Bläddra efter
Månad: november 2009

Några förslag?

Några förslag?

Har precis fått klart att killarna ska på semester med sin pappa och blir borta i 10 dagar. Jag och Martin är alltså barnfria! Eller ”fria” det låter så negativt på nåt sätt eftersom jag trivs näst med familjen samlad. Men iaf… vi har bara oss själva att tänka på under de dagarna.

Killarna åker en lördag, vi jobbar mån-tors, sen är vi lediga helt 3 dagar (kanske kan bli 4). Då skulle man ju kunna göra något – frågan är ju bara vad? Hundvakt kan vi nog fixa. Å andra sidan så är det ganska mysigt att bara lulla runt här hemma och göra saker i sin egen takt. Man måste ju inte göra något särskilt bara för att man kan, eller? Dessutom har vi ju inte något överflöd av pengar heller…

Har ni något skoj, billigt förslag – så välkommen att skriva det här. Själv har jag nu massor med saker att drömma om; vår resa som närmar sej, våra födelsedagar, våren och sommaren. Jag har så otroligt mycket att vara tacksam över!

.

Märkligt…

Märkligt…

Låg och funderade inatt på att jag aldrig lyckas gå i mål med saker. Det spelar ingen roll om det handlar om vikt eller annat, jag kommer alltid ”nästan” i mål, nästan aldrig till 100% och det gör mej sååå frustrerad. Jag har ju legat ca 1,6 kg från mitt slutmål och insåg inatt att jag inte heller den här gången kommer att komma i mål helt och hållet. Jag har slarvat både med motion och mat och dessutom haft en segdragen förkylning OCH stressat runt som en tok. Det var bara att acceptera att det inte skulle bli någon segertriumf innan resan… men jag har å andra sidan stått still viktmässigt nu när det varit turbulent, och det är ju alltid nåt…

Så det var inte med någon större förväntan jag ställde mej på vågen i morse. Frågan var lixom bara hur mycket jag hade gått upp… Dra mej baklänges – jag hade gått ner!!! Jag tittade en gång till, stängde av vågen, slog på den och klev upp igen och det stämde! Lägsta vikten på många, många år! Jösses! Hur gick det till? Så kanske, kanske, jag ändå kan knipa det där sista kilot ändå innan jul. Kanske jag ändå kan gå i mål för en gångs skull. Det skulle vara urhäftigt att äntligen lyckas fullt ut med det man planerat att göra.

Men nog är det konstigt? Jag känner mej plufsig och helt fel och ändå så var det så bra. Tur att jag vägde mej, annars hade jag ju fortfarande trott att jag gått upp i vikt och varit deppad för det. Hjälp mej nu att komma hela vägen nu – please!

.

Första promenaden på länge

Första promenaden på länge

Som ni redan vet så har det varit lite rörigt hos oss. Inte rent fysisk alltså, utan mer med tider och saker som ska kommas ihåg. Så de senaste två-tre veckorna har jag och Martin inte varit på en enda gemensam promenad med Baileys. Vi har gått till centrum och på andra små ärenden, men inte lyckats få till en enda långpromenad. Detta ändrade vi på nu!

Först ställde vi upp Baileys på köksbordet och klippte hans klor ordentligt. Sen tog vi med honom på en lång, härlig promenad. Perfekt att slipa ner de nu ganska vassa klorna. Vi var ute och gick ca 40 minuter och sen fixade vi lite i trädgården när vi kom hem. Då fick Baileys vara med oss ute, men han ville mest gå in… konstig hund…

Senior jobbar och Junior pluggar svenska. Han ska skriva två författarporträtt och har valt Jack London och Alexander Dumas. Det mesta han hittar om dem är på engelska, så får han träna lite på det också 🙂 Martin har precis börjat med maten. Det blir Lax under vitlökstäcke, ur vår nya kokbok. Hoppas det blir gott!

Kvällen går åt till att se våra auktioner på Tradera ta slut. Hoppas det blir lite nya slantar i kassan, alla våra gamla videofilmer har iaf fått bud. En hel låda blir vi av med på en gång – sköööönt!

Så ska vi tända första ljuset förståss… det blir nog en mysig första advent!

.

En himla bra dag!

En himla bra dag!

Lördagar = tidiga mornar. Stackars Martin går upp i ottan och kör Junior till simhallen redan 7.40. Jag har världen bästan oäkta man som låter mej sova 🙂

Men idag gick jag faktiskt upp ganska tidigt. Jag skulle nämligen hinna till Ica Maxi och köpa ny ljusslinga till granen innan jag hämtade Junior från träningen igen. Å det gjorde jag! Jag handlade och kom till simhallen i goooood tid. Fick äran att köra hem en simkompis också.
Väl hemma hjälptes vi åt att klä granen. Junior och jag fixade ljusen, Senior tog resten av pyntet. Så nu står den där grön och fin med röda pynt. Under tiden hade Martin förberett sitt livs första kroppkakekok. RIKTIGA Öländska kroppkakor var på g, med recept från min morfar minsann. Det tar ganska lång tid att koka riktiga kroppkakor, det ska rivas potatis och pressas ut vätska, skäras fläsk och en massa annat. Sen ska härligheten koka i närmare en timme, så inte förrän 14 kunde vi äta lunch. Det var med spänd förväntan som vi satte tänderna i godsakerna och inte blev vi besvikna inte. Så gott! Martin konstaterade att han kommer koka detta flera gånger, vi säger inte emot…

Efter lunch röjde vi kökbordet och årets pepparkaksbak tog vid. Det blev ett gäng plåtar och ganska mjöliga pojkar 🙂 Vem har sagt att tonåringar inte tycker om att baka? Inte jag! Killarna sparade lite deg så att Martin också fick baka lite. Så fixade han några extra flodhästar till sin samling. Under tiden satte jag ihop pepparkakshuset. Vi köper färdiga delar och ”limmar” bara ihop det själva. Sen får ungarna dekorera det. Efter lite trassel blev det till slut ett pyntat pepparkakshus som nu står på sin plats bland tomtarna.

När allt var klart kom bästa kompisen med ny ”Herrbekant” hit och smakade. Med pepparkakor och glögg firade vi tillsammans första advent lite i förväg. Mysigt!

Nu blir det räkor och kräftor. Lite nyttigt efter kroppkakor och pepparkakor kan ju aldrig skada. En perfekt dag både i matväg och pysselväg. Hela familjen har varit hemma och hjälpts åt och vi har haft det så mysigt. Kan nog inte komma närmare perfekt.

Jag älskar verkligen min familj!
.
Mina 105 tomtar…

Mina 105 tomtar…

Så haver vi då julpyntat. Jupp, vi kör hela kalaset även om det bara är första advent; tomtar, gran, julbockar och pepparkakshus. ALLT ska upp!

Vi skickade ner Junior i källaren och upp kom 8-9 maxikassar med julgrejer, plus en del löst. Jag har ett gäng STORA tomtar som inte går att packa på nåt bra sätt. Sen har vi ett gäng grejer som ska vara ute också, som han tog upp när han ändå var i gång. Jag packade upp och vi hjälptes åt att möblera vardagsrummet med alla tomtar. När vi var färdiga räknade Junior dem… han fick det till 105 stycken…

Min mamma samlar också på tomtar och har minst lika många. Fatta hur många jag har den dagen jag får ärva hennes… Det blir mycket till Tradera då 🙂

Ljusgardiner och ljusstakar lyser upp hemmet och jag älskar det! Imorrn ska vi fixa pepparkakshuset och baka pepparkakor. Då måste vi också köpa ny ljusslinga till granen, den var sönder. Jodå, granen står redan på plats den med. Lika bra att fixa rubbet när man ändå håller på. Så när nya ljus är inköpta ska även den kläs. Sen blir det riktigt mysigt här.

Så man kan nog säga att vi hunnit allt vi skulle idag. Jag är skittrött, men ska iaf lägga in lite auktioner på Tradera. Vi har hittat, och fått en del av mamma, som tar lite för stor plats och måste bort. Men vi blir av med massor på söndag, hela 20 gamla videofilmer har fått bud. Yes!

Städa inte ihjäl er i helgen, glöm inte att njuta lite också av den första adventshelgen.

.
Lyckades ganska bra faktiskt

Lyckades ganska bra faktiskt

Idag var jag alltså ledig och lyckades faktiskt nästan vara det också. Jag körde bara två maskiner tvätt och hängde dessa, plockade ur en diskmaskin, postade några Tarderavinster och gick ut med Baileys. På eftermiddagen var jag, Junior och exet på öppet hus i Solna Gymnasium. Skolan verkade himla bra, lite mindre gymnasieskola med bara 500 elever och jättetrevliga lärare. Tror att det blir Juniors första hands val, då tar han elprogrammet med simning. Bara han inte testar sina elkunskaper i vattnet så blir det nog bra…

Imorrn är jag också ledig, så även Martin. Då har vi lite mer för oss… det ska hämtas paket med Juniors jultidningar och bankas pengar. Vi ska handla och skulle behöva åka till Kungens Kurva också. Jag vill åka till nya Jula-butiken och köpa fler skarvsladdar och timers till min julbelysning. Vi ska börja städa på nedervåningen och plocka fram julsakerna ur källaren. I bästa fall är åtminstone vardagsrummet och köket klart imorrnkväll, då kan vi sitta med Junior och bara mysa – medan Senior jobbar…

Nu börjar MIN tid! Jag älskar advent och jul. Sen kan jag gå i ide fram till mars, för sommaren vill jag ju ha! Men i år är det helt ok att fira nyår också… Då är vi på Zanzibar! 29 dagar kvar…

.

2 veckors kaos är över

2 veckors kaos är över

Idag är jag ledig och tänkte faktiskt vara det också, inte helt självklart när det gäller mej. Idag blir det inga långa listor på allt som ska fixas, idag blir det bara att vila och försöka bli frisk. Visst, det är en del saker som måste göras ändå, som att gå ut med hunden och laga mat – men det är ju inte särskilt jobbigt.

De senaste två veckorna har varit riktigt jobbiga. Jag kan ärligt säga att jag knappt kommer ihåg en enda grej som jag gjort. Allt har gått ut på att avsluta Kungsholmen, börja nya porgrammet och starta Rönninge. Igår var alla dessa moment avklarade. Inte bara avklarade, ganska lyckade dessutom!

När vi öppnade dörrarna i Rönninge igår drällde det in folk, allt som allt 16 stycken! Inte alls illa för att vara 4 veckor innan jul. Alla var dessutom jätteglada över att vi var där och det fnitrrades en hel del under lektionen. Dessutom skrev en av våra mest kända Botkyrka-bor in sej, men vem det är avslöjas inte riktigt än… Kan tillägga att han kommer fortsätta gå i Tumba, om någon är nyfiken och vill se vem det är 🙂

Det känns så skönt att ha de här veckorna avklarade och att allt blivit så bra. Nu har vi de orter vi vill, på de dagar och tider vi vill. Vi kan äta middag med killarna VARJE dag, även om det inte blir förrän vid 20-tiden. Senior kan ta moppen och hälsa på oss om han vill, längre bort än så är vi inte. Vi kan dessutom hämta från alla träningar om det behövs. Känns som om senaste halvåret bara varit en enda lång planering och startsträcka och att vi nu är igång i loppet på nåt vis. Å det känns väldigt bra!

Om vi har bra med folk nu, hur ska det då inte bli efter nyår? Upplägget är perfekt. Nu kan vi verkligen göra det vi vill och är bra på, nämligen hjälpa folk till ett lättare och friskare liv. Vi har världens roligaste jobb, efter nyår kommer vi dessutom se resultatet i plånboken 🙂

Tänk att det är många som tror att vi jobbar ideellt… en del frågar vad jag jobbar med ”egentligen”… Martin och jag hjälper folk att överleva – är inte det ett jobb? Tyvärr är all vår lön på provision, så en del månader överlever vi knappt själva rent ekonomiskt, men nog sjutton är detta vårt jobb! Det är ju som att säga att en musiker inte jobbar…

Hur som helst så är jag värd en ledig dag nu. Martin jobbar hela dagen, så jag och Baileys ska bara ligga på soffan och mysa. Imorrn ska vi börja fixa inför advent – äntligen!

.

Mår inte så bra idag…

Mår inte så bra idag…

Idag måste jag faktiskt erkänna mej som sjuk… Inte bara lite ofrisk. Näsan rinner, huvet gör ont, halsen känns som en slemklump och hostan är i VM-klass. Jäkla skit!

Innan jag träffade Martin var jag aldrig sjuk. Sen jag träffade honom för snart två år sedan har jag väl varit ordentligt dålig 5-6 gånger. Jag har en egen teori: innan jag fick avlastning hade jag helt enkelt inte möjlighet att bli dålig. Det var ingen idé att vara sjuk eftersom jag inte hade någon avlastning. Jag var tvungen att leva som vanligt oavsett sjudomstillstånd, alltså var jag inte sjuk. Nu har jag hjälp, Martin kan gå ut med hund, fixa mat och skjutsa ungar. Jag får lov att vila och ta det lugnt och då kan min kropp tillåta sej att blir förkyld eller nåt annat.

Men det behöver ju inte gå till överdrift! Bara för att man KAN vara sjuk, innebär det ju inte att man MÅSTE!!! Så nu får det faktiskt vara nog, nu vill jag ha en förkyldfri period och må bra. Jag har inte tiiiiiiid med detta!!!

.

Jag har kul på jobbet!

Jag har kul på jobbet!

Jag gillar mitt jobb, och den här veckan är allt ännu roligare än det brukar vara 🙂

Det är alltid skoj när det händer något och ett nytt program tillhör ju inte vanligheterna hos Viktväktarna. Igår körde vi första ”nystarten” för alla som går hos oss i Tumba. Idag var det Tullinges tur. Alla verkar tycka att det nya programmet är ett lyft!

Det är så himla kul att se alla glada miner och förväntansfulla ansikten. Alla är så glada och ger oss en massa komplimanger. Martin och jag har börjat skicka veckobrev tillvåra medlemmar. Den som vill ha alltså… Den som är intresserad har fått skriva upp sej på en lista och varje söndag knåpar vi ihop ett mail. Lite personligt, ett recept och lite om kommande vecka. Första veckan var det kanske 20 pers som skrev upp sej, förra veckan skickade vi till drygt 30 och nu är vi uppe i 40! Vi får bara lovord för vårt brev, det är så uppskattat och jag är så glad över detta.

Den här veckan har vi dessutom haft provsmakning av frukt. Förr har en del frukt ”kostat” points, men nu är all färsk frukt fri. Då ville vi låta folk passa på att prova frukt som de kanske inte smakat förr, som tex papaya och fikon. När Martin har startat lektionen har jag lagt upp frukt på små portionstallrikar och delat ut. Också något som folk uppskattat. Särskilt de som besökt oss från andra orter, de inte är riktigt vana vid att det händer såna grejer. Så man kan ju hoppas att det väljer oss i fortsättningen…

Imorrn öppnar vi i Rönninge. Jag hoppas det kommer 10 pers, men det kan bli noll… eller 50… ingen vet. Vi har skickat ca 100 brev, satt upp reklam och idag hade vi en stor annons i vår lokaltidning, så vad som helst kan hända. Jag hoppas på 25, men är nöjd med allt över 10. Det ska iaf bli himla kul att öppna en ny ort! Alltid lika spännande att se hur lokal fungerar och vilka som kommer.

Bor Du i Rönninge, eller i närheten, så är du välkommen till Rönninge Gymnasium imorrn kl 17.30. Ta chansen vettja!

.

OJ, vilken dag det blev!

OJ, vilken dag det blev!

Jag lever! Men det är knappt… allt som kunde hända igår hände…

Först och främst bråkar jag med en riktigt bonnförkylning som inte vill ge sej. Tycker jag varit tillräckligt sjuk i år, för flera år framöver. Så jag går här halvsänkt, hostar och snorar och tycker livet är allmänt trist. Junior låter ungefär likadant, hoppas läkaren ringer om proverna idag.

Att hålla en massa nytt i skallen tillsammans med en förkylning är inte det lättaste. Igår startade vi alltså ett nytt program på Viktväktarna. Det liknar det gamla, men är mycket mer effektivt och mycket enklare. Det är därför ni ska hoppa på tåget om ni behöver gå ner till.

Dagen började med att Martin åkte iväg på nåt möte ganska tidigt. Killarna gick till skolan, medan jag och Baileys stökade här hemma. Jag skrev matsedel och inköpslista och lagom till Martin kom från tåget gick vi och mötte honom. Sen åkte vi direkt och handlade, ”bara” 1600 spänn senare kom vi hem. Det kostar att bli utsläppt från Ica Maxi kan man väl säga?

Medan Martin fixade lunch försökte jag samla ihop allt vi skulle ha med oss till jobbet. Eftersom det nya porgrammet innebär att man får äta hur mycket frukt man vill, så ville vi bjuda på sånt som folk kanske inte smakat förr. Så det skulle skäras papaya, fikon och lite annat gott. Det här försökte jag förbereda, plus allt annat som vi skulle hålla reda på. Sen däckade jag… medan Martin skar frukten sov jag en liten stund.

Vaknade av att Senior ringer och säger att det brinner! Inte nu igen! Det är ju inte länge sen han ringde om samma sak, men då var det på Öland. Nu var det i en byggnad nära hans jobb och han var förståss orolig att hans arbetsplats skulle gå upp i rök. Så han drog iväg dit för att se hur det stod still och kunde då meddela att röken låg tjock över VÅR arbetsplats. Jippi, jag har astma…

Jaja, bara att packa bilen och dra iväg. Det var inte så farligt, luktade knappt. Det var bara att plocka upp allt och konstatera att vi ändå glömt en grej, men den skulle vi nog klara oss utan. 17.30 öppnade vi och det ramlade in en hel del folk. Alla visste att något nytt väntade, frågan var bara vad…? Martin drog nya programmet och det var bara glada miner. Verkar som det bara varit jag som varit skeptisk… Å jäklar va de handlade! Lite rörigt och många frågor, men jag tar gärna det. Plånboken blev glad 🙂

Det var mycket att plocka ihop efteråt och vi var hemma långt senare än vi brukar. Martin fixade mat och jag pratade med ungarna. Vi kollade lite på tv och sen dog jag i sängen. Så trött! Sov väldigt dåligt och mår inte ett dugg bättre idag, men det ska väl lösa sej. Ikväll är det Tullinges tur att få det nya programmet! Å idag har vi vårt livs första annons i lokaltidningen – hoppas det blir som igår… hoppas… hoppas… hoppas!

.

Allt är nytt!

Allt är nytt!

Är det någon gång du funderat på att gå på Viktväktarna så är det nu du ska göra slag i saken. From med i morrn är det mängder med nyheter och jag kan lova att det aldrig varit så enkelt att följa ett viktminskningsprogram som det är nu. När Martin berättade för mej var jag väldigt skeptisk, men nu har jag sett att det faktiskt fungerar…

Jag kan inte berätta om alla nyheter, eller kan kan jag ju…. men jag får inte. Den som kommer till klass imorrn får veta allt, så länge man sitter kvar på lektionen förståss. Det jag kan säga är att det kommer en massa nya produkter, som kokböcker, godis, pastasåser mm. Programmet kommer att ändras till det bättre en hel del. From imorrn kan man vara mer flexibel och mer äta det man verkligen vill ha.

Det är allt jag kan säga just nu… men det bästa är ju att uppleva saker på egen hand. Så, ta med dej alla du känner som du vill ge chansen till ett lättare liv. Martin och jag öppnar alltid 17.30, på måndag i Tumba, Tisdag i Tullinge och på onsdag har vi preimär i Rönninge. Alla är såååå välkomna!

.

Inte lätt med gymnasievalet…

Inte lätt med gymnasievalet…

Junior ska välja gymnasium och det är inte lätt… Igår var vi på gymnasiemässan, precis som förra året vid den här tiden. Då var vi med Senior och det var mycker enklare. Senior har sina begränsningar och det var en del som vi lätt kunde välja bort. Tyvärr startade inte hans två första val, men det blev ju bra ändå.

Junior har länge sagt att han vill gå sam. med räddningstjänst. Nu hittade han några fler alternativ; pilotutbildningar, andra räddningsutbildningar och program där han kunde simma på skoltid. Från att han varit ganska klar med vad han ville, blev förvirringen total 🙂

Direkt efter mässan var han helt inne på att bo på internat och gå en spännande utbildning inom räddningstjänsten. Då skulle han bo i Sundsvall i tre år, helt ok för mej. Arvidsjaur var också ett alternativ och utbilning som pilot, men den åkte i soporna när vi hade funderat klart på hans astma. Idag drog vi det ett varv till, med tanke på simningen, och då åkte även Sundsvall i soporna – där finns ingen simhall på nära håll. Just nu ligger nog Solna Gymnasium och en elektrikerutbilning på första plats. Då kan han simma på skoltid, plus få en bra utbilning.

Vi får väl se hur tankarna går imorrn… Det här är inte lätt!

.

Ser ni?!

Ser ni?!

Solen skiner från en nästan klarblå himmel. Å här sitter jag fortfarande i morgonrock!!! Bäst att sätta lite fart så man hinner få lite sol på näsan, innan den försvinner. För det gör den ju fortare än man både vill och anar.

Idag är det trädgårdsarbete som gäller. Gammal visset ska klippas bort och köras iväg. Nya ljusslingor ska upp, det är ju första advent nästa helg! Jag kan inte förstå vart min blå ljusslinga är, den är bara putsväck! Så det får bli en vit på baksidan istället. Synd, för den blå är sååå fin.

Men allt fix måste göras snabbt. Vi måste nämligen äta lunch vid 12, absolut senast 12.30 så att vi hinner åka till sopen, sätta upp reklamaffischer i Tullinge och lämna Baileys hos mamma innan eftermiddagspasset på simtävlingarna börjar kl 15.00. Junior åkte redan kl 7 imorse, men får klara sej utan oss på förmiddagen. Nån gång måste vi prioritera hemmet och eftersom solen skulle lysa idag, så fick vi hoppa över simtävlingarna på förmiddagen.

Ikväll börjar nya avsnitt av Robinson, så det blir en sen middag och lite dipp till tv´n. Tidigt sänggående eftersom tävlingarna fortsätter imorrn. Antar att Martin och jag får sitta uppe en stund och lägga in nya grejer på Tradera, en massa böcker måste bort från vardagsrummet så julgranen får plats 🙂

Fullt upp idag också med andra ord!
Men solen skiner – så vad gör det?

.

5 veckor kvar och panka…

5 veckor kvar och panka…

Idag har vi betalat resten av resan, en av de största fakturor jag nånsin sett… Så för tillfället är vi panka, men glada. Vi har ju sparat till detta i nästan 5 år och faktiskt fått ihop pengarna, det sista med hjälp av Tradera. Det är inte så illa att vi får leva på blodpudding, men det blir inga större utsvävningar på ett tag. Dessutom ska vi ju börja spara till nästa resa! Det är lixom det vårt liv går ut på: att se världen!

Om preciiiiis 5 veckor; 25 dec kl 21.15, går flyget till Tanzania. Många timmar senare går vi av på Kilimanjaro Airport och hämtas upp av vår guide. Vi hinner vila ut ett halv dygn och sen börjar safarin. En vecka ute i bushen och en vecka på Zanzibar. Det kan knappast bli bättre 🙂

Nu börjar alltså sparandet till nästa tripp… men det lir inte lika långt eller lika dyrt. Då blir det Egypten, killarna vill ta dykcert. Nyår 2010/2011, nån som ska med?.