesta. Det enda vi vill är att få värme på kroppen, sol på näsan och vila. Och så blir det så klart lite jobb också, såna är vi. Aldrig helt lediga, det funkar inte när man är frilans och jobbar med sociala medier.

**Bilderna från hotellet i Egypten är från Vings hemsida.**

Mina krav den här gången var ett boende nära vatten, det är ju iofs alltid ett krav, precis som hyfsad wifi. Ett annat krav vi gärna har, särskilt i Egypten, är all inclusive, eftersom det oftast inte finns så mycket runt hotellet. Och sist men inte minst; en lång och promenadvänlig strand. Allt detta hittade vi på The Grand Palace i Hurghada, som dessutom är ett sk vuxenhotell. Perfekt för oss som bara ska lata oss i solen i två veckor. En helt vanlig charter, där man blir körd ända fram till hotelldörren och inte behöver tänka själv.

Så vi tryckte på bokaknappen! Det blir inte skitvarmt, men det blir varmt och det blir bekvämt. Vi kan Egypten och vet hur det funkar där. Nu vet jag att många av er rynkar på näsan och tycker att vi är helt rubbade som åker just dit. Men vi gillar landet och har varit där många gånger förr. Å som sagt; vi ska ju inte göra nåt… typ… bara få sol och värme. Och ta lååååånga promenader. Och för det är det perfekt!

Skönt att ha något att se fram emot och veta att det iaf blir lite sommar mitt i vintern 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tre dagar vid vattnet

augusti 3, 2023 Marlene Kommentarer 16 kommentarer

Så var det dax att åka hem. Vi lämnade Västkusten och stod några dagar i Tidaholm. Där firade vi bla vår bröllopsdag, innan vi drog vidare till Motala. Tre härliga dagar vid vattnet fick avsluta vår sommarresa.

Det var verkligen inte med några muntra miner som vi vände av hemåt. Sex veckor på rull är en rätt lång tid, ändå var vi inte alls sugna på att åka hem. Hemma bra, men borta bäst som vi brukar säga.

De sista tre dagarna försökte vi suga ut det göttaste av husbilslivet och möjligheterna vi får med husbilen. Så det blev en ny sjötomt, den här gången i Motala. På ställplatsen vid Motala Segelklubb trivdes vi bra. Här står man med vatten på flera sidor om bilen, det finns härliga promenadstråk, ett jättefint utegym och en liten strand. Går man ett par hundra meter bort bjuds man på en alldeles galet fin solnedgång.

Vi kom hit på onsdagen, då var det fint väder – så jag kunde sitta ute och läsa större delen av dagen. Men på torsdagen däremot, så vräkte regnet ner stundtals, så då fick det bli jobb inne i bilen istället. Nu gällde det att förarbeta ett par veckor i förväg, eftersom vi ska bevaka Pride och kommer ha dåligt med tid att jobba vid datorn.

På fredagen blev det hyfsat fint igen och på lördagen låg vi tom på stranden en liten stund innan vi var tvugna att packa ihop oss och åka. Sommarresan var över, det var dax att åka hem. Hem till en djungel skulle det visa sej…

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Fjällbacka & Kungsklyftan

augusti 2, 2023 Marlene Kommentarer 10 kommentarer

Som sista stopp på Västkusten tog vi en dag i Fjällbacka. En plats jag läst om och sett i filmer – klart jag var nyfiken 🙂

Fjällbacka är kanske mest känt för att Camilla Läckbergs böcker utspelar sej här, men här hade faktiskt Ingrid Bergman sitt sommarhus och hon står även som staty i hamnen. Och några scener ur Ronja Rövardotter spelades också in här – så nog finns det alla anledning till ett besök.

Nu var det slut med finvädret, så det var bara att svida om till regntåliga kläder och ge sej iväg på upptäcktsfärd. Bilen ställde vi på en stor parkering precis innan kyrkan. Där får man stå med husbilar ett dygn, alldeles gratis.

Vi började nere i hamnen, med ett besök på turistinformationen. Vi hade mailat lite frågor innan, men hade inte fått något svar. Kvinnan i informationen kände igen oss och trodde hon svarat på mailet… lite smått förvirrad och stressad gav hon oss iaf svar på några av våra frågor så vi kunde få ut mest möjliga av dagen.

Vi började på Ackes med varsin rejäl hamburgertallrik. Mätta och belåtna tog vi oss till början av naturstigen som går upp på berget med utsikt över hela Fjällbacka och avslutas i Kungsklyftan. Det blev en rejäl promenad! Väl uppe på toppen var utsikten fantastisk! Så värt att gå upp där och man ska göra precis så som vi blev tipsade om och börja promenaden bakom Coop, så man får det bästa sist.

Avslutningen i Kungsklyftan var en liten utmaning, man ska inte ha problem att gå. Vi fick klättra över stora stenar och balansera på mindre lösa stenar. Jätteroligt! Men rätt jobbigt också, vi var lite trötta efteråt – men nöjda.

Det fick bli en liten paus i hamnen, innan vi gick vidare. Fjällback är litet, men har en hel del att bjuda på. Nu var värdet inte jättekul och vi blev rätt trötta av promenaden, så vi såg inte så mycket mer än det jag redan beskrivit – men vi kommer absolut tillbaka. Det finns en karta med inspelningsplatser som jag vill kolla närmare på. Innan dess ska jag försöka se om filmerna om Morden i Fjällbacka och Ronja.

Fjällbacka var det sista vi fick se av Västkusten och som ni förstår så har vi ju bara skrapat lite på ytan. Smögen fick vi väl se hyfsat mycket av, men en dag vardera i Hunnebostrand och Fjällbacka är för lite såklart. Nu vet vi iaf att de har mycket att erbjuda och att vi måste komma tillbaka. Det får nog bli en helt egen resa bara till Västkusten, under lågsäsong – så vi kan utforska allt mer noga. Då måste vi även besöka Strömstad, som vi inte hann nu.

Sverige har verkligen så många fina platser. Jag tycker att vi ser så mycket hela tiden, ändå blir vi aldrig klara. Det där att köra söderut och besöka södra Europa får vänta lite till, vi har inte ens behovet av det än. Vi är långt ifrån färdiga med Sverige 🙂

Har ni någon favoritplats på Västkusten? Något vi bara måste se nästa gång?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Hunnebostrand & Fish n’ chips

augusti 1, 2023 Marlene Kommentarer 14 kommentarer

Efter dagarna på Smögen fortsatte vi till Hunnebostrand, som vi inte heller hade någon koll på innan. Oj, så fint det var där!

Eftersom Martin har börjat jobba, kan vi bara ta åka sträckor på lunchen eller efter jobbet. Eftersom man oftast behöver lämna en camping eller ställplats vid 11-12, så är det smidigast att packa ihop efter hans morgonmöte och dra vidare.

Mellan Smögen och Hunnebostrand var det inte särskilt långt, bara någon halvtimma. Ställplatsen vi siktade på var rätt liten, så det var bra att vi var där tidigt. Det fanns bara en plats kvar när vi kom, den var sådär… men vi ställde oss där så länge och väntade på att någon kanske skulle åka. Och det gjorde det! Strax kunde vi flytta till en mycket bättre plats och installerade oss. Martin inne i vårt ”kontor” och jag utanför i min soffa med en bok. Solen sken, så det var bäst att passa på.

Efter jobbet gick vi på upptäcktsfärd. Ställplatsen är en bit från ”city”, ca 400 meter. Men allt är omringat av vatten, så vi kunde se båtar genom bilfönstret. Jag älskar platser vid vatten och vi har lyckats ha sjötomt nästan hela resan.

På vägen till den stora hamnen passerar man St Göransö, som har en jättefin promenadslinga. Den var vi såklart tvungna att kolla in, vi gillar ju att gå. Det stod inte hur lång slingan var, men kanske 2-3 km, och den var en liten utmaning här och där. Man fick gå över kala klippor och klättra upp på berghällar, kul! Sånt gillar vi! Jag tyckte att det liknande miljön på Blå Jungfrun lite grann, ungefär lika stort och en blandning av tät växtlighet och kala klippor.

När vi gått färdigt slingan var vi hungriga och siktade på restaurangerna i hamnen. Här finns flera stycken och i flera olika prisklasser. Det är såklart hummer som är grejen här, men då det inte var säsong fick det bli lite annat. Vi satte oss på Räkboden och beställde en fish n chips samt en fiskburgare och delade på bägge. Så himla gott! Åsså blev det glass till efterrätt också 🙂

Hunnebostrand är inte jättestort, men en dag är lite för lite för att hinna uppleva allt på riktigt. Så vi kommer med all säkerhet tillbaka. Ställplatsen var kanske inte jättemysig, men den funkar.

Har ni varit i Hunnebostrand? Kanske gått samma slinga på St Göransö som vi?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Härliga Smögen

juli 28, 2023 Marlene Kommentarer 10 kommentarer

Vi kom alltså till Smögen. En plats jag velat se i många år och inte visste något om. Östkusten och Öland är ju mer min grej.

Det är rätt häftigt att köra över bron till Smögen och se vattnet och alla öar. Vi visste att det bara fanns en ställplats för husbilar och att vi måste vara där tidigt för att få plats. Så vi körde tidigt från Kloster Marina där vi stod natten innan och var i Smögen redan strax efter 9 och kunde rätt enkelt knipa en bra plats.

För en gångs skull så sken solen, det har den gjort kanske 5 dagar under hela juli. Så när Martin slutade jobba tog vi våra kameror och gick vi runt och tittade. Vi hade blivit tipsade av våra husbilsgrannar om Ekelöfs restaurang, där skulle det finnas prisvärd och god mat. Så vi började med att lokalisera den. På vägen passerade vi bryggor, vatten, fina små hus och butiker. När vi hittat den började vi utforska stället.

Som sagt: vi visste inget om Smögen. Smögenbryggan? Vad var det? Det skulle snart visa sej vara en alldeles bedårande plats! Så mysigt att gå här, äta en glass och titta på båtarna. Och här fanns ju dessutom de där färgglada husen som jag ville ha en bild på.

Är man i Smögen så måste man äta skaldjur. Så när det var dax för middag gick vi tillbaka till Ekelöfs och tog varsin räkfrossa. För 269 kr kunde vi äta huuuur mycket vi ville, både av räkor, bröd och aioli. Jag älskar räkor, de här var superfärska och så otroligt goda. Vi åt tills vi inte fick plats med en enda liten räka till och gick långsamt tillbaka till bilen. Proppmätta.

När vi kom tillbaka till bilen hade vi gått över 20 000 steg. Det blir några stycken när man ska utforska en plats noga och här finns ju både berg, kobbar, bryggor och en massa annat spännande. Från bilen tar det kanske 10 minuter att nå bryggan, en fin promenad bland gamla hus och små gränder.

Jag vill absolut se mer av Smögen, men när det är lite lugnare. Nu i juli var det rätt hysteriskt. Ställplatsen är egentligen för 16 bilar, nu hade 24 klämt in sej där. Men den ligger bra med Ica som granne och en liten strand precis framför. Den här gången blev det bara ett litet smakprov, men vi kommer tillbaka!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Nu har jag också den bilden!

juli 27, 2023 Marlene Kommentarer 13 kommentarer

Jag har inte längre någon bucketlist för platser eller länder jag vill besöka, däremot har jag en för bilder jag vill ta. Nu kan jag bocka av en till 🙂

Ni har säkert också sett bilden med den färgglada huslängan på västkusten. Det var det enda jag visste; att bilden var tagen på västkusten. Inte exakt var. Den lockade och pockade, jag vill ha exakt den bilden i min kamera!

Vi skulle ju till västkusten, så chansen fanns. Frågan vara bara var sjutton bilden var tagen och hur jag skulle hitta husen. Jag googlade på bilder, men fick inte veta mer än det jag redan visste; västkusten…

Så kom vi till Smögen. På ställplatsen började vi prata med våra grannar som varit där flera gånger. Jag frågade om husen och de sa att jodå, nere i hamnen fanns de. Tjoho vi var på rätt spår!

Vi gick ner till den omtalade hamnen och Smögenbryggan, men hittade inte det vi sökte. Jaja, det var väl inte här ändå… vädret var helt perfekt, vi strövade runt och bestämde oss för att gå bryggan hela vägen till slutet. Å där!!! Efter ett hörn och där bryggan tar slut, där fanns de! Yes!

Om ni undrar hur många bilder man kan ta på några hus så är svaret: massor! Vi gick runt, hittade nya vinklar, framifrån, uppifrån. När det inte gick att hitta fler varianter gick vi därifrån. Mycket nöjda!

Martin hade inte riktigt fattat vad jag var ute efter förrän vi stod där. Då blev han lika taggad som jag. Kanske ännu värre 🙂

Så nu har jag ytterligare en önskebild. Den är i gott sällskap av en valfena, giraffer, lejon och en massa andra bilder som jag drömt om och fångat. Det kanske låter konstigt att samla på bilder, men det är ju även ett sätt att samla på minnen.

Hur ser er bucketlist ut? Har ni något ni drömmer om?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Bananpannkakan – kollo för vuxna

juli 24, 2023 Marlene Kommentarer 16 kommentarer

När vi är ute på rull bor vi gärna på udda ställen. Såna som blir lite extra roliga att skriva om eller göra en film på. Bananpannkakan i Höganäs är inte som någon annan plats. Självklart ville vi kolla in det!

Bananpannkakan… varför döper man en ställplats till det? Jo, för att man har höns som lägger goda ägg och man gillar bananpannkaka såklart. Micke och Gittan som driver ställplatsen har som grej att ge en liten välkomstpåse till sina gäster, innehållande en banan, två ägg från gårdens hönor, två kakor och två skumbananer. För att man ska kunna fixa sin egen bananpannkaka och även få en riktig gofika.

De kallar sitt ställe för ett vuxendagis och har tom åldersgräns, som retar gallfeber på en del. Här måste man nämligen vara över 35 för att få bo och det är endast öppet för husbilar. Åldersgränsen är inte huggen i sten, men barn är inte välkomna och det är pga det finns en viss skaderisk. Ställplatsen ligger nämligen på en gammal skrot och här finns fortfarande gamla grejer kvar som barn kan skada sej på. Här finns också en damm med guldfiskar och skulle barn få vara här så skulle dammen vara tvungen att hägnas in och då skulle hela vitsen med den försvinna. Så det är inte för att jäklas som man har åldersgräns, utan för att det finns en säkerhetsaspekt.

När man kommer till Bananpannkakan möts man av skyltar, mängder med skyltar. Här är allt klart och tydligt, man behöver inte fundera på något alls. Allt står ju på skyltarna. Man väntar i sin bil vid entrén och snart kommer Micke och visar var man ska stå, han visar sedan även runt på området så allt ska vara glasklart. Det är andra gången vi får rundvisning av en plats, innan vi ens satt i kontakten till bilen 🙂

Efter rundvisningen installerar vi oss och ser oss om. Var sjutton har vi hamnat? Här går två stora gäss fritt, de är dock inte så kärvänliga att man ska klappa dem. Förr gick även hönsen fritt, numera är de dock i sin hönsgård – de sprätte för mycket och rev upp det som planterades. I dammen simmar fiskarna och kommer direkt när man står på kanten, vana att få mat förmodligen. Några katter går också omkring och retar gärna gästernas hundar 🙂

Vi står mitt i parets trädgård, där finns plats för ca 20 bilar. Till vänster om oss finns Plaja del Bananas, en välskött pool med soldäck. Till höger ligger dammen och en liten grillplats där bordet består av en flygplansvinge från en gammal Saab. Stjärtfenan från samma flygplan står strax framför bilen. Bakom oss ligger skroten, där man kan gå på skrotsafari, vilket vi gör såklart.

Första dagen filmar och fotar vi det vi ska, så länge vädret är fint. Vi har lärt oss att inte vänta, för då kan vädret snabbt vända och då får vi inte ihop materialet som vi behöver. Vi pratade också mycket med Micke och fick snabbt veta att han inte kom åt sitt instagram. Det ville vi såklart hjälpa honom med och trodde det skulle vara plättlätt… det tog oss typ två dagar, flera uppdateringar och ett gäng googlingar innan vi fattade vad som var fel. Men innan vi åkte så funkade allt och vi hade även en kort instagramkurs med både Micke och Gittan. Nu vet de hur det funkar och kan sköta det själva, även om jag finns där som lite stöd.

Första kvällen åt vi snabbt och satt sedan och jobbade, andra kvällen åt middag däremot med de andra vid flygplansvingen. Klockan 18 varje kväll tänder Micke grillen och äter sedan tillsammans med alla de gäster som vill. Vi blev ett gäng på åtta personer som satt och pratade läääänge. Det roliga med husbilsmänniskor är att alla är väldigt olika, har olika bilar och olika ekonomiska möjligheter – MEN ett gemensamt intresse förenar oss och gör att man kommer bra överens med nästan alla. Att dessutom träffas på Bananpannkakan som välkomnar allt som är annorlunda blir en bonus.

Medan vi sitter där och pratar kommer byns sheriff förbi på sin fina häst, vi passar såklart på att ta en massa bilder på det annorlunda inslaget. Å jag kommer på att jag faktiskt kan både klappa hästen och pussa på mulen utan att bli allergisk. Tjoho! Funkar förmodligen bara för att vi är utomhus, men alltid nåt!

Efter ett par mysiga dagar lämnar vi fantastiska Bananpannkakan högst motvilligt. Här hade vi kunnat stanna mycket längre, så fantastiska människor, sån annorlunda miljö och så många härliga djur. Vi har varit med och matat hönsen flera gånger och när vi åker ger Gittan oss en hel ask med färska ägg. Snacka om lyx!

Hit kommer vi att återkomma många gånger!

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Har hittat min stora stress-trigger…

juli 18, 2023 Marlene Kommentarer 3 kommentarer

Efter våra regniga dagar i Falkenberg och Ullared tog vi ett par dagar på en camping i Gnosjö. Vi visste att det skulle regna och hade planerat för jobb. Vad vi inte tänkte på var hur internet funkar i Smålandsskogarna. Eller inte funkar…

Det småregnade redan när vi kom fram till den lilla campingen vid Gnosjösjön. Jo, den heter faktiskt så 🙂

För första gången kom en campingvärd ut och visade oss runt, innan vi fick slå oss till ro. Redan när jag skulle swisha avgiften borde jag ha anat oråd, men det gjorde jag inte. Jag fick nämligen inte kontakt med banken förrän jag loggat in på deras Wi-Fi.

Sen började regnet vräka ner och slutade inte. Vi packade upp datorerna och körde igång, det gick sådär… internet vägrade att funka. Campingens Wi-Fi funkade ibland om jag hängde över diskbänken och riktade telefonen mot fönstret och deras reception.

Jag hade mängder med grejer jag skulle göra och fick ett lätt stresspåslag. Där och då insåg jag att dålig uppkoppling är något som stressar mej enormt. Kan ju låta sjukt, men det mesta av mitt jobb sköts via mail och sociala medier. Det är så jag får lön. Alltså måste jag ha bättre koll på hur det fungerar när vi planerar att stå och jobba på olika platser.

En del kunde vi iaf göra och snart skulle vi vidare. Istället för mörkaste Småland blev det en natt hos min fina vän Åsa i Huskvarna. Här blev det inget jobb gjort alls, vi pratade och pratade och pratade. Och tvättade! Det behövdes efter tre veckor på rull 🙂

Hur fungerar du när uppkopplingen trasslar?

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Buskis i ösregn och paniktur till Ullared

juli 8, 2023 Marlene Kommentarer 6 kommentarer

Efter två effektiva dagar tog vi oss till Vallarna i Falkenberg. Men först blev det en akut inköpsresa till Ullared för att köpa regnjacka. Vi hade nämligen ingen lust att se utomhusteater i ösregn utan att vara klädda för det.

Ovädret skulle alltså fortsätta och även bli värre. Att sitta ute i ösregn i över två timmar och se teater var inte särskilt lockande. Vi behövde bättre kläder. Engelson ligger nära Vallarna i Falkenberg, men har stängt på söndagar. Så det fick bli en akut inköpsresa till Ullared. Där är tack o lov alltid öppet.

Jag hittade en perfekt regnjacka med teddyfoder för bara 299 kr, som jag köpte direkt. Tyvärr fanns inte motsvarande som passade Martin. Det är inte lätt att hitta kläder när man är 2 meter lång. Men vi köpte såna där plastrockar som brukar säljas på festivaler. Det fick duga så länge.

Så åkte vi tillbaka till Vallarna och väntade in kvällens premiär. Den här gången skulle vi inte filma eller intervjua, bara fota och recensera. Vädret var ok, t.o.m. en och annan solstråle. Vi klarade nästan hela första akten och pausen, sen körde det igång. Nästan hela andra akten vräkte regnet ner. Min jacka var jättebra, men den slutade strax ovanför knäna och snart rann det vatten längs benen ner i skorna.

Föreställningen ”Skrot, hopp och kärlek” var helt suverän. Nog det bästa jag sett i buskisväg. Men vädret hade mer att önska… vi blev dyngsura. När vi kom tillbaka till bilen, som vi smart nog parkerat två minuter bort, slet vi av oss alla blöta kläder och bytte till torra. Vi körde den korta biten till Engelsons parkering och började jobba.

Martin fixade alla bilder, medan jag skrev texten. Snart hade vi fått ihop en recension och kunde publicera den direkt. Dagen efter fanns våra ord i reklamen om förställningen. Vårt jobb blir alltså synligt rätt fort efter att vi gjort det. En skön bekräftelse. Den här gången var det lätt, men ibland är det knepigt att få ihop orden.

Engelson har en ställplats där man som kund får sova gratis över natten. De öppnar 7.30, då var vi i butiken och fick äntligen tag på ordentliga regnkläder till Martin plus friluftskläder till oss båda. Så nu ska vi nog hålla oss både varma och torra så länge vi lever.

Jag är verkligen inte gjord för dåligt väder eller kyla, men har efter 53 år insett att jag åtminstone kan ha bättre kläder för att stå ut lite bättre. Numera finns det ju faktiskt snygga regnkläder 🙂

Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube