Januari är snart slut, hur galet är inte det! Så himla snabbt det gick. Snart är det dax att fylla år igen, vi är mitt inne i ett födelsedagsrace som jag avslutar. Sen är det firande av lite annat också 🙂
Februari på onsdag alltså… jag vet att många av er bor norrut, men för oss andra kan man iaf börja få lite vårvibbar nu. Även om det alltid blir några återfall, så har fåglarna börjat kvittra rejält, den sol som visar sej ibland värmer faktiskt (och producerar el, tjoho!) och i rabatterna börjar det knoppas. Bara en vintermånad kvar enligt almanackan, sen börjar min tid på året igen. OM jag längtar? Liiiite bara!
Medan vi väntar på våren kämpar vi på med bra mat, god sömn och promenader.
Det mesta passar i matlådan och jag vill särskilt rekommendera pajen, alla gratängerna (särskilt tacon, den är snuskigt god) och tandoorikycklingen. Gör dubbelt när ni ändå håller på och frys in!
Jorå, semmeldagen närmar sej så det får bli minisemlor också som lite bonus. Det finns fler semmelrecept HÄR. Alla Hjärtans dag är det också snart, mat som passar en alldeles särskild dag hittar ni HÄR.
Att naturen är fantastiskt och har mycket att bjuda på vet vi ju, men när man hittar det där lilla extra blir man nästan stum. Så var det när vi kom till 7 Coloured Earth, vilket ställe!!!
Sista stoppet efter en väldigt lång och innehållsrik dag, var till det lite mystiska 7 Coloured Earth, en sk geopark. i Chamarel, en kort bit från destilleriet. Som ni kanske förstått vid det här laget finns det väldigt mycket att se och göra i Chamarel. Vi hann bara med en bråkdel. Jag hade sett bilder från parken, men fattade inte riktigt vad det var. Berg och en massa färger, eller vaddå?
Först är det en entré till själva parken, där man kör in med egen bil. Parken är uppdelad i olika områden, alla ingår i entrén förutom just delen med färgerna. Där parkerar man, betalar ytterligare en avgift och går resten av vägen. Men den delen ska jag berätta om strax.
Direkt när man kör in i parken är det ett kaffeplantage direkt till höger. Här växer kaffeplantor på både längden och tvären. Jag har aldrig sett en sån planta i verkligenheten, så här stannade vi såklart och tittade lite. En bit längre fram till höger låg ett särskilt naturreservat, tror jag… men där åkte vi inte in. Istället fortsatte vi framåt några minuter och stannade vid en stor parkering.
Vi gick fram till utsiktsplatsen och såg ett högt vattenfall. Chamarels vattenfall är 100 meter högt och går man uppför trapporna lite till höger, kan man se nästan hela fallet. Efter några, typ massor, med bilder fortsatte vi med bilen en bit till. Det är en väg inne i parken som man följer, det går lixom inte att åka fel. Vi såg några som promenerade här, men det skulle vi inte göra – det är för många galningar som kör bil här och det finns lixom inget utrymme att gå säkert.
Så kom vi fram till ytterligare en parkering och en ny entré. Vi var framme vid själva grejen, den sjufärgade jorden. Efter den nya entrén går man en stig genom ett ganska tätt buskage och sen öppnar sej en otroligt spektakulär scen framför en. Det är svårt att förklara, men tänk er enorma sanddynor – i en massa olika färger mitt ute i ingenting. Och färgerna är alltså helt naturliga. Här kan man verkligen fastna med kameran, vilket vi såklart gjorde. Vi håller på att redigera filmen från platsen, den får ni inte missa!
Men här finns mer en ”bara” sanddynorna, inte så bara – men ändå. Till höger växer exotiska blommor och växter, här finns skyltar med namn på allt så man kan lära sej lite på vägen. Lite snett bakom blommorna finns en inhägnad där det bor 8 jättesköldpaddor. Man får inte gå in till dem, utan titta en bit ifrån, en vakt ser till så att turisterna håller sej utanför inhägnaden. Sköldpaddorna åt och sov mest när vi var där, och såg ut att ha det så bra man kan ha det när man bor i en park.
Till vänster om sandynorna finns en souvenirbutik och ett litet fik. Å på bägge sidorna om sanddynorna finns utsiktsplatser, så man verkligen kan se det magiska. För det är verkligen magiskt! Det är ett måste att åka hit när man är på Mauritius. En höjdpunkt på dagen och hela resan faktiskt.
Vi hann precis se det vi ville, och ta alla bilder vi behövde, innan parken stängde. En lång dag var slut, nu var det ”bara” 2,5 timme kvar i bil för att ta oss tillbaka till hotellet. Solen gick ner och det blev kolmörkt, sådärkul att åka bil i. Trafiken på Mauritius är kanske inte så tät, men rätt hetsig och väldigt många skarpa kurvor helt utan sikt typ… och vår chaufför längtade tydligen hem väldigt mycket. Han körde fort! Så man kan väl säga att vi är rätt glada över att vi kom tillbaka helskinnade.
Det blev en himla bra dag! Vi hann en hel del och är så nöjda med programmet som Turistrådet satte ihop åt oss. Vi fick ihop en massa bra material och redigerar film för glatta livet. Filmerna kommer vartefter på vår Youtubekanal Jikitas på äventyr. Ni som är nyfikna på Mauritius och kanske tom planerar att åka dit får verkligen inte missa dem 🙂
Ni som tycker om naturen, eller gillar att fota, måste faktiskt besöka den här parken, en gång i livet. Blir ni inte lite sugna?
På Mauritius växer det mängder med sockerrör och av dem kan man göra rom. Här finns det flera olika destillerier, vi besökte Rhumerie de Chamarel.
Förmiddagen hade varit rätt intensiv och vi låg efter lite i vårt schema. Men äta måste man, så vi stuvade om i planerna så att vi började med lunch och sen gick runt på destilleriet istället för tvärtom. Ganska smart att ha mat i magen, när man dessutom ska på romprovning 🙂
Entrén var riktigt pampig med välvda stenmurar, fina planteringar och krattat grus. Vi kom in i en vacker trädgård med exotiska växter och små fontäner, strax innan en liten damm gick vi direkt till vänster för att komma till restaurangen där vi skulle äta. Så otroligt harmoniskt ställe.
Många lite finare byggnader här är som en slags lodger, jag hittar inget bra svenskt ord – men en medelstor enplansbyggnad helt i trä med vacker veranda och stora öppna ytor. Ni vet ett sånt där hus som Karen Blixten bodde i, i ”Mitt Afrika”, som nu är ett museum. Typ så… Jag tycker de är sååå fina!
Restaurangen var just en sån byggnad. Fönstren stod vidöppna, bjälkarna syntes i taket och trägolv som det syns att många gått på under åren. Här fick vi en trerätterslunch, tonfisk som start, kyckling- och räkcurry som huvudrätt och grillad ananas till efterrätt. I varje rätt fanns någon komponent med rom, självklart fick vi en rompunch att börja lunchen med. Det ser kanske inte jättegott ut, men det var mer än ok!
Gott och skönt att sitta ner en stund, vi hade ju gått runt en hel del och åkt bil rätt mycket – så det var skönt att sitta ner en stund, äta god mat och få lite bris från fönstret.
Sen var det dax att gå rundtur. Den började i trädgården, där vi fick veta mer om sockerrören, hur de växer och vilka delar som används. Sen var det ett rundvarv där vi gick igenom alla moment i tillverkningen, innan vi slutligen kom ner i en bar där vi fick testa hela nio olika sorter. Av sprit är det väl rom som jag tycker är godast, då jämför jag med whiskey och cognac.
Rom kan lixom smaksättas på en massa roliga sätt, vilket de gjorde på vårt hotell. Man kan ha i precis vad som helst! Jag tycker om vanilj och vaniljrom är såklart vanligt på Mauritius eftersom man odlar vanilj på ön. Men vad sägs om litchirom? Eller apelsinrom? Lite kul faktiskt.
Efter provningen gick vi in i butiken, men här var det alldeles för dyrt att handla. Helt galna priser faktiskt! På väg hem från Port Louis var vi inne i ett lokalt supermarket och handlade mycket, mycket billigare – och när vi sedan kom till flygplatsen såg vi rommerna som vi testat till ett betydligt bättre pris. Så åk gärna till Chamarel och ta en tur där, men handla grejerna på flygplatsen.
Detta var ett roligt besök och något av det som vi verkligen önskat att få göra. Så vi var väldigt nöjda över att det blev av.
Provat vin och whiskey har jag gjort många gånger, att testa te är däremot helt nytt. Men nu har jag gjort det också, uppe på en höjd med fantastisk utsikt över teplantagen på södra Mauritius.
På södra delen av Mauritius finns en massa spännande grejer, bla ett av landets äldsta tefabriker: le bois Cheri tea factory. Här har man producerat te sedan 1892, numera både svart, vit, smaksatt och olika ayurvedavarianter. I fabriken får man se hela produktionen från planta till tepåse och en bit bort finns en slags taverna där man kan provsmaka och handla teer.
Vårt besök började i fabriken där vi blev visade runt av en otroligt duktig guide. Otroligt pedagogiskt fick vi se varje moment av processen ända fram till färdig produkt. Miljön i fabriken är inte den bästa, det är hög ljudnivå och små partiklar av te i luften – så man blir rätt trött på flera sätt efter bara en liten stund. Men det är otroligt intressant att se allt och de som arbetar där är glada och ställer stolta upp på bild.
Efter besöket i fabriken åkte vi upp på en höjd, där vi skulle på teprovning. Vi tyckte det var lite larvigt att vi skulle åka bil dit, hur stort kunde området vara lixom…? Efter typ 10 minuter rakt uppåt förstod vi, området är gigantiskt och väldigt mycket upp och ner. På vägen passerade vi otroligt häftig natur, med tätt buskage och träd med nästan roströda stammar och enorma trädkronor. Här hade vi kunnat gå runt och fotat hur länge som helst, men det hann vi inte så vi fick bara några bilder från bilen.
Väl framme möttes vi av en slags taverna, helt i trä. Utsikten var helt magisk, vi såg hur långt som helst – tebuskar precis överallt och så långt ögat kunde nå. Längs vägen såg vi även arbetare gå till jobbet och hur de skördade. Jag hade gärna varit med i den processen också. Tänk så fina bilder det kunde ha blivit.
Här stod mängder med små bord, alla med massor med olika teer. Vi fick in en kanna tevatten och socker och startade vår provning. Vi tog ett te i taget, först utan socker – sedan med. Nästan alla teer blir faktiskt godare med socker tycker jag. 14 teer senare var vi färdiga och konstaterade snabbt att de där ayurvedavarianterna inte alls var i vår smak, däremot de svarta och smaksatta var jättegoda.
På Mauritius är vaniljte det vanligaste, eftersom det även finns vaniljodlingar här. Men det blev faktiskt inte vår favorit, det blev däremot en med karamell och en med koks och vanilj som vi också köpte hem. Det blir vårt husbilste i fortsättningen 🙂
Martin dricker alltid te till frukost, men bäljar sedan i sej kaffe under dagen. Jag dricker bara te och gör det flera gånger om dagen. Är du te- eller kaffemänniska?
För några år sedan var vi på ett event i Stockholm, där Mauritius stod som arrangörer. Vi blev inbjudna att besöka landet, men då kom pandemin och ställde in allt. Nu var vi ju där, skulle vi kunna göra något tillsammans med Mauritius Turistråd när vi ändå var där?
På det där eventet fick vi flera bra kontakter, dem försökte jag såklart få kontakt med inför resan. Utan att lyckas. Under pandemin har många fått sluta sina tjänster och bytt jobb, så alla mail kom i retur. Och från den officiella mailadressen på Turistrådet var det knäpptyst. Ett turistråd ska svara på mail, så är det bara. De får pengar från sina länder för att hjälpa media att promota sitt land, det är deras uppgift.
Trots mina idoga försök under hela hösten, hade vi ändå inte lyckats få någon kontakt när vi kom till Mauritius. MEN! Vår suveräna hotellchef Dan hjälpte oss. När han fattade vilka vi var och att vi ville visa upp Mauritius både i artiklar och filmer, blev han otroligt irriterad men taggad. Så han ringde direkt upp en av sin kontakter, fick tag på rätt namn på turistrådet, ringde upp och skällde lite lätt på denne och lät sedan mej prata. Äntligen hade vi kontakt och skulle få hjälp att planera en dag med aktiviteter för att få material till både artiklar och filmer.
Några dagar innan vi åkte hem var det dax. Vi blev hämtade vid hotellet 8.30 och sedan var det full fart drygt 12 timmar framåt. Å då menar jag verkligen full fart, det var mycket som skulle hinnas med. Vi började med att besöka templen Grand Bassin i Ganga Talao. Vi hade inte gjort någon research innan, utan åkte bara med. När vi passerade en stooor parkeringsplats och en enorm gångbana, började vi undra vart vi var på väg.
Snart stod vi framför två gigantiska statyer och strax efter det kom vi till ett tempel vid Mauritius heliga sjö. Man säger att sjön är sammankopplad med Ganges och fyller samma funktion. Den 17 februari vallfärdar hinduerna hit, ungefär 1 miljon besöker platsen under några dagar – 700 000 av dem är från Mauritius. Det är hälften av landets befolkning! Det var alltså därför det var så stora parkeringar, allt har sin förklaring.
Vi gick in i templet och blev faktiskt välsignade med röda symboler i pannan. För hälsa och lycka, det kan vi nog behöva. Utanför såg vi flera olika familjer tända ljus och arrangera små gåvor till gudarna, som de ställde i den enormt fiskrika sjön. Det var så många fiskar och de var så nära att man kunde klappa dem. Här fanns också en apa, som orädd gick runt och inte brydde sej ett skvatt om oss besökare.
Utanför templet precis i kanten av sjön var det mängder med statyer av de olika gudarna. Hinduismen har ju en himla massa gudar, de flesta känner till Vishnu och Shiva och de finns såklart här. Alla pyntade med blommor och gåvor.
Tyvärr var inte vädret det bästa från början, men det lättade lite vart efter. Efter massor med bilder var det dax att åka vidare. Jag fortsätter dagen i nästa inlägg, annars blir detta jättelångt 🙂
Årets stora ”födelsedagsrejs” är här! Vi klarade av Martins 50-årsdag på Mauritius för någon vecka sedan, nu är det min brors, mammas och yngste sonens tur. Å snart kommer jag 🙂
Vi är rätt dåliga på det där med födelsedagar, så det blir förmodligen bara något enkelt. Men eftersom vi även firar 15 år som par, tänkte vi nog dra iväg med husbilen om vädret tillåter. Första turen i år! Så håll tummarna för att det iaf inte ska snöa, då drar vi 🙂
Jag älskar semlor, förr bakade alltid svärfar en semmelkaka till mej när jag fyllde år, det kanske vi gör till någon av födelsedagarna. Då är ju pluset vågen ett faktum – men då är det så!
Det är inte hur jag lever under någon vecka då och då som betyder något, utan hur jag lever resten av året. Å ni som är hänger lite med mej här och på sociala medier, vet ju hur jag lever och att pluset snart är borta 🙂
Detta är en riktigt god vecka! Moussakafrestelsen är en favorit hos många av er har jag förstått. Allt utom de stora räkorna funkar kanon i matlådan dagen efter och i frysen. Perfekt att ta fram när man inte orkar tänka eller har dåligt med tid. Fler tips på bra matlådemat finns HÄR.
Många år förkylda nu, så jag tänkte att ni kanske skulle få en liten energiboost också. Jag tar en hutt ingefärsdryck varje dag, året runt, och har knappt varit sjuk sedan jag började med det. Kan vara värt att testa för er som vill hålla er friska.
Ha en fin vecka och ta hand om er – Ni är den viktigaste personen i ert liv faktiskt 🙂
Anledningen till att vi åkte iväg på långresa var inte bara semester, utan att Martin skulle fylla 50. Min 50-årsdag firades på Dominikanska Republiken, inte mer än rättvist att han också skulle få ett exotiskt resmål.
Jag fyllde 50 i januari 2020, strax innan världen vändes upp å ner alltså. Vi hann precis hem innan pandemin stängde allt och det är den sista privata resan sedan dess. Visst har vi rest, men det har varit jobb – så vi längtade verkligen efter sol, rejäl värme och lediga (nåja, hyfsat lediga) dagar.
Martins önskan var egentligen en Västindienkryssning, men det verkade vara så trassligt med visum när vi skulle boka, det var nåt strul just då, så vi funderade vidare. Vi tittade på Maldiverna, andra kryssningar, Dubai, Seychellerna och en massa annat – men så fick jag se Mauritius och kollade lite närmare på det. Å det slutade alltså med en bokning dit.
1/1 bar det av och 10/1 fyllde han år. Resan var ju en present i sej, men faktum är att vi inte köper presenter till varandra längre, iaf inte just på födelsedagen eller julafton. Vi köper presenter, men inte någon bestämd dag utan om vi hittar något särskilt bara sådär 🙂
Så när födelsedagsbarnet vaknade fick han alltså ingenting mer än en puss. Men jag hade packade ner ett bubbel och lyckats packa upp det utan att han såg. Ibland lyckas jag! När vi kom ner till frukosten hade hotellchefen plockat blommor som han ställde på vårt bord och städaren hade pyntade vår säng med handdukskonst och blomblad.
Dagen tillbringades mest på en solsäng och sedan med bubblet på balkongen. En helt ok födelsedag tycker vi, andra tycker nog att det är jättetråkigt att inte fira stort. Sol och varandras sällskap är lixom det enda vi behöver. Martin var nöjd och det är ju det viktigaste 🙂
Hur brukar ni fira era jämna födelsedagar och hur önskar ni fira dem? Det behöver ju inte vara samma sak faktiskt…
Mitten av januari är redan här och vi börjar väl att komma in i 2023 nu? Nog är väl ändå 2023 lite bättre än både 2020, 2021 och 2022? För oss är det iaf så 🙂
Vi har haft några härliga veckor i solen. För oss är det aldrig helt och hållet semester, men även om vi jobbat lite så har vi ändå både vilat och motionerat. Det har varit otroligt skönt att byta miljö, få rejäl värme på kroppen och sol på näsan. Vi har tagit våra två dagliga promenader varje dag och det fortsätter vi med även hemma såklart. Vi går ”till och från jobbet” varje dag, vilket betyder att vi går ett varv runt området där vi befinner oss. Typ 30 minuter.
En halvtimme morgon och kväll, låter kanske inte så mycket men är betydligt mer än den som inte går något alls. Å det är så vi tänker: minsta lilla är bättre än inget. Man måste inte springa ett maraton varje dag för att det ska räknas 🙂
Å maten sköter vi, som vi gjort senaste åren. Här är veckans matsedel:
Vaddå semlor, får man äta det som Viktväktare? Kanske ni tänker. Å visst får man det! Man får äta allt – men inte alltid. Det är ju inte vad jag äter någon enstaka gång som ställer till vikten, utan hur jag lever i min vardag 🙂
Ni måste prova morotssåsen och tacokycklinggrytan, de är mina nya favoriter. Purjo- och lövbiffsgrytan ligger på topplistan hos våra läsare, så testa den med. Och räkröran är kanon när ni ska på picknick i sommar. Testa allt!
Hoppas ni får en alldeles fantastisk vecka, det ska jag ha! Häng med på instagram @marlenerinda vettja!
När vi letar hotell är vi inte ute efter något häftigt, utan efter något trivsamt. Det viktigaste för oss är att stranden är fin och ligger direkt vid hotellet och att vi har havsutsikt. Den här gången föll valet på Silver Beach Hotel.
Även om vi reser mycket så är vi faktiskt inte särskilt petiga när det gäller hotell. Då är stranden mycket viktigare, eftersom det är där mycket av vår tid spenderas. Å nog för att vi ofta väljer all inklusive, men det är inte för att få ett dignande buffébord och fri alkohol, inte alls! Det handlar mest om att jag inte behöver en massa tjusig restaurangmat varenda dag, utan gärna har ett hyfsat salladsbord och detta som grund till resten av måltiden.
Halva tallriken med sallad och sedan pasta, eller vad som serveras den dagen, på resten av tallriken. Här är salladsbordet bättre än det brukar vara och sedan finns ytterligare 2-3 rätter att välja på. Åsså en cola zero eller liknande, så är jag nöjd. Det handlar heller inte om att frossa. Jag äter en portion, thats it! Låter det tråkigt? För mej handlar det om hälsa och att jag äntligen har tid att ta hand om min kropp. Med bra mat, sömn, motion och skratt. Å det får jag här!
Silver Beach Hotel ligger på östkusten av Mauritius, ca 5 mil från flygplatsen. Hotellet är inte så stort, men trivsamt med fin trädgård och härlig strand. Är man fler än två personer får man bo i låghusen i trädgården medan paren bor i lägenheterna i huvudbyggnaden. Där bor vi i ett rum på fjärde våningen med Sea View och fin balkong där vi gärna sitter och jobbar. Här finns ingen hiss, så det är 96 trappsteg upp och ner varje gång vi ska till stranden eller ska äta. Perfekt! Där fick vi in motionen utan att ens tänka på det 🙂
På grund av alla nivåskillnader är det inte särskilt många barn här, typ inga… det finns inte heller någon barnpool. Vi tycker detta är en fördel, vi är lixom färdiga med barnskrik och spring runt poolen – här är en medelålder på kanske 60 och det är lugnt och skönt. Mest par, men även några ensamresande och familjer med större barn.
Här är film från hotellet och stranden
Stranden är inte så lång, men fin. Här är kritvit sand och turkosblått vatten. Går man åt höger kommer man till en udde där vi ibland ser att folk campar och sätter upp tält. Passerar men den udden kommer man till nästa by. Går man åt vänster kommer man till en annan udde, där folk brukar stå och fiska. Här finns en liten lagun, där det är helt stilla även om det blåser ordentligt. Vi är ännu inte uppe i två promenader varje dag, men minst en blir det iaf. Nu börjar vi få upp kondisen igen och det känns jätteskönt.
På stranden utanför hotellet och i trädgården finns solsängar. Alla stränder är offentliga, men det finns inte solstolar överallt såklart. Men det innebär att man kan promenarea överallt och ta ett spontant bad. Jag som inte brukar bada har faktiskt gjort det här. Jag tycker alltid att det är för kallt, men här är det drygt 25 grader och då kan även jag ta ett dopp – även om det händer högst sällan. När det är 30 grader i skuggan kan även jag behöva lite svalka nån gång om dagen, eller iaf varannan dag…
Vi trivs jättebra här. Det är lixom lite lagom av allt. Inget fancypanzy, bara mysigt. Allt man behöver är ju egentligen bara ett trivsamt rum, en fin strand, fint väder och en jäkligt skön solsäng. Åsså wifi så man kan jobba 🙂
Nu är alla helger och röda dagar över för den här gången. Livet ska återgå till det normala och allt är som det brukar. Typ…
Jag brukar säga att man äter sej ner i vikt och tränar för hälsans skull. Forskning visar, och det kan jag skriva under på, att kosten står för 80% av viktminskningen och träningen för resterande 20%. Självklart är en kombination det ideala för kroppen, men ibland får man helt enkelt ta en sak i taget.
Som ni vet kanske så har jag följt Viktväktarnas kostprogram i drygt 20 år nu och det funkar jättebra för mej. Jag gick ner i vikt, höll målvikt i 6 år, blev sjuk och gick upp allt, fick hjälp och gick ner igen. Jag höll min vikt i 9 år, blev sjuk i våras och gick upp lite, men kämpar på igen för att komma tillbaka till målvikt. Jag vet att man kan gå ner i vikt hälsosamt och sedan hålla vikten i längden och självklart vill jag att även ni ska komma dit.
Nästa stora ”mat- och godishelg” är till påsk och dit är det ungefär 12 veckor. På den tiden kan man åstadkomma massor när det gäller hälsan. Så kör igång direkt – det blir inte lättare för att man väntar 🙂
Alla rätter den här veckan passar i matlådan dagen efter eller i frysen, så passa på att laga lite extra. Ni måste testa laxen och butterchicken, såååå gott! Asså, snuskigt gott! Missa inte!
Mitt tips till dej som vill bli mer hälsosam är att ta ett steg i taget. Börja med kosten och gör val som är bra för din kropp, redan där har du kommit en bra bit på väg. Byt ut sämre vanor mot bättre och tänk att detta är för resten av livet – inte en kur. Små steg mot ett friskare liv helt enkelt. För att du är värd det 🙂
Tänk vad dagarna kan gå fort utan att man gör något vettigt alls. Nu har vi varit här på Mauritius i snart en vecka och knappt sett något mer än stranden utanför… inte likt oss alls!
Vi har varit så galet trötta. Så sedan vi kom hit har vi i stort sett bara sovit, ätit och tagit promenader. Å det har varit så skönt! Någon timmas jobb per dag har det också blivit, men inte mer än absolut nödvändigt.
Nu börjar vi vakna till liv och funderar lite på vad vi ska hitta på. Häromdagen gick vi faktiskt till ”hålan” här brevid. Det var kanske ett par kilometer, men med smala vägar, vänstertrafik och utan trottoarer kändes det mycket längre. Där fanns inte särskilt mycket att se, så vi köpte bara en flaska vatten och gick tillbaka – men via stranden så mycket vi kunde.
När vi är på resa försöker vi se så mycket vi kan av platsen eller landet vi besöker. När vi åker på en sån här långresa och får bestämma helt själva, har vi oftast all inclusive och bor på ett och samma ställe hela tiden. För att det är enklast helt enkelt. Det innebär inte att vi stannar på hotellet och inte gör något, tvärtom!
Frukost
Det innebär däremot att vi sparar massor med tid på att slippa leta restauranger varje dag, något jag tycker är såååå tråkigt! Just nu lever vi ändå bara på typ sallad och annan mager mat, eftersom vi vill komma i form igen. Vi brukar göra så på semestern eftersom det är då vi har tid att tänka till och ta hand om oss och vår hälsa.
Men vi går och går och har iaf utforskat vårt närområde, det gick rätt fort – här finns ingenting! Så nu finns funderingar på vad vi vill se, återstående dagar. På min lista finns ett spännande vattenfall, en nationalpark där det bla finns jättesköldpaddor, ett te- och ett vaniljplantage, kolla in minst ett romdestilleri och så huvudstaden såklart.
Totta gärna på filmen om när vi åkte hit
Idag är vi i huvudstaden Port Louis. Vi tänkte ta lokalbussen, men det skulle ta typ 3 timmar… istället för en timme med taxi. Tyvärr typ 3 gånger så dyrt, men men… det är för krångligt att ta sej runt själv och vi vill inte hyra bil.
Mellan utflykterna fortsätter vi att ta det lugnt, det var väldigt länge sen och är så otroligt skönt! Kolla in instagram @marlenerinda och ni vill se härliga bilder från Mauritius och vår youtube, där börjar det också komma filmer härifrån nu 🙂
Välkomna till Mauritius, sol och 30 graders värme. Som vi har längtat, äntligen är vi här. Det är riktigt hett och vi älskar det!
I söndags började alltså den låååånga resan till den lilla ön i Indiska Oceanen. Nyårsafton passerade ganska odramatiskt förbi, vi åt god mat tillsammans med svärfar och packade. Vi hade inte tänk att vara vakna vid tolvslaget, men nu blev det så ändå. Jag såg de galna mängderna av fyrverkerier i nattlinne.
Martin hämtade sin pappa vid 9 och när han var inflyttad och klar blev vi hämtade av mina föräldrar. Strax innan 12 var vi på Arlanda och en timma senare var vi incheckade och klara, färdiga för avfärd och första etappen på resan. Det är jäkligt långt till Mauritius, lååångt ner i Indiska Oceanen – utanför Madagaskar.
Guldpalm i Dubai
Första stoppet var i Dubai efter 6,5 timme på en proppfullt flygplan. Där bytte vi, till ett halvfullt plan och flög 6 timmar till. Nu var det mitt i natten och tack vare få passagerare kunde jag ligga över två säten och sova hyfsat nästan hela resan.
Klockan 9 landade vi på ett soligt Mauritius och blev upphämtade av taxichauffören Kevin som vi hittade i en facebookgrupp och chattat med innan resan. Han körde oss direkt till en bensinmack där vi kunde fixa simkort til telefonerna, då allt annat var stängt pga helgdag. Här har man tre röda dagar efter nyår, det brukar vara två – men i år fick man en till och Kevin hade ingen aning om varför 😛
Sen körde han oss via kustvägen till vårt hotell, Silver Beach, på östra sidan. Klarblått vatten och båtar vart man än tittade. Mauritius är ungefär lika stort som Gotland, flygplatsen ligger i mitten av södra kusten och vårt hotell ungefär 5 mil därifrån. Det tog ungefär en timme att åka dit.
Väl framme fick vi sätta oss ner, dricka en drink och vänta, medan receptionisten checkade in oss. Sedan satte han sej ner med oss och berättade om rummet, hotellet och allt annat som kan vara bra att veta. Vi är här mest på semester, även om det blir lite jobb varje dag också. Det är därför vi behöver simkort till telefonerna, för att kunna ringa folk och för att kunna jobba med stadig uppkoppling. Nu skulle det snart visa sej att hotellets wifi funkar jättebra, men vi är ju inte på hotellet hela tiden.
Silver Beach Hotel
Efter incheckningen fick vi hjälp med väskorna och visades till vårt rum. Silver Beach har fyra våningar i huvudbyggnaden, vi fick ett rum högst upp på en gavel med utsikt över stranden. Här kommer vi att trivas bra!
Nytt år och många av er har kör igång med ”den stora hälsoresan” imorgon. Ett litet ord på vägen bara; kör inte ”all in”, för istället in en förändring i taget och gör en hälsosam resa som håller i längden.
Här finns några av mina bästa tips för en hälsosam, hållbar och smart viktresa, kolla in dem. HÄR finns en kickstart-meny. Jag försöker även ge tips, pepp och råd på instagram @marlenerinda. Häng med där om ni vill 🙂
Vi gör inga större förändringar utan kör på som vi gjort de senaste 20 åren. Det funkar bra och är vårt sätt att leva. Bra mat hela veckan (alltid färdiga matlådor i frysen) och godis på helgen, det måste jag ha annars tröttnar jag. Utan mitt godis blir det inte hållbart, förbud triggar mej.
Så vi fortsätter på den inslagna vägen. Veckans mat fokuserar på lättlagat och det mesta är även snabblagat och en del funkar i matlådan till lunch dagen efter eller i frysen. Vi gillar när det är enkelt!
Här är veckans matsedel:
(med Points för er som följer Viktväktarnas kostprogram)
Ni som precis hittat hit ska vara extra välkomna, ni kanske undrar över siffrorna som står efter rätterna? Det är sk Points som vi viktväktare räknar. Här hemma har vi följt VV i drygt 20 år och det funkar för oss, självklart kan alla äta maten i matsedlarna oavsett om man vill gå ner i vikt eller ej. Det är god mat helt enkelt!
Det finns inget som heter ViktVäktar-mat, vi lagar mat som funkar för alla – skillnaden är bara att vi har räknat ut hur många points den ”kostar”.
Gör en riktigt fin vecka, ja – gör! Det mesta är upp till oss själva hur veckan blir, faktiskt
Årets sista dag. Dax att summera och fundera på vad som egentligen hänt under året. Nog för att vi rest mycket, det har jag redan berättat om – men vi har även haft ett nära dödsfall och ett gäng operationer. Många jobbiga grejer, men lite kul har också hänt, såklart.
Året började med en rivstart redan på nyårsnatten. Vi flyttade hemmakontoret till Kanarieöarna och fick sol på nosen. Här firade vi Martins födelsedag, innan vi åkte hem och fira min. I januari fick vi även 3:e dosen vaccin.
I mitten av februari dog Martins mamma, min svärmor. Direkt bestämde svärfar att han ville byta lägenhet, så vi började städa och rensa ur grejer omedelbums medan han ställde sej i byteskö. Nu började världen öppna upp på riktigt och vi var ute på event igen, nästan som innan covid. Vi firade 14 år tillsammans och jag fixade äntligen nya glasögon. Kriget i Ukraina startade.
Jag tog tag i min hälsa, bytte vårdcentral och husläkare och sprang på mängder med läkarbesök under mars. Den nya läkaren lyssnade och tog mej verkligen på allvar. Han konstaterade snabbt att jag led av allvarlig stress pga yttre omständigheter som jag inte kunde göra så mycket åt. Men stressen hade alltså gjort mej sjuk, igen… Å mitt i allt detta begravdes svärmor. I mars åkte vi även med på Viking Glorys premiärtur och var på mässan Husbil och Camping i Kista. Några galor blev det också, bla premiär av nya Batman-filmen och Ljudboksgalan.
April började med att vi besökte Gastronord (matmässa), innan vi drog iväg på vår månadslånga Skånetripp. Där träffade vi Karl Fredrik på hans fina Eklaholm, såg Oliver Skifs fascinerande utställning, hade en galen husbilsträff och var på teaterpremiär i Malmö. En otroligt rolig månad!
Maj var rätt lugn, jag hade ju insett att jag var tvungen att ta hand om mej och bokade av en massa event och möten. Jag sprang däremot på ett gäng läkarbesök, bla hudmottagningen och tandläkaren. Jag fick också testa fillers och fick bort lite av surmunnen. I slutet av månaden flyttade vi hemmakontoret till Gamleby och överraskade på en husbilsträff.
I juni blev allt klart för svärfars flytt. Vi packade och städade dygnet runt känns det som, innan vi till slut kunde flytta. Hela familjen involverades, så allt gick väldigt smidigt. Men det är ett meck att byta lägenhet med någon, det är mycket enklare att bara flytta. Dagen efter flytten drog vi iväg för att testa Viking Glory under ett dygn, då vi var helt slut! Jag stod på en loppis och blev av med hyfsat mycket grejer och sen drog vi iväg på midsommarfirande. Vi flyttade hemmakontoret igen, den här gången till Småland. Midsommar firades på Kattugglans ställplats med våra husbilskompisar. Direkt efter drog vi en snabbis till Öland för att kolla in en ny ställplats och sen tillbaka till Kalmar för sommarens första utomhusteater. Äntligen blev vår gamla bil såld och vi tog över svärfars.
Teaterbesöken fortsatte i början på juli, med Tjolöholm och Vallarna. Efter ett snabbt besök på Ullared åkte vi hem och var faktiskt hemma i flera dagar. Jag hann bla att operera bort en prick, innan vi drog iväg på den stora Norrlandstrippen. Det var i början på den som vi äntligen nådde 1000 prenumeranter på Youtube, kan kallas oss youtubepartners och får äntligen betalt när folk ser våra filmer. Den sjätte bröllopsdagen firades i Jämtland, med bubbel och utsikt över Storsjön.
I augusti fortsatte vår norrlandstripp, nådde Nordkapp och kom äntligen fram till våra kompisar i Finland. Så otroligt roligt att ses igen, det blir alldeles för sällan. 36 dagar var vi borta innan hemmakontoret flyttade hem igen. Nu var det äntligen dax för Formex igen, som haft uppehåll flera år pga covid. Åsså lite nya läkarbesök… Vi fick bla 4 dosen.
September började med Kristallengalan och stor fest, sen flyttade hemmakontoret till Jönköping och Elmia. Nu skulle mässan Husvagn & Husbil äga rum och det var sååå kul. Vi stod på området hela veckan och träffade massor med härliga människor och deras pälsbollar. I mitten av månaden fick vi våra solpaneler installerade och var glada som barn på julafton. Vinterns elräkningar var räddade…trodde vi… Jag började ta hand om mej ordentligt, med regelbunden massage och tackade ja till sånt som ger energi. Bland annat blev det en resa till Italien, hösten första resa! Å även höstens första premiär, vi såg fantastiska Tootsie på Oscarsteatern.
Oktober började med att en ny prick opererades bort. Sen var stod kuligheterna på rad; Lennie Norman på Intiman, Björn Skifs på Börsen, Oktoberfest på Café Opera, Danny på Cirkus och Bodyguard på Chinateatern. Elektrikern var här och kopplade solpanelerna, nu behövdes bara en besiktning från Vattenfall – sen skulle allt vara igång. Enkelt, trodde vi… Jag fotade Lili & Susis ALS-gala och vi var med när Suzanne Axell släppte sin nya bok. Och jag träffade en psykolog som sa att jag gör allt precis rätt. Nog för att jag är sönderstressad, men jag kan inte hantera mitt liv på ett annat sätt än det jag gör. Att gå på roligheter och åka iväg med Peppe är min medicin.
1 november träffade jag min ögonläkare som sa att jag måste operera ögonlocken. Sen drog resorna igång rejält! Först åkte vi till Spanien och direkt när vi kom hem var det resemässa x 2 och Smaka på Sthlm/Allt för hälsan. Sen drog vi till Tallinn, kollade i gamla stan och testade Siljas julbord på hemvägen. När vi kom hem var det snöstorm, så då packade vi om och åkte till Cypern. Efter det testade vi julbord på både Viking Cinderella och Viking Glory.
Vi fick vara med om Tareq Taylors stora scendebut på Börsen i början på december. En otroligt rolig kväll! Nu började förberedelserna för ögonoperationen, jag tog en härlig massage, med ansiktsbehandling och färgning av ögonfransar. Och vi fick säsongsinfluensavaccinet. Sen var det dax att lägga sej under kniven, nu skulle ögonlocken bli mindre och sikten bättre. Operationen var ganska enkel, men läkningen har varit rätt seg. Vi testade vintercamping och insåg att det funkar hur bra som helst, så det kommer det att bli mer av efter nyår. Strax innan jul åkte vi iväg till Friiberghs Herrgård och firade en tidig jul tillsammans med 11 andra personer. Vår egen jul blev sedan väldigt liten och lugn.
Självklart har kriget i Ukraina och det försämrade ekonomiska läget i Sverige legat som en våt filt över året. Och man kan väl säga att för mej personligen så startade 2022 med rätt stor negativ stress och slutade med en himla massa resor. Det har hänt mycket under året, både bra och dåligt.
Det känns ändå som att 2022 blev betydligt bättre än både 2020 och 2021, trots svärmors död. Det finns ju mycket som jag inte berättar om, faktorerna som gör att jag mår som jag mår, och det har också blivit liiiite bättre. Jag kände mej förr som en marionett med sju olika trådar som drog åt olika håll, nu är det väl bara tre av dem kvar.
Så jag hoppas att 2023 kan fortsätta i samma spår, att det blir lite bättre vartefter. Nu måste jag fortsätta prioritera min hälsa och särskilt vikt och träning igen. Jag har stor risk för cancer och övervikt är avgörande i det fallet, så nu är det sikte på normalvikt igen och formen jag hade 2021. Stress är förödande just för vikten, så året börjar ju ändå bra med sol och värme. Så får vi hoppas att vi får solpanelerna besiktade och kan trycka på knappen innan 2023 är slut…
Med detta önskar jag er ett bra slut på 2022 och ett fantastiskt 2023.
Medan 2020 och 2021 var rätt fattigt på resor, så har 2022 var desto rikare. Vi summerade året och konstaterade att vi haft 33 hotellnätter och 95 nätter i husbilen. Vi har alltså varit på resande fot en tredjedel av året.
Det började med att vi drog till Kanarieöarna redan på nyårsnatten. Ett desperat sätt att efter en väldigt mörk och jobbig höst få lite värme och sol på näsan. Vi tog en sistaminuten till ett vrakpris och hade två supersköna veckor. Vi flyttade bara hemmakontoret, så det var jobb som vanligt.
Sen var vi hemma massor med veckor. Svärmor dog, det skulle planeras begravning och svärfar ville flytta och behövde hjälp med planering och packning för det. Men i april drog vi iväg igen, då med husbil.
Vi hade ju träffat husbilskompisarna Ludde och Annelie på Kanarieöarna och planerat husbilsträff. Den skulle äga rum i Blekinge, när vi ändå var på väg till Skåne. Vi trodde det skulle bli 5-10 bilar, men det blev 70 och 20 stod på kö. Helt galet och så otroligt roligt! Nu planerar vi en ny träff 🙂
Efter träffen spenderade vi en månad i Skåne. Vi åkte runt med husbilen, stod och jobbade och såg en massa roliga och intressanta saker och träffade massor med trevliga människor. Målet var Malmö Opera där vår sons kompis Johan skulle vara med i Såsom i Himmelen och vi skulle bevaka premiären. Det var helt suveränt. Johan var så bra att han kommer att spela i en ny roll, på Cirkus efter nyår.
Vi besökte bland annat Smyghuk under Skånetrippen och bestämde på stående fot att vi skulle åka till Treriksröset. Har vi varit på ena udden, måste vi ju åka även till den andra. Där började planeringen för sommarens Norrlandstripp.
Kattugglans ställplats
Men innan sommarens stora resa tog vi ett dygn på nya Viking Glory som vi faktiskt även åkte premiärturen med när hon precis kom till Sverige i mars. Sedan blev det några kortare utflykter med husbilen och en längre över midsommar, då vi kollade in sommarens utomhusteatrar på olika platser i södra Sverige. Midsommar firades med våra husbilkompisar på en jättemysig ställplats i Ljungby.
Mitt i Juli packade vi in oss och drog norröver, med start hos en annan husbilskompis i Gävle. Vi besökte mängder med roliga och intressanta platser. EN del av vägen gick i Norge, där tränade jag med renar! Vi kollade in Ishotellet i Jukkasjärvi och sov med Lapporten som utsikt. Och vi tog oss till Treriksröset såklart! Å när vi stod där tänkte vi… det är ju inte så långt till Nordkap… åsså åkte vi dit också!
Vi såg på vädret att det skulle bli perfekt för bilder på Nordkap under ungefär 1,5 dygn. Så vi sträckkörde dit och fick verkligen perfekt väder. Så häftigt när det ligger folk i solstolar och myser kl 1 på natten i nästan dagsljus. Där får man stå ett dygn gratis med husbil, så det gjorde vi och tog väl minst en miljon bilder.
Målet med hela den här resan var egentligen att hälsa på min kompis i Finland. Så efter Nordkap, körde vi mot Finland. Vi passade på att besöka Rovaniemi på vägen och blev otroligt besvikna över kvalitén på deras Tomte. Ska man lura barn, så kan man ju iaf göra det snyggt. Inte ha två tomtar med lösskägg som tar emot barnen samtidigt på nästan samma plats.
Vi stannade hos kompisens familj i Karleby ett par dagar, innan vi åkte mot Sverige igen och tillbaka längst kusten mot Stockholm och Tumba. På vägen kollade vi in Höga Kusten, Gitarrmuseet i Umeå och en massa annat. Vi lyckades även tillbringa några mysiga dagar med andra husbilskompisar på en fiskekamp och med ett par nyfunna kompisar på en camping i Sundsvall.
Efter 36 dagar kom vi hem och ville bara ut igen! Så efter ett par veckor drog vi till Elmia på vår första Husbilsmässa. Nu blev det verkligen att träffa både nya och gamla bekanta, oj så många gånger vi sa hej och hejdå under de här dagarna. Vi kommer absolut tillbaka nästa år.
Under hösten blev det några småturer med husbilen, bla för att hämta vinterdäck som vi hittat begagnade och för att testa vintercamping med de nya däcken. Men nu blev det även resor med flyg och några med båt.
Jag åkte på jobbresa till Italien, medan Martin gjorde detsamma till Spanien. Några veckor senare åkte vi bägge två till Costa Brava i Spanien med ett gäng reseagenter som vi fick följa med. Så skönt med sol igen och vi gjorde så otroligt många roliga grejer där, även om schemat var rätt galet. Som vanligt.
Sen var det dax att börja testa årets julbord och det började med några dagar i Tallinn för att kolla in det. På hemvägen njöt vi av årets första skinkmacka ombord på Silja Symphony. Den första skinkmackan är alltid godast. Innan nästa julbordstest blev det jobb på Cypern och det var väldigt skönt eftersom det var snöstorm hemma. Fem dagar i solen var inte dumt alls, så himla skönt väder där på vintern. Det ska vi verkligen komma ihåg den dag vi åker bort över vinterhalvåret. Man kan faktiskt åka husbil dit, även om det är lite krångligt med båt från Grekland 🙂
Dagen efter vi kom hem från Cypern klev vi på Viking Cinderella för att testa julbordet där och nästa dag bytte vi till Viking Glory för att testa julbordet där. Det var lixom enklast eftersom vi redan var i början av december och texterna ska ut fort när det gäller julbord.
Höjdpunkterna då?
Husbilsträffen såklart och den har jag ju redan nämnt. Besöket på Eklaholm hos Karl Fredrik och Petter var också supermysigt och att vi fick lite mer tid med hisbolskompisarna när vi var i Malmö. Vi äskar ju teater, så alla föreställningar – både ute och inne under året har vi såklart njutit av. Att se Norge, Nordkapp och sedan hälsa på hos kompisen i Finland var också något alldeles extra. Det är husbilsresorna som toppar hela året, så är det bara.
2022 var ett både galet och helt fantastiskt reseår. Undrar hur 2023 kommer att bli, det börjar iaf bra. Vi åker på söndag 🙂
