Lite annorlunda boktips
En ny hög med utlästa böcker ligger här, färdiga att tipsas om. En av dem var inte alls som jag trodde, en som jag inte ens visste om bara dök upp, en annan hade jag längtat efter att läsa och en sista bävade jag lite för att läsa… så olika kan det vara.
När jag väljer böcker vill jag bli underhållen, gärna road och må bra, därför väljer jag oftast feelgood. Men jag vill gärna blanda med något spännande som en kriminalare eller en biografi. Den här gången blev det bara en feelgood, blandat med två romaner som nästan gjorde mej illamående och en mycket annorlunda thriller.
Nu behöver jag lite lättsamare läsning och ska frossa i julböcker en tid framöver. Nästa boktips blir alltså bara en massa feelgood med tema jul 🙂
Vi börjar väl överst som vanligt.
För barnets bästa – Anna Welin
Den här boken är påhittad, men är så otroligt realistiska skriven att man får ont i magen. Det märks att författaren vet vad hon snackar om. Fyyyyy så jobbig den va!
Det handlar om lilla Saga som bara är sex månader gammal när hon omhändertas av socialen. En granne hittar henne i en barnvagn under en balkong, övergiven och undernärd. Bara några våningar ovanför försöker hennes mamma begå självmord. Sagas föräldrar är inte alls kapabla att ta hand om ett barn, knappt ens sej själva. Flickans fall berör alla som kommer i hennes väg, även socialarbetare som ska vara ”vana” vid sånt här.
Saga placeras iaf i ett familjehem som genast tar henne till sig och för första gången får hon uppleva trygghet. Men som familjehem måste man inte bara hantera det placerade barnet, utan även dess föräldrar. Hur gör man när föräldrarna både är destruktiva, hotfulla och kanske tom farliga?
Påhittat alltså, men så otroligt jobbigt ändå. Jag läser, mår illa, berörs och upprörs. Jag hoppas verkligen att Anna Welin skriver mer, för skriva det kan hon verkligen!
Katthotellet vid kusten – Jessika Devert
Detta är andra boken jag läser av Jessika Devert och jag gillar hennes böcker så mycket! Förra boken var Dagboken jag aldrig skrev, som handlade om en medelålders kvinna som fick i uppgift av sin dotter att skriva dagbok. Det gick sådär…
Den här gången handlar det om Jonna som blir vräkt från sin drömlägenhet pga pojkvännen som lurat henne på pengar. Utan jobb eller bostad tar hon kontakt med sin farfar som hon inte träffat på trettio år. Hon flyttar in i hans gäststuga och börjar bygga upp sitt liv igen.
Hon får nya vänner, lär känna sin farfar och får även veta mer om sin bakgrund. Hennes dröm är att starta kattpensionat, men farfar avskyr katter. Vilken tur att han inte vet att hon gömmer fyra stycken… eller vet han det…
Det finns så mycket hjärta i den här boken. Den är så fint skriven! Det handlar om smärta, svek, lögner, kärlek, vänskap, nya vänner och en massa annat. Helt och hållet feelgood och en bok som gärna kunde varit lite tjockare bara för att den är så mysig.
Kaninfaktorn – Antti Tuomainen
När det gäller den här boken vet jag knappt var jag ska börja. Jag har sällan läst en så ”intelligent” bok. Inte bara att huvudpersonen är smart, utan även författaren som lyckats få ihop allt. Huvudpersonen Henri Koskinen är nämligen ovanligt bra på siffror och sånt kan man inte skriva trovärdigt om, om man inte är ovanligt bra på siffror själv.
Henri är väldigt introvert till en början. Han gillar det förutsägbara och att dagarna ser ut som de brukar. Men så blir han arbetslös samtidigt som hans bror dör plötsligt och lämnar sin äventyrspark till honom. Henris ordnade tillvaro vänds upp och ner kan man väl lugnt säga. Men han tar sej an sin nya uppgift och på vägen dyker det upp en himla massa konstiga saker. Brodern är skyldig en massa pengar och mysko figurer börjar dyka upp lite här och var för att inkassera dessa. Henri är egentligen inte särskilt rolig, men blir rolig på ett lågmält och humoristiskt sätt, trots att han faktiskt tar livet av folk längs vägen.
I parken finns också den förtjusande driftansvariga Laura. Snart inser Henri att både parkens överlevnad och hans eget liv hänger på en skör tråd. Men också att han kan ha ett liv fyllt av äventyr och kärlek framför sig, om han bara vågar. Han har bra lite att ordna upp först, bla en kropp i en frys som inte borde vara där.
Boken är både rolig och spännande, men även lite utbildande faktiskt. Man får hänga med lite i svängarna, för här händer det verkligen massor! Kaninfaktorn har redan filmkontrakt och ska filmas med Steve Carell i huvudrollen, den ser jag fram emot att se.
Vinnarna – Fredrick Backman
Har ni läst något av Fredrik Backman? Kanske ”En man som heter Ove” som var hans genombrott. Isf vet ni att han har en magisk penna. Han skriver rätt lågmält och finurligt och handlingen skrider rätt långsamt framåt även om det händer massor i varje stycke. Man sträckläser utan att ens notera det lixom.
För fyra år sedan kom första delen i serien om Björnstad, ett par år senare kom del två. Och nu har äntligen del tre och avslutningen kommit. Den är dubbelt så tjock som de andra två! 700 sidor! Men oj så bra! Äntligen får man veta exakt vad som hände, hur allt började, vad som hände på vägen och hur allt slutar.
Backman är mästare på att lämna lösa trådar, det finns huuuur många som helst och det gör ju att man bara fortsätter att läsa. Man vill ju ha svar! Å det får man. Men kanske inte de svar man vill ha. Backman sparar inte på krutet, han skjuter lixom vilt och struntar i att älskade karaktärer träffas. Här avslöjas lögner, fula sanningar kommer upp i ljuset och hjältar dör. Trots att det är fiktion, fast det är jag iofs inte så säker på… så ”drabbas” man. Man får ont i magen, man berörs och upprörs, gläds åt det som blir bra och sörjer när det går illa.
Har ni inte läst serien, så har ni verkligen något att se fram emot. Och den finns faktiskt filmad, som tv-serie på HBO, iaf första boken. Den ser vi just nu, än vill vi inte riktigt släppa taget om den lilla byn i fjällen.
—
Som ni ser så har det varit lite annorlunda läsning den här gången. ”Kaninfaktorn” hade jag nog inte valt själv om jag inte fått den skickad till mej bara så där och läst att den skulle bli film. Jag ångrar verkligen inte att jag faktiskt tog tag i den. Jag ser fram emot filmen.
”För barnets bästa” trodde jag skulle vara lite mer av en solskenshistoria, så var det ju verkligen inte. Men så himla bra! Det har alltså varit en annorlunda bokhög, men otroligt läsvärd. Ibland ska man kanske inte läsa baksidan på en bok, utan bara börja på den. Helt förbehållslöst lixom. Ungefär som att testa en ny smak eller klä sej i en färg man inte vanligt vis bär. Det kanske inte blir som vanligt, men kan bli väldigt bra. Lite så var det den här gången.
Nu är det alltså julböcker som gäller för några veckor framöver, så snart kommer juliga boktips 🙂
Missa inga inlägg:
Följ bloggen på Facebook och mej på instagram våra äventyr finns på Youtube
