Bläddra efter
Etikett: livet

En rosa kväll hos Bobby

En rosa kväll hos Bobby

Dagen innan Alla Hjärtans Dag var jag inbjuden till Bobby Oduncu för en härligt rosa kväll med mingel och mys. För ungefär 300 år sedan använde jag hans hårprodukter, nu var jag såklart nyfiken på vad som hänt sen dess.

Bobby Oduncu är född och uppvuxen i Södertälje i en syriansk familj. Inte långt från Tumba alltså där vi bor och även Martin har en stor del av sin uppväxt i Södertälje. Är man från ”orten” så har man en hel del gemensamt faktiskt.

Bobbys djupt troende kristenortodoxa pappa vände honom ryggen när han förstod att Bobby var gay. Bobbys hela historia finns både som dokumentär på SVT och i bokform ”Who the fuck is Bobby”. Jag har inte läst boken, men sett filmen som är otroligt gripande och sevärd.

Sedan 30 år tillbaka driver han sin salong Bobbys Hårstudio och även märket Bobbys Hair Care. Jag har sett och träffat honom på olika fester, sagt några ord och vi är vänner på facebook – men inte mer än så. Många av mina bekanta använder hans produkter och fixar sitt hår på hans salong, jag har inte haft den äran. Än.

Martin har ju inte så mycket hår, därför tog jag med min trassling Maria till eventet. Vi är egentligen sysslingar eller tremänningar eller nåt sånt, men vi tycker sånt där med släktskap är så trassligt att vi istället kallar varandra för just Trasslingar. Det är ju faktiskt mycket enklare och gulligare 🙂

Maria har massor med hår och vi behövde verkligen träffas, det var alldeles för länge sedan och blir alldeles för sällan. Men nu ska det bli oftare, det kom vi fram till den kvällen. Maria är nämligen båtcoach och ska se hur mycket hon kan lära mej under en enda dag. Allt kommer såklart att dokumenteras på film. Jag har ingen erfarenhet alls av båtar, mer än kryssningar på stora båtar. Och som typ 11-åring fick vi testa att segla J-11 på en klassresa. Hur mycket kan hon lära en total nybörjare på en enda dag? Det blir spännande att se. Men först ska vi gå på båtmässan tillsammans.

Kvällen hos Bobby var så otroligt mysig. Uppmaningen till oss gäster var att klä oss i något rosa, självklart var hela lokalen smyckad i rosa färger och vi fick såklart rosa drinkar. När vi gick hem fick vi dessutom varsin rosa ros. Allt var noga genomtänkt av Alexander Erwik som höll i eventet. När vi gick hem fick vi en liten påsen med spray, torrschampo och hårborste. Nu ska jag bara skaffa schampo och balsam och testa produkterna ordentlig, så blir det kanske en artikel på Du i Fokus om produkterna.

Jag skriver inte jätteofta om särskilda märken eller produkter, men är de bra, värda att pushas för och personen bakom dem har en särskild historia – ja, då gör jag det gärna. Men det ska vara genuint och komma från hjärtat. Bobby är värd att hyllas och håller bara produkterna, vilket jag är säker på att de gör, så skriver jag gärna om dem. Jag använde dem ju för många, många år sedan och var nöjd då. Drömmen vore att både få klippning och styling på salongen, gudarna ska veta att jag behöver det. Just nu känner jag mej rätt grå 😛

Tack Bobby och Alexander för en väldigt härlig kväll och Maria för bästa sällskapet. En kväll där jag faktiskt ”bara” fick vara gäst. Vi gjorde ingen film och det fanns inget ”jobbtänk”. Sen blev det såklart ändå några bilder på instagram och det här blogginlägget, men bloggen är ju min dagbok – där är det mesta i mitt liv med och ofta helt ocensurerat. Å ibland blir det ett jobb i slutänden och det kanske det blir även den här gången om jag testar och skriver om produkterna.

Kul och mysigt att få vara gäst och ha en himla mysig kväll med härligt sällskap. Det händer alldeles för sällan. Mer sånt!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 8

Matsedel v 8

Sista hela veckan i februari. Det är sol, regn och snö om vartannat, men det är iaf plusgrader nästan hela tiden och fåglarna sjunger som galna. Så våren är nog på g, promenaderna börjar bli riktigt härliga!

Förra året var det fin och torrt i Stockholm vid den här tiden. Jag satt tom ute och solade i början på mars. Sen kom det typ en meter snö på en dag och luften gick ur mej totalt. Då gav vi upp och tog vi en sistaminuten till Cypern. Helt rätt beslut. Vi får väl se hur det blir i år…

I väntan på våren kör vi på som vanligt här hemma, vi går och går och går. Hälsotänket fortsätter, vi kom ju så långt under pandemin och jag mådde så bra i kroppen. Tanken är att komma tillbaka till den känslan.

Som jag brukar säga så har begreppet hälsa rätt många delar, en är fysisk aktivitet, en annan är sömn och ytterligare en är, enligt mej, glädje. Vi behöver skratta! Gör ni det?

Kosten är dock den viktigaste delen, detta äter vi nästa vecka:

(siffrorna är för Viktväktare)

Måndag: Vodkapasta (5 P/port, plus ev pasta)

Tisdag: Superenkel fisksoppa med räkor och dill (2 p/port)

Onsdag: Allt-i-ett-ugnsomelett (19 P för hela)

Torsdag: Kyckling med tomatsås (3 P/port, plus pasta)

Fredag: Tacogryta (5 P/port, plus ris)

Lördag: Pasta med kräftor, tomater och sugersnaps (4 P/port, plus pasta)

Söndag: Kycklingrullader med färskostfyllning (6 P/port, plus ris)

Det mesta den här veckan är lättlagat och allt utom kräftorna passar i matlådan. Ni måste testa kycklingen med tomatsås, fisksoppan, tacogrytan och rulladerna – sååå gott! Här ska vi fylla frysen, så vi har till lunch på dagarna. Matlådor underlättar massor!

Ha en fantastisk vecka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

3 spännande och en väldigt mysig (i husbil!)

3 spännande och en väldigt mysig (i husbil!)

Böcker av (för mej) nya författare är så spännande. I den här högen är det bara en som jag tidigare känner igen och det är Åsa Hellberg som jag bara älskar! Medan hennes böcker är superfeelgood, så är övriga högen superspännande!

Ibland får jag frågan direkt av förlagen om att recensionsläsa nya författare eller nya serier av etablerade författare. Den här gången var det så med den sprillans nya duon Anna Granlund och Jenny Hellberg samt Kajsa Leo´s nya bok. En serie om polishundar och dess förare går ju inte att tacka nej till och jag är verkligen glad att jag fick möjlighet att läsa den för det var verkligen en riktig bra bok. En värld som vi inte vet så mycket om, men som jag gärna lär mej mer om.

Nu svävar jag ute lite i förväg, vi tar högen uppifrån som vanligt:

Snöflickan + Allt kött är hö av Kajsa Leo

Kajsa Leo är en helt ny författare för mej, men Snöflickan kom faktiskt redan förra året. När jag fick möjlighet att läsa hennes sprillans nya roman Allt kött är hö, bad jag om att få den första också. Även om del två är en fristående fortsättning, så är det lättare att förstå allt om man har storyn från början. Och så här i efterhand tycker jag att man ska läsa dem i ordning.

Snöflickan är första delen om poliskvinnan Dylan som har en jobbig bakgrund, som hon inte tagit itu med helt. Hon lever dessutom med de förväntningar och krav som en polisdotter kan ha.

När femåriga Märta hittar en död man i snön är det Dylans uppgift att reda ut vad som hänt. När ytterligare en man hittas död uppdagas en fruktansvärd historia som berör hela orten. Dylan blir förälskad i konsthallens ägare, men är det så klokt? Å andra sidan: hur klok är man när man är kär? Det blir en minst sagt stormig tid för Dylan, både privat och yrkesmässigt.

Allt kött är hö är del två om Dylan. Efter förra utredningen hänger hennes polislegitimation på en skör tråd efter en incident med en kollega. Hon blir omplacerad till idyllen Slånbäck, där polisen och influencern Mikael är försvunnen. Mikael är även kyrkligt engagerad och tycks inte ha en enda fiende i det lilla radhusområdet.

Dylan blir alltmer desperat i sin jakt på de hemligheter som hon är övertygad döljer sig bakom Mikaels perfekta fasad. Spåren leder henne på snåriga vägar till skolan, kyrkan och bygdens slakteri, men ingen säger något och alla verkar ha något att dölja.

Medan utredningen står ganska stilla, kämpar hon samtidigt för att behålla sin polislegitimation i det privata kaoset av kvinnor, föräldraskap och en mor som med sina obesvarade samtal river upp minnen som Dylan helst vill hålla undanträngda.

Jag gillar bägge böckerna och Dylan som karaktär är både spännande och mångfacetterad. Men jag tycker att det är synd att det återigen är en poliskvinna som är en bitter och bitchig flata med trassligt familjeliv. Varför kan det aldrig vara en glad flata med en lugn och stabil familjerelation? Det kanske är därför jag ser fram så mycket emot nästa del? Jag hoppas att Dylan ska få lugn i sitt liv.

Position okänd av Anna Granlund & Jenny Hellberg

Den här serien har jag sett fram emot! Vem vill inte veta mer om polishundarnas vardag och deras förare? Jag är iaf väldigt nyfiken på dem och kastade mej över första delen i bokserien.

K9 är polisens enhet med hundar och hundförare inom Polisen, som har olika specialiteter. Zara jobbar med malinois-tiken Ceres, Micke väntar på sin nya hund schäfer Keegan och Lisa, som är ny på enheten, letar narkotika med sin labrador Smilla.

Zara och Micke beordras ut på en sökinsats när två kriminellt belastade ungdomar har försvunnit från ett SIS-hem på Lovön i Stockholm. Jakten efter Robin och Mario tvingar dem att ta svåra beslut som kan komma att riskera hela deras karriär. Ska man skydda sin vän eller följa lagen? Vad är viktigast som polis?

Förutom hundförarnas egna personliga och knepiga historier och bakgrunder, handlar det även mycket om den försvunna pojken Robins familj. Familjemedlemmarna har en komplicerad relation till varandra som förstärker en redan intressant och spännande handling.

Det här är så bra! Boken är välskriven, men ett ganska enkelt men ändå målande språk. Det märks att man vet vad man snackar om, detaljer är många och allt känns verkligt. Jag är så taggad på fortsättningen och vill bara ha mer!

Espana por favor av Åsa Hellberg

Har man en gång läst något av Åsa Hellberg, så håller man alltid utkik efter nya böcker. Här snackar vi feelgood, humor och ofta även lite historia. Den här boken handlar om väninnorna Mia, Noora och Lotta och den lilla orten Fjällfors. Där händer tre stora saker samtidigt: Mias man dör, Nooras dotter blir gravid och Lotta tvingas flytta hem till sin exman.

Väninnorna har tidigare haft en plan om att bo i Spanien, iaf två av dem. Hur ska det gå med den planen nu? Skulle inte livet bli bättre efter 60?

I kyrkokören sjunger Lotta Y viva España så högt att Gud kan höra henne, hennes dröm är starkare än någonsin. Änkan Mia är kanske inte så ledsen som hon borde och får upp ögonen för Pedro på pizzerian. Noora spår sig och får veta att Spanien och en änglabutik kanske inte är en lysande idé just nu. Men så kommer stumma 81-åriga Dolores och tar dem med på livets roadtrip – i en HUSBIL! Ja, ni fattar ju, jag är fast 🙂

Det står inte en ord på baksidan om att en husbil är med i handlingen, hade det stått det så hade jag förmodligen öppnat boken bra mycket snabbare. Sånt intresserar mej såklart lite extra och jag har faktiskt en FB-grupp med boktips om böcker som utspelar sej i eller om husbilar. Ni hittar den HÄR.

Jag tycker så mycket om den här boken. Det är sorg, glädje, vänskap och kärlek huller om buller och kanske särskilt mycket livslust! Hur omvärderar vi livet när någon dör, föds eller blir allvarligt sjuk? Medan man läser känner man värmen av Spaniens sol och vännernas kärlek till varandra. Så fint!

Summering:

Det är svårt att rangordna böckerna i den här högen, men jag måste nog lägga Espana for favor högst upp, det är en härlig historia och med husbilstema. Sen intresserar mej polishundar så mycket att jag lägger den som två. Kjas Leos böcker hamnar alltså som god trea och jag ser fram emot fler delar i serien.

Blir ni sugen på att läsa någon av böckerna?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 7

Matsedel v 7

Nu räknar jag ner till våren. Enligt almanackan ska den börja redan om några veckor. Det ser jag fram emot väldigt mycket. Den här vintern har varit kall med jättemycket snö. Tack o lov så var vi bortresta när det var som kallast.

Oavsett väder så försöker vi ta våra två dagliga promenader, en är enkelt – två är knepigare. Men vi pushar varandra så mycket vi kan, det är alldeles för enkelt att stanna inne i värmen. Träningen däremot är det inga problem med alls, den gör jag i mitt solgula träningsrum 🙂

När man tänker hälsa så är det ju rätt många delar som ska stämma, fysisk aktivitet är bara en av dem, återhämtning, kost och skratt är några andra. Får kroppen inte vila blir det katastrof i längden, bra kost vet vi alla hur viktigt det är – men även att skratta ordentligt behövs också. Det var det där med balans, som ibland kan vara rätt svårt – men så viktigt.

Vi gör så gott vi kan helt enkelt.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Pasta med champinjoner och tomater (4P/port, plus pasta)

Tisdag: Lax med broccolipuré (2 P för all puré)

Onsdag: Medelhavskyckling (3 P/port, plus pasta)

Torsdag: Gratinerad kassler med vitlöksröra (4 P/port, plus potatis)

Fredag: Mango- och chutneygryta med ris ( 5 P/port, plus ris)

Lördag: Pasta med kräftsås (4 P/port, plus pasta)

Söndag: Pad Thai (7 P/port)

Alla-hjärtans-dag-bonus: Glassgömma fr 6 P/port

Hela veckan är hyfsat snabb- och lättlagad och det mesta funkar även i matlådan. Så passa på att fylla frysen till dagar då man hellre gör något annat än står vid spisen. HÄR finns tips på mat som passar till Alla Hjärtans Dag.

Vi har fått tillbaka inspirationen och tiden för att hitta på nya recept. Så ha koll på Du i Fokus, där kommer nya recept varje onsdag och lördag.

Gör en fantastisk vecka nu, det ska vi göra 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Det blev en långhelg vid Gålö Havsbad

Som vi har längtat efter att komma ut med husbilen igen och nu blev det äntligen av! När vi såg att vi hade en helg ledig och det samtidigt kom ett bra erbjudande packade vi ihop oss och drog iväg.

Runt lucia var senaste gången vi var ute med husbilen Peppe. Då stod vi en natt i Tantolunden, eftersom vi var bjudna på fest på söder och sedan åkte vi till Oxelösund över helgen. Det känns som jättelänge sedan, så nu var vi rejält sugna på att få mysa i husbilen igen. Så dök det upp en helt ledig helg och vi behövde verkligen få lugn och ro att jobba ikapp – så vi började kolla runt lite.

Planen var att det skulle vara nära Stockholm, vi behöver nämligen kolla in vårt närområde lite och hitta saker att skriva om här. Vi hade nästan bestämt oss för en camping i Västerås, när det dök upp ett erbjudande i mitt flöde på facebook. Campingen vid Gålö Havsbad erbjöd en hel helg för typ 500 spänn. Taget!

Så i torsdags efter lunch packade vi Peppe och drog iväg, 50 minuter senare var vi på plats. Vi installerade oss medan solen gick ner och hann inte se så mycket just då, men det tog vi igen under helgen.

Hela fredagen gick åt till jobb, Martin jobbar ju som vanligt när vi är ute – medan jag gör lite som jag vill. Men vi hade bestämt att det skulle vara en jobbhelg, så jag recensionsläste och skrev texter. Jag hann massor. Under fredagskvällen gjorde vi klart sista filmen från Egypten och började på en från Cypern, där vi var i mars -23. Som sagt; vi ligger lite efter och behövde verkligen en jobbhelg utan störmoment.

På lördagen sken solen och värmde faktiskt riktigt skönt. Vi tog en kort promenad innan lunch för att se området och lägga upp en plan. Sen testade vi ett nytt recept och efter lunch tog vi med oss kameran och filmade campingen.

Efter att ha varit ute i flera timmar, stängde vi in oss och började jobba. Martin redigerade bilder och jag skrev klart ett beställt jobb. Han läste igenom texten och kom med förslag på ändringar, jag korrigerade, han läste igenom igen och strax innan mello började tryckte vi på skickaknappen. Så skönt att få iväg det! Men nu är det bara att börja på nästa.

Sen var det alltså mello, samtidigt som vi smygbörjade firandet av vår 16-årsdag som var på söndagen. Lite gott i glaset och mys i husbilen med årets musikfest. Bidragen var ju ingen höjdare, men kul ändå. A-Teens var kvällen höjdpunkt!

På söndagen var det dax att packa ihop och åka hem. Det är lika tråkigt varje gång, vi vill inte hem. Hemma bra men borta bäst är ju vår melodi. Å andra sidan är ju Peppe mest hemma för oss 🙂

Det blev en riktigt bra och produktiv helg. Planen var att jobba undan och få massor gjort och så blev det också. Lite av stressen försvann, men det är ändå lite kvar. Jag har lagt in veckomenyer ända fram till april, så det kan jag glömma ett tag. Jag har skrivit mängder med texter till Du i Fokus, men där finns det rätt mycket kvar. Vi är nästan ikapp med filmer, bara 2-3 stycken kvar som legat alldeles för länge. Och vi tog flera promenader och verkligen lapade sol och D-vitamin. Så otroligt skönt!

Nu längtar vi såklart redan till nästa tur, när den blir har vi ingen aning om. Kanske om ett par veckor? De här jobbhelgerna är så himla sköna, att bara få saker gjorda lixom. Jag vill bara ut igen!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Tänk va… 16 år!

Tänk va… 16 år!

Tänk att träffa någon i vuxen ålder, som man väljer aktivt varje dag och som gör detsamma tillbaka. Att vara älskad av någon som inte vill förändra en och veta att det finns någon som alltid ställer upp för en. Det har jag och har haft i hela 16 år nu 🙂

När man är ung är det lätt hänt att träffa någon, bli kär och tro att allt är frid och fröjd för resten av livet. Å så kan det väl vara för en och annan. Statistiken visar dock att merparten av alla äktenskap går i kras… men att chansen är större att det ska hålla om man träffas längre upp i åldern.

Jag var 38 när jag träffade Martin. Igår firade vi vår 16-årsdag. Rätt coolt faktiskt.

Vi träffades redan 2001 faktiskt, men då fanns det inte på kartan att vi skulle bli ett par. Det fanns lixom inte minsta lilla tecken eller attraktion. 2008 däremot, då ni… då tog det typ två veckor tills han flyttade in hos mej och killarna. Att han stannade är fortfarande ett mirakel. Tänk att flytta in hos en ensamstående morsa med två tonårskillar… Han är både modig och har tålamod 🙂

Sen har åren bara gått. Fort. Vi har det bra, hittar på en massa kul och skrattar mycket. Jag vet inte hur många resor vi gjort, mest med flyg och båt – numera mest med husbil. Vi älskar att vara på resa!

Vi har så otroligt roligt tillsammans! Å det tror jag är jätteviktigt i en relation. Vi accepterar varandra helt och hållet, har ingen önskan om att göra om varandra eller förändra. Eller jo… min käre man får gärna sluta snarka… men det är allt!

Visst har vi förändrats lite med åren, men jag tycker vi ser ganska ok ut för att vara två 50-plussare. Vad gör lite rynkor eller gråa strån? Det kunde vara värre. Vi blir äldre, tack o lov. Alternativet är lixom sämre.

Jag tänkte behålla honom resten av livet, til the end, men sånt vet man ju inte. Man kan bara hoppas 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 6

Matsedel v 6

Dagarna rullar på… Vi försöker att äta bra, sova ordentligt, ta våra dagliga promenader och ta hand om oss. Det går hyfsat.

Vi gick upp lite i vikt under semestern, nu kämpar vi för att få bort pluset. Det är liiiite kvar innan jag är tillbaka på målvikt igen. Födelsedagarna är iaf över. Det blev inga större utsvävningar i år, så vi klarade oss från plus på vågen. Det är konstigt det där att det är så lätt att lägga på sej, inte alls lika enkelt att ta bort. Livet är lite orättvist 😛

Nu märker man iaf hur det blir ljusare ute för varje dag som går, allt blir lixom lättare då. Tyvärr kom det lite snö och det blev lite kallare igen, men fåglarna kvittrar som galna, så det känns som det finns ett liv även efter vintern!

Nu går vi mot ljusare och lättare tider. Några av er siktar säkert på Beach 2024, jag siktar på HFRAL – Hälsa för resten av livet. Nu kör vi!

Här är veckans matsedel:

Måndag: (Zucchini)Pasta med tomatsås (1 P/port, plus ev pasta)

Tisdag: Laxgryta med räkor (3 P/port, plus ris)

Onsdag: Långpannekyckling (21 P för hela formen)

Torsdag: Smakrik kasslergryta (29 P för hela grytan, plus pasta)

Fredag: Tacopaj (53 P för hela)

Lördag: Fläskfilégryta med champinjoner och spenat (7 P/port, plus ris)

Söndag: Limeräkor (4 P/port, plus pasta) 

Alla veckans rätter passar i matlådan, måndagens mat behöver bara göras med riktig pasta för att funka. Så gör mycket! Det är svårt att välja veckans favoriter, men måndag, tisdag och lördag får det nog bli… tisdag, onsdag och fredag är tydligen era favoriter om vi tittar på statistiken.

Som jag sagt i flera veckor nu så är det snart semmeldax, HÄR finns recept på olika semlor. Har ni tid och lust att fixa storkok och matlådor, så finns det mängder med recept HÄR

Ha en riktigt fin vecka!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Vilken rolig födelsedag!

Vilken rolig födelsedag!

I onsdags blev den här donnan, jag alltså, ett år äldre. Numera är jag hela 54 år gammal, eller ung, beroende på hur man ser det. Inte vet jag hur man ska känna sej som 50+, och jag mår väl inte på topp – men iaf hyfsat.

Mina födelsedagar brukar numera passerar rätt obemärkt förbi. Jag är sist ut i en lång rad av födelsedagar, där både min mamma och son fyllt år dagarna innan. Efter en lång och kall januari, brukar de flesta bara vilja ha månaden överstökad. Så ”min” dag brukar lixom försvinna. Det gjorde den inte i år!

För andra kanske den iof försvann, men jag gjorde det bästa av precis hela dagen! Den började med en liten sovmorgon och lång frukost. I min ensamhet, men det gjorde inget. Strax innan lunch satte jag mej på tåget, medvetet lite småhungrig. Jag skulle nämligen på mässan Fast Food & Restaurang å där finns det mat!

Det brukar gå rätt snabbt att gå igenom den mässan, men i år hade den växt rejält. Så det tog nog 3-4 timmar att gå runt, det blir ju så när man både ska testa en massa gott och prata med folk. Jag träffade en massa gamla bekanta. Första varvet satsade jag på mat, andra på sött som efterrätter och glass. Det fanns så mycket gott!!!

När jag sett (ätit) allt åkte jag till Martins jobb och väntade på att han skulle jobba klart. Därifrån är det nära till Intiman, där vi skulle tillbringa resten av kvällen. Äntligen skulle jag få se ”Mamma Ljuger” med min gamle vän Janne Bylund. Vi lärde känna varandra för typ 25 år sedan, när jag vann en date med honom. Haha, hur sjukt! Men kul! Sedan dess har vi hållit kontakten, om än sporadiskt, och även träffats då och då. Men jag har inte sett showen trots att det visats drygt 100 gånger, nu skulle jag äntligen se showen och även träffa honom igen.

”Mamma Ljuger” är en kombination av ståupp och föreläsning. Janne och hans kollega Mattias kommer med en massa olika påstående som mammor säger och alltid har sagt. Sen dissekerar de påståendet och berättar om sin egen relation till det och hur deras mammor agerat. Det är klockrent och så himla roligt! Vi får också veta om det mamma påstår är sant eller falskt. Får man mask i magen om man äter snö? Sjöng verkligen barnen fint på skolavslutningen? Stor igenkänning och ett himla bra avslut på födelsedagen 🙂

Har ni möjlighet så ska ni absolut se showen. Ta med mamma, mormor, farmor och de vuxna barnen. Ni kommer få en himla rolig stund tillsammans!

Självklart kom Janne ut och pratade lite med oss efteråt och morgonen efter åt vi faktiskt frukost tillsammans. Nej! Jag sov hemma hos min käre man, men jag gjorde en intervju med Janne på hans hotell och fick frukost samtidigt. Man får ju passa på!

En himla bra födelsedag blev det alltså, jag fick inte ett enda paket och ingen kom för att fia mej – jag var ju inte ens hemma… men ändå en av de bättre födelsedagarna jag haft hemma i Sverige. Vi rymmer ju helst om vi kan. Jag önskar mej inte längre något, behöver lixom ingenting. Det skulle väl vara en miljon eller två i ostrukna tusenlappar kanske… Skämt åsido, det enda jag kommit på att jag önskar mej är värmeljus – de går åt som smör i solsken och behövs alltid fyllas på. Jag är alltså både enkel och billig att ge presenter till 🙂

Nu är födelsedagarna över, men i helgen firar vi annat istället. Återkommer till det.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Dagarna går…

Dagarna går…

Sedan vi kom hem från Egypten har det gått nästan tre veckor. Jag fattar inte var dagarna tar vägen! Det har gått i ett, ändå tycker jag inte att jag hinner nånting.

När vi kom hem var svärfar fortfarande kvar på sjukhuset. Han drabbades ju av tarmvred medan vi var borta och opererades akut. Att sitta flera hundra mil bort var inte roligt alls, men men… det fanns inget att göra åt den saken. Det dröjde ända tills nu i fredags innan han kom hem. Han låg alltså inne i nästan tre veckor.

Nu är han hemma och det är fullt upp med att anpassa bostad och fixa hemtjänst. Det är mängder med personer som ska kontaktas om olika grejer. Är man nästan 86 år kan det vara skönt med lite hjälp. Vi bistår med att fixa matlådor och handla till honom. Det är nämligen inte bara krångligt att bli gammal, det är dyrt också… 60 kr för en matlåda. Blir mycket pengar i längden.

De här veckorna har också gått åt till att jobba ikapp och jag vill ju helst ligga lite i förväg också. Det går sådär… Käpprätt åt skogen faktiskt. Jag ligger sämre till än någonsin. Jag har varit så fruktansvärt trött och haft värk, så allt jag gör går så jäkla långsamt. Jag har ingen väckarklocka, men brukar vakna vid 7. Nu vaknar jag inte förrän vid 8. Jag har oftast ingen tid att passa, men det känns som att halva dagen försvinner när jag sover så länge. Men förmodligen behöver kroppen vilan, annars hade jag ju vaknat som tidigare. Solen skinit och faktiskt värmt ett par dagar, så nu hoppas jag bli lite piggare.

Någon jag varit hyfsat duktig med är min träning. Jag har tränat det jag ska och maten har vi också skött hyfsat, så semesterpluset är på väg bort. Promenaderna däremot har vi inte varit lika duktiga med, men nu är all is nästan borta, så nu ska promenaderna bli fler och längre. Jag har iaf börjat gå inne på löpbandet igen, nåt kvart i taget, alltid nåt.

Vi ska faktiskt iväg med husbilen i helgen och då är planen att ägna tiden åt promenader och att jobba ikapp. När vi är i vår lilla husbilsbubbla trivs vi bäst 🙂

Tiden har alltså på något underligt sätt bara försvunnit. Jag har trots allt fått en massa gjort, även om det inte känns så. Men den där ljuvliga känslan av att vara ikapp och i fas skulle vara rätt härlig nu… måste komma dit. För det är så jäkla skönt att veta att man har koll på läget, inte behöver skynda eller oroa sej för att man glömt eller missat något. Den känslan är väldigt långt bort nu.

Men idag struntar jag i det, för idag är det min dag! Jag fyller år! Den dagen ska jag ägna till att gå på mässa (Restaurang och catering, eller nåt sånt), sen blir det middag med käre maken innan vi ska till Intiman och se ”Mamma Ljuger” med Janne Bylund och Mattias Lundberg. Det ska bli så otroligt roligt att träffa Janne igen, det är alldeles för många år sedan. Och jag har hört så mycket gott om showen och velat se den så länge. Ikväll är det dax och imorrn ska jag göra en lång intervju med min gamle vän 🙂

Så just idag glömmer jag alla krav och allt jag ligger efter med. Just idag ska jag bara glida runt och mysa.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Matsedel v 5

Matsedel v 5

Januari är snart slut, hur galet är inte det! Så himla snabbt det gick. Snart är det dax att fylla år igen, vi är mitt inne i ett födelsedagsrace som jag avslutar på onsdag. Sen är det firande av lite annat också på gång 🙂

Februari på torsdag alltså… Vi som bor i Stockholm brukar kunna känna av våren lite smått nu, men inte i år. Än så länge känns våren väldigt långt bort, även om det var plusgrader och ösregn för någon vecka sedan men blev snö och minusgrader igen. Men solen skiner iaf lite ibland, det visar våra solpaneler som börjat producera lite mer igen.

Enligt almanackan är det faktiskt bara en vintermånad kvar, sen börjar min tid på året igen. OM jag längtar? Liiiite bara!

Medan vi väntar på våren kämpar vi på med bra mat, god sömn och promenader.

Här är veckans matsedel:

Måndag: Cannelloni med spenat- & färskostfyllning (10 p för fyra rullar)

Tisdag: Torsk med äggsås (3 P, plus potatis)

Onsdag: Kyckling- och spenatpaj (29 P för hela)

Torsdag: Italiensk kasslergratäng (9 P, plus ris)

Fredag: Tacogratäng med bacon & mango (7 P, plus ris)

Lördag: Pasta och fläskfilegratäng (12 P)

Söndag: Tandoorikyckling (4 P, plus ris)

Februaribonus: Minisemlor

Det mesta den här veckan passar i matlådan och jag vill särskilt rekommendera pajen, alla gratängerna (särskilt tacon, den är snuskigt god) och tandoorikycklingen. Gör dubbelt när ni ändå håller på och frys in!

Jorå, semmeldagen närmar sej så det får bli minisemlor också som lite bonus. Det finns fler semmelrecept HÄR. Alla Hjärtans dag är det också snart, mat som passar en alldeles särskild dag hittar ni HÄR.

Ha en fin vecka, det ska vi ha!


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

4 helt olika böcker

4 helt olika böcker

Två veckor i Egypten blev 7 böcker, inte riktigt samma takt som jag brukar ha – ändå fick jag skrubbsår på armbågarna av att ha legat på mage på frotté och läst. Kan det klassas som arbetsskada tro?

Jag började semestern med fyra tjocka feelgood, ett gäng storpocket som legat och lockat ett tag. Det är helst såna jag tar med på en resa, tjocka och härliga. Sen hade jag ytterligare två pocket som jag skulle läsa och en inbunden, efter det hade jag även lagt med några äldre pockets som reserv. Men så hittade jag en bok i hotellets bokhylla som jag bara var tvungen att läsa.

Jag var med när Emma Schols vann pris på Ljudboksgalan med boken ”Ärren bär jag med stolthet”. Självklart var jag tvungen att läsa den när den låg mitt framför näsan på mej!

Det är en minst sagt blandad hög jag presenterar den här gången.

Vi börjar uppifrån som vanligt:

Ärren bär jag med stolthet – Emma Schols och Frida Funemyr

Efter att ha sett Emma Schols som vinnare på Ljudboksgalan och även hört hennes sommarprogram var jag rätt nyfiken på henne som person. Att rädda sina barn sätter nog många främst, men att gå tillbaka in i ett övertänt hus är inte mänskligt. Inte när man samtidigt känner att huden bokstavligen rinner av kroppen. Att sedan klara av den långa tiden av smärtsam behandling, mängder av operationer och omänsklig smärta – vad ska man säga? Det går inte att förstå.

Allt detta berättar Emma om i sin bok. Hur hon morgonen den 3 september 2019 hör sönerna ropa att det brinner i tv-rummet. Snart står hela huset i lågor, ändå lyckas hon rädda alla sina sex barn. Men hennes skador blir enorma, teoretiskt sett överlever inte en människa med så svåra brännskador. Hon svävar mellan liv och död i flera veckor, men överlever och berättar om den tuffa kampen att ta sej tillbaka, folks fördomar och ilskan runt henne när hon träffar en ny man. Men hon berättar även om lyckan att se barnen igen, att återta varje liten del i sitt tidigare liv och lyckan att älska igen.

En otroligt stark bok! Lyssna på Emmas sommarprat och läs boken, man blir lite mer ödmjuk till livet.

Vägen hem – Sebastian Fitzek

Jag bävar varje gång jag öppnar en bok av Fitzek. Han har så troligt obehagliga historier, men det är så jäkla bra! Här snackar vi spänning, psykologi och en massa slaskiga grejer… men den här gången var det inte så illa, mest spänning. Martin läste den före mej, hans första Fitzek – det ligger tre till och väntar på honom och han tyckte den här var obehagligt. Han vet inte vad han har framför sej…

”Vägen hem” utspelar sej under en enda kväll. Det är lördag kväll och klockan är ett par timmar innan midnatt. Jules Tannberg har kvällspasset som följeslagare i en frivillig telefonjour för kvinnor som behöver någon att prata med när de går ensamma hem i natten. Han har aldrig varit med om en livshotande situation. Inte förrän nu, när Klara ringer. Den unga kvinnan är förföljd och skräckslagen. Och någon har varit inne i hennes lägenhet och målat ett datum på sovrumsväggen med blod: hennes dödsdag. Jules inser att mindre än två timmar återstår.

Det är så otroligt intelligent skrivet, läskigt, obehagligt och med flera tvister. Det är svårt att räkna ut vad som ska hända och även om man lyckas klura ut vem som är god och ond, så kan man inte lista ut nästa drag. En mycket obehaglig psykologisk thriller, men väldigt bra!

Ensamma hjärtan och hemlösa hundar – Lucy Dillon

Som jag skrev tidigare så är den här bokhögen väldigt blandad, efter de två tidigare böckerna behövdes lite lättsammare läsning. Lucy Dillon kan man lita på när det gäller mysläsning. Vem kan motstå ett gäng övergivna hundar?

Rachel Fielding avslutar sin relation med en man som kanske inte är hennes drömprins ändå, samtidigt slutar hon sitt arbete och blir av med sin lägenhet i centrala London. Hon är trettionio år och vet inte riktigt vad hon vill eller vad hon ska göra. Men så får hon veta att hon ärvt sin mosters hus på landet, men inte bara det utan även hennes bordercollie och ett hundstall fullt med herrelösa hundar. Till detta hör en butter, men snygg veterinär… Ni hör ju! Det kan ju inte bli annat än bra 🙂

Rachel flyttar in och börjar förmedla hundar för glatta livet. På vägen träffar hon ensamstående tvåbarnsmamman Zoe, Natalie och Johnny som lever i ett lyckligt men barnlöst äktenskap samt ett helt gäng med andra härliga personligheter. Självklart blir det problem på vägen, men även ny vänskap och en massa kärlek. Romantiskt och massor med härliga hundar. Så himla mysig!

Med bergens andetag – Therese Widenfjord

Debutromaner är spännande, det kan bli lite vad som helst. Therese Widenfjord kan dock vara väldigt nöjd, vilken otroligt fin bok!

Det handlar om den New York-baserade fotografen Nick Turner som återvänder till sin barndoms fattiga bergstrakter i Appalacherna när hans far blir sjuk. Det är hans sista chans att försonas med sitt förflutna. I samma trakt finns även Ellie, en äldre kvinna som förlorat sitt hem och måste kämpa för att överleva. När Nicks och Ellies vägar korsas, förändras deras liv för alltid.

Det handlar om familjehemligheter, svek, psykisk ohälsa och en massa annat. Å lite hundar finns det med här också, me like. Boken är så otroligt fin och de bilder som Nick tar, skapas även i ens inre. Så fina är miljöbeskrivning. Ska bli kul att se vad som kommer härnäst ur hennes penna.

– – –

Fyra väldigt olika böcker, men alla är väldigt bra och läsvärda. Jag gillade blandningen i den här högen, det var både läskigt, mysigt, intressant och roligt. Nu tror jag att det är dax för lite deckare och mord igen 🙂

Vad jag läser just nu ser ni på instagram @marlenerinda


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Årets första premiär!

Årets första premiär!

Man kan väl tycka att året börjar med en rejäl rivstart med mässa och premiär. Men det är så här det brukar se ut för oss i januari. Till detta hör även ett gäng födelsedagar. Årets första premiär blev Pernilla Wahlgrens Happy Ending på fina Cirkus, så himla rolig!

Förra året började också på Cirkus, då med Peter Pan som både Pernilla Wahlgren och Ola Forssmed var med i. Den här gången hade de med sina bästisar Kim Sulocki, Hanna Hedlund och Måns Nathanaelsson. De här fem är inne på sin tredje gemensamma show, Pernillas första avskedsturné… vi får väl se hur många det blir.

Å det var precis min fråga till gästerna på röda mattan; Hur många avskedsturnéer skulle det kunna bli? Jag fick några riktigt roliga svar, kolla på filmen får ni se 🙂

Den här gången planerar Pernilla för en karriär utomlands, Las Vegas och London lockar – Sverige har helt enkelt blivit för litet. Tillsammans försöker de sätta ihop en show som ska passa den internationella marknaden. Det går sådär…

Gästerna på röda mattan var många och väldigt förväntansfulla. Man vet lixom att när Pernilla och de andra sätter igång så är det kul, särskilt när Edward af Sillén har varit inblandad. Vi var precis lika förväntansfulla som gästerna och jobbade av röda mattan så fort vi kunde, vilket är svårt eftersom många kommer i allra sista minuten. Men prick 19.30 satt vi på våra platser.

Första 45 minuterna skrattade jag så jag knappt fick luft. Asså… så otroligt roligt. Gänget raljerade både med sej själva, varandra, kända personligheter och publiken. Och många av de kända personligheterna satt ju i publiken vilket blev extra roligt såklart.

Jag brukar ju prata med publiken även efter föreställningen och den här gången sa alla samma sak; galet roligt. Publiken skrek av skratt stundtals. Helt galet.

En bra början på 2024 alltså vad gäller underhållning. Vill ni ha ett ordentligt garv, då är det Pernillas show ni ska se. Löp och köp som jag brukar säga. HÄR kan ni läsa vår recension.

Har ni sett den? Berätta vad ni tyckte. Ska/vill ni se den? Berätta det med 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

En dag på Formex

En dag på Formex

Så kom vi hem från den sköna värmen i Egypten till ett kallt Stockholm. Vi hade två lugna dagar sen körde Formex igång våren med en rivstart. Ni vet den där stora designmässan som äger rum i januari och augusti och visar trenderna för kommande säsong.

Älvsjömässan står inför en stor förändring och rykten säger att hela huset ska rivas om några år. Jag vet inte om det är därför som Formex blir mindre och mindre, men det är ett faktum och oroar en hel del. För några år sedan var det typ 900 utställare och tog minst två dagar att gå igenom allt. I år var det drygt 300 utställare och var klart efter lunch. Vad händer?

Det är med stor förväntan varje gång man kliver in genom dörrarna på mässan för att ta del av alla nyheter och träffa både utställare och kollegor. Några av utställarna träffar man bara de här två gångerna om året, men har gjort i många år – så det har blivit bekanta med tiden. Sen träffar man ju andra som man tycker lite extra mycket om och även minglar med i andra sammanhang, som tex Karl Fredrik, Kristoffer Lundqvist och Tareq mfl.

Dagen började med pressfrukost och allt vi behöver veta om årets mässa, samt en liten rundtur. I år hade vi en robot som guide. Coolaste kostymen, men måste varit rätt obekväm 🙂

Sen var det några pressvisningar, men inte alls så många som det brukar vara och dessutom med paus mellan dem – så brukar det definitivt inte vara. Oftast är det 2-3 visningar samtidigt och direkt efter varandra, heeeela dagen. Nu hade vi kanske 5-6 tider att passa och hade gott om tid att gå igenom mässan mellan visningarna. Så när den Blomsterfrämjandet hade sagt sitt vid 16-tiden, var vi färdiga – jättekonstigt.

Dagen börjar alltid med Ceannis, som är en stor favorit bland väskor. Jag har flera strandväskor som jag bara älskar! Johanna Lind Bagge höll i presentationen, hon är alltid lika glad och sprudlande. Våren och sommaren har mycket fint att bjuda på, även om senapsgult kanske inte är min favoritfärg.

Cult Design är en annan favorit, det är deras muggar jag oftast har på mina frukostbilder. Nu har de kommit med en helt ny serie med ovala tallrikar i bla beige färg som nog blir jättefin att fota matbilder med. Fortfarande är Orient min favoritserie och den finns fortfarande och kom i blått i höstas. Jättefin!

Jag hann springa förbi Karl Fredrik och sno en kram och samtidigt titta på hans nyheter. Han har också kommit med en strandväska, som jag gillar skarpt!

Å jag blev extra glad av ha hitta Kristoffer och hans fina doftprodukter K Lundqvist. Kristoffer och jag har känt varandra i säkert 15 år, långt innan han lanserade sina första doftljus. Nu säljs hans produkter i hela världen och jag är så otroligt stolt och imponerad av honom. Han har verkligen kämpat målmedvetet och kommit så otroligt långt. Till och med i Japan hyllar man hans fina grejer. Så coolt!

Annat fint på mässan är alltid Axlings Linne, som alltid har en fin presentation och bjuder på god lunch. Mycket väl välbehövligt när man ska gå där en hel dag. Designtorget hade en nästan lika cool utställning i år, som i höstas. Den förra gången är rätt svårslagen, den var riktigt häftig.

Och avslutningen med Blomsterfrämjandets härliga tulpanvärld var helt rätt. En dag för sent för tulpanens dag, men ändå… man hade som ett tält med mängder med tulpaner i olika färger och såpbubblor som singlade ner över dem. Magiskt. Å vi fick med oss varsin stor bukett hem!

En riktigt bra mässa, men med vissa orosmoment alltså. Formex minskar, kommer det att fortsätta så?


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

Årets första boktips – bara feelgood

Årets första boktips – bara feelgood

Bästa läsningen är såklart i solstolen, i skuggan av ett parasoll. Där trivs jag som allra bäst! På flyget till Egypten plöjde jag semesterns första bok, första veckan hade jag läst ytterligare tre böcker. Det blev en rejäl feelgoodhög 🙂

När jag reser packar jag gärna ner storpocket. De jag får, eller köper under året, sparar jag till just resor. Nu säger, eller tänker ni säkert: det finns faktiskt läsplattor och ljudböcker. Å så är det ju, men jag vill ha en ”riktig” bok, som doftar bok och som man bläddrar. Dessutom vill jag ju ta fina bilder av det jag läser!

Den här gången är det övervägande böcker av författaren Colleen Hoover som jag hört om men aldrig läst. Nu plöjde jag tre av hennes böcker efter varandra och det var inte svårt alls. Så härliga! De är helt fristående, så det spelar ingen roll i vilken ordning man läser dem.

Vi börjar väl uppifrån som vanligt, fast jag läste dem tvärtom 🙂

Bekännelser – Colleen Hoover

Alla har vi hemligheter, vissa mer än andra. Auburn byter stad och liv, allt för att vinna tillbaka det hon älskar mest av allt. Konstnären Owen målar tavlor av olika personers mer eller mindre svåra bekännelser. Av en slump korsas deras vägar och deras nya stormande relation byggs direkt på lögner.

Auburn vågar för en gångs skull chansa på kärleken och öppnar sitt hjärta, men snart inser hon att Owen döljer någonting för henne. Hans förflutna riskerar att förstöra allt som är viktigt för Auburn och enda sättet att åter ta kontroll över sitt liv är att lämna honom. För att rädda deras relation måste Owen bekänna – men hur ska han kunna göra det när bekännelsen är värre än själva brottet?

Hjärta, smärta, hemligheter och vänskap i en salig röra. Det är både ont i magen och värmande i hjärtat, högt och lågt och alldeles underbart. Att skriva vackert om död och familjehemligheter är svårt, men Colleen Hoover lyckas.

Dina perfekta sidor – Colleen Hoover

Om Coollen Hoover kan skriva vackert om död, så är det inget emot vad hon kan göra om det svåra ämnet barnlöshet. Men sin känsliga penna lyckas hon inte bara förmedla de känslor som finns hos båda parterna, utan även omgivningens reaktioner, krisande relationer och kampen att leva vidare oavsett resultat på stickan.

Hur stark måste kärleken vara för att relationen ska överleva, när båda som lever i den är trasiga? Quinn och Grahams perfekta kärlek hotas av deras operfekta äktenskap. Alla minnen, misstag och hemligheter som skapats genom åren håller på att slita isär deras relation, några förflugna ord som inte var meningen att höras riskerar att förstöra allt.

Vackert, smärtsamt och tänkvärt om ett ämne som är svårt att prata om. Men att hålla tyst löser ingenting och det är kanske det som Colleen Hoover mest vill förmedla.

9 November – Colleen Hoover

Fallon möter Ben samma dag hon ska flytta tvärs över landet. Fallon tror att det är en slump och det är det väl delvis även om Ben vet exakt vem hon är sedan länge. Deras sprakande attraktion och oerhörda kemi får dem att spendera hela sista dagen i Los Angeles tillsammans. Eftersom de precis träffats och inte är redo för en distansrelation bestämmer de sig för att ses på samma plats, samma datum, varje år.

Fallon flyttar till New York för att satsa på skådespelarkarriären hon tidigare varit tvungen att ge upp och Ben vill skriva en roman. De kommer överens om att han ska skriva om deras möten och färdigställa sin bok. Så varje år ses de. Tills den dag Fallon börjar tvivla på om Ben är ärlig eller om han bara spelar en karaktär, för att få till den perfekta ploten i sin kärleksroman.

Coollen Hoovers specialitet är att nysta upp en historia lite bakvänt och genom att man får läsa om karaktärernas egna upplevelser omlott. Från början är det bara två personers olika berättelser om samma upplevelse, men vartefter får man deras bakgrund och allt klarnar. Briljant författarskap helt enkelt!

Den perfekta kärleksbluffen – Elena Armas

Jag öppnar boken och kan inte sluta läsa. Jag skrattar högt, samtidigt som jag blir lite irriterad.

Spanska Catalina har sedan en tid sitt boende och karriär i USA. När hennes syster ska gifta sej är hon i desperat behov av en dejt, eftersom den oskyldiga lögnen om hennes amerikanska hunk till pojkvän urartat något. Nu ska alla hon känner dit, inklusive expojkvännen och hans fästmö, och hela familjen förväntar sig att hon tar med sin dejt.

Hon har bara fyra veckor på sig att hitta någon som är villig att ta sig över Atlanten med henne, och som dessutom går med på att vara hennes fejkade pojkvän. När Aaron Blackford – den irriterande men snygga, blåögda, mörkhåriga skitstöveln – ställer upp är det inte ens ett alternativ. Catalina hatar honom, men till slut har hon inget att välja på.

Även här är det några förflugna ord som sagts, som hörts av ”fel” person. Allt oerhört roligt skrivet och man skrattar högt flera gånger. Så varför blir jag irriterad? Jo, för att en hel del är dialog på spanska som inte översätts. En del översätts, men långt ifrån allt. Så vissa dialoger går helt förbi mej och det stör mej.

I Crazy Rich i Asien, hade man små fotnoter längst ner på sidorna för att de kinesiska uttrycken skulle förstås enkelt. Så hade man kunnat göra här med och det hade blivit så mycket bättre. Men det är roligt och det är en spännande handling, så otroligt otänkbart att det blir väldigt kul.

Detta är en himla mysig hög och jag kan absolut rekommendera allt av Colleen Hoover och kommer att läsa allt hon släpper i framtiden. Förmodligen kommer jag att leta rätt på det hon släppt tidigare också, så mycket gillade jag dem.

Jag plöjde ytterligare några böcker där i solsängen, så det kommer fler tips alldeles snart 🙂


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube

The Grand Palace – vårt hem i Egypten

The Grand Palace – vårt hem i Egypten

När vi väljer boende på semestern blir det oftast något enklare. Det går inte i Egypten, det finns lixom inte något enkelt, här är allt stort med extra allt. The Grand Palace i Hurghada var vårt hem under två veckor, här trivdes vi väldigt bra men det var väldigt mycket extra allt!

En gång om året tar vi semester, det är alltid under vintern och vi är borta minst två veckor. Den här gången gick resan till Hurghada i Egypten. När vi letade resa var enda kravet att det skulle vara sol, all inclusive och barnfritt. Valet föll på Egypten och här är nästan allt med all inclusive eftersom hotellet ofta ligger en bit bort från städer och resorten är byggda mitt ute i ingenting.

Vi valde Hurghada för att det var så långt söderut man kan komma just nu i Vings utbud och bara 15 minuter från flygplatsen. Korta transfers gillar man. Vi valde The Grand Palace och en juniorsvit med utsikt över vattnet och tror att vi blev uppgraderade till en större svit. Den vi bokat hade en mindre vardagsrumsdel har vi för oss, vi fick en med större vardagsrum. Vi äskade vårt rum och trivdes väldigt bra där. Balkongen blev vårt andra vardagsrum, där vi spenderade mest tid.

The Grand Palace har 319 rum och ligger som ett U mot havet, vill man ha sol större delen av dagen ska man be om ett rum i 5000-delen. Det visste inte vi, men hade tur att få där ändå. Det finns mängder med olika rumstyper, vårt rum fanns även på markplan med direktaccess till egen pool, det finns ännu större svinter och det två lyxiga villor. Från vårt rum var det ungefär lika långt till bufférestaurangen som till stranden, ca 500 steg. Till hotellet hör 4-5 restauranger, bla en japansk/kinesisk, en grillrestaurang och en indisk.

Stranden är lång och går förbi tre andra hotell, här finns några små strandbutiker, en restaurang, en strandbar och ett dykcenter. Det är ingen strand med vit härlig pudersand, utan mer packad stenhård sand. Botten är sand och vi tror att det finns mindre rev en bit utanför, men det kollade vi aldrig. Vill man träna eller spela tennis gör man det på Grand Hotel som ligger brevid.

När man kommer till hotellet möts man av en pampig entré och en lobby med pelare, högt i tak och en gigantisk takkrona. Här satt vi och jobbade på kvällarna. För att komma till stranden måste man gå rakt igenom lobbyn, förbi bufférestaurangen och igenom hela poolområdet. Det är rätt trivsamt att promenera runt på det stora området.

Jag har trivts så otroligt bra på det här hotellet. Här är rent och snyggt, känns lite lyxigt men inte vräkigt, finns små egna ”rum” lite överallt att mysa i och gott om plats. Personalen har varit väldigt tillmötesgående och trevlig, alltid putsat och fejat överallt. Det har funnits en massa olika mat (varje dag asiatiskt, orientaliskt, italiensk mm) även på buffén och allt har varit vällagat och gott. Vinet på glas är ingen höjdare, men för oss spelar det ingen roll alls.

Hotellchefen har varje dag gått runt bland gästerna och sett till så att alla mår bra och trivs. En lågmäld och trevlig herre, som vi inte fattade att han var chef förrän efter någon vecka när han tog oss åt sidan och presenterade sej. Sen finns här även en massa ”småchefer” för bar, rummen, restaurangen osv. De har varit lite barskare, men fortfarande väldigt trevliga och tillmötesgående. Alla blev efter ett tag väldigt nyfikna på vad vi pysslade med och ville gärna hjälpa oss när vi filmade hotellet 🙂

Vi brukar inte åka tillbaka till en plats eller ett hotell flera gånger, men hit kan vi faktiskt tänka oss att komma tillbaka. Här var så otroligt lugnt och skönt.


Missa inga inlägg:

Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube